”Kriminalvården begår grova brott och tjänstefel”

Idag rapporteras det på nyheterna att våldet på Sveriges anstalter ökar.
Nej, säger Kriminalvården. Hahaha!

Kriminalvården försöker alltid mörka och dölja då de fuskar och själva begår grova brott/tjänstefel systematiskt så de vill inte ha media uppmärksamhet. Jag har sagt det tidigare och så är det.

Om t ex Uppdrag granskning skulle granska t ex kriminalvården i Kumla så skulle garanterat flera höga chefer må mycket dåligt. Och bli dömda. Inte skulle de hamna inlåsta på Kumla eller andra höga 1:or, de skulle säkert få skyddsplacering som högst och förmodligen och inte ens det utan enbart höga böter. Och kunna fortsätta jobba och smussla.

Ja, det är rätt mycket dålig på anstalten, jag har varit på flera olika avdelningar genom åren där det varit/är full fart från morgon till kväll och spänningen är ofta mycket infekterad av olika personer som ogillar varandra.
Nu har jag turen att vara på en lugn och skön avdelningen där det sällan är bråk. I alla fall inga större bråk med livshotande skador, utan som på alla avdelningar så ser ju självklart inte plitarna allt som händer och det kan verka lugnt på en avdelning men är ändå folk som då och då får stryk men då utan att plitarna vet så klart.
”Folk ramlar eller gör sig illa på träning eller dyl” 🙂

Då folk blir knivhuggna eller får ansikten krossade så är det lite svårare att dölja och då blir det oftast en anmälan, även om inte offret/offren vill vara med, de flera här inne anmäler ju inte då det är grovt förbjudet inom kriminella kretsar och då brukar anmälan läggas ned.

Sedan finns det de som låtsas vara tuffa och sen blir misshandlade och då vittnar mot den/de andra och det är mycket fult gjort. Då är det bättre att de håller tyst.
Ger man sig in i leken får man leken tåla.
Vill man inte bråka så behöver man oftast inte det men vad man än gör så pratar man aldrig till plitar eller poliser.

Sverige är litet och man stöter alltid på nån igen nånstans så jag tycker att man ska vara rak, ärlig och gå med ryggen rak och inte lägga sig i det man inte har att göra med men samtidigt stå stark, mycket stark, när det nu än blir av.

På rastgården: ”Hade varit kul om örnen tog den”

Promenadtid.

Jag går längst ned i korridoren på avdelningen och ringer på i stetofonen för att plitarna ska öppna dörren så jag kan gå ut och få lite luft.

Som alltid tar det ett par minuter innan de öppnar dörren, sedan börjar jag gå runt på promenadgården (som är som en cirkelformad promenad) och efter en stund hör jag ett ljud som på senare tid har blivit vanligare och vanligare här på Kumla.

Jo, det surrar och låter, så jag tittar upp och ser drönaren som har börjat användas här, den låter mer än jag trott och är mycket snabb. Den åker över promenadgården snabbt mot bunkern för att sen vända tillbaka över den rastgård (promenadgård) jag är på, sedan åker den över till någon annan gård för att snabbt komma tillbaka igen.
Den vänder otroligt snabbt och jag skulle uppskatta den att flyga i minst 50 km/h och vänder på mindre än en sekund.

Antar att den både har ljud och film när den används.

Fiskmåsarna och kråkorna flyttar sig snabbt när drönaren kommer, jag tänker en stund på hur kul det hade varit att sett någon örn komma och ta drönaren för att sen flyga iväg med den. Det är nämligen fyra-fem örnar som ibland flyger över Kumla men det är säkert pga fiskmåsarna.

Nej, de tog inte drönaren idag i alla fall.
Kanske imorgon :).

MVH,
Peter

”Jag såg i hans ögon hur ledsen han var”

Vid bevakade besök här på Kumla finns det två stycken valmöjligheter och det är lite på hur bevakat besöket måste vara och/eller hur mycket personal plitarna har för tillfället.

Alternativ nr 1: Du sitter ned vid ett bord och på andra sidan bordet sitter ditt besök (som max inte mer än 3 st vuxna och det gäller alla besök) och mellan dig och besöket är det två stycken plitar som är med så ni inte kan varken röra varandra eller säga nått som dem anser olämpligt och konstigt där, då bryter dem besöket och det blir aldrig mer besök av dem du nyss hade besök av.

Alternativ nr 2: Ganska lik det du ser på amerikanska filmer, så är det ett pansarglas mellan dig och ditt besök men rutan är större och på varsin sida om glaset är på den intagnes sida 1 st stol + en papperskorg som du kan slänga papper i om du blir ledsen och torkar tårar då det kanske är flera år sen du sist såg ditt besök och ditt besök kanske gråter för att du är där du nu är. Tror ingen far eller mor vill se sitt barn så (tro mig jag vet).

På varsin sida glaset får de ett runt litet bord som är ett delat bord med pansarglas mellan och det finns på besökets sida också papper + papperskorg + stolar och här behöver man inte prata genom telefonen som man ser på filmer utan det sitter varsin högtalartelefon på båda sidor. Så man bara pratar högt och självklart är det också så att besöket filmas samt övervakas av plitar som är redo att storma in för att avbryta om de tycker det behövs.

Jag har i över två års tid haft besök av min gamle far bakom glaset och det är nått som är sjukt jobbigt, och jag glömmer aldrig första mötet då jag såg i hans ögon hur ledsen han var att se sin son bakom dess pansarglas med fångkläder.

Efter ett sådant bevakat besök måste jag trots att jag inte ens kunnat hamnat i kontakt med besöket klä av mig naken, visitera mig, kläderna visiteras, gå igenom en metalldetektor samt lämna urinprov. Tror dem gör det enbart för att trycka ned oss intagna som ingen ändå lyssnar på .

”Detta behandlande – en fara för hälsan”

Detta är en den sista delen av ett längre blogginlägg.
Del 1: Maktlöshet: ”Att bryta ned oss psykiskt” 
Del 2: ”Du är på Kumla och de vill inte ha fångar här över natten”
Del 3: En intern måste ha sin livsviktiga medicin: ”Vi tar det när vi har tid”

Strax efter ringer sjukan och säger att de skickar internens medicin direkt då hans värden är så dåliga och han genast måste ta medicinen.

Ok, sjukan säger till internen att de pratat med plitarna och en ska genast hämta den livsviktiga medicin han måste ha snabbt.

Klockan 18:
Internen ringer på och frågar om plitarna hämtat hans medicin.

– Nej, vi tar det senare då vi har annat att göra (vilket var att öppna tvättstugan och slänga sopor som ändå kan göras lite senare).

Klockan 18.40:
Det kommer två stycken plitar med hans medicin och internen är så arg, orolig och säkerligen rädd över sin hälsa att han genast tar medicinen.
Efter det säger han med lugn men allvarlig röst att han är mycket upprörd över detta behandlande och att det inte är ok att bli behandlad på detta sätt då det kan vara en fara för hälsan.

Efter detta kommer fler plitar och frågar om internen hotade lite men internen var ju bara orolig för sin hälsa och vem vill och kan vara lugn i detta läge?

Skulle du bli inlåst utan din livsviktiga medicin frivilligt?
Tror knappast det.

/Peter

En intern måste ha sin livsviktiga medicin: ”Vi tar det när vi har tid”

Detta är en fortsättning på ett längre blogginlägg.
Del 1 kan du läsa här
Del 2 kan du läsa här

En annan intern i fråga äter en livsviktig medicin då hans inre organ ej fungerar utan detta. Kumlas doktor berättar för internen att det nu finns nyare och bättre mediciner för honom som ej skadar kroppen lika mycket.

Internen är glad och överväldigad över detta besked då han med den nuvarande medicinen måste gå på kontroller cirka var tredje vecka och ibland oftare + han har ätit denna medicin i cirka 20 år och har extremt stora problem med sina organ (långt värre än normalt för denna sjukdom) och han får helt plötsligt sluta äta sin vanliga medicin, och är utan den tre dagar för att hans värden måste sjunka, och samtidigt inte får sjunka för mycket.
Han tar ett blodprov på morgonen dag 3, sjukan säger att den kontaktar honom på dagen vid lunch för att då få besked om hur/när han ska ta den nya medicinen.

Klockan 14.25 ringer de:
– Vi ringer klockan 15.00 för du måste ha medicinen innan kl 16.00 då du nu har lågt värden

– Va?

Ok, väntar.

Klockan går.

Klockan 16.00 ringer internen på och frågar plitarna om sjukan ringt?
– Nej, varför då?

Då har även internen pratat med fyra olika plitar på avdelningen angående denna viktiga medicin.

Internen förklarar igen och ber dem ringa sjukan.

Kl 17.00.
Det är också en fredag och sjukan brukar gå hem kl 16.00. Internen ringer på igen då han är orolig och rädd för att inte få medicin då hans organ kommer att sluta funka väldigt snart 🙁 .

Pliten svarar:
– Va fan, vi har annat att göra!

Va??

Är flera andra internet som hör detta och blir upprörda då detta inte är ok!

Internen i fråga förklarar återigen vänligt men bestämt sin allvarliga situation och sin sjukdom + medicin.

– Vi tar det när vi har tid, säger pliten och lägger på i stetofonen (där man ringer).

Hur går fortsättningen? Fortsätt läs bloggen så får du veta.