”Plitarna låser in oss: ‘God natt’ – det känns sådär”

Tja!

Klockan har precis blivit 19.45 och plitarna börjar låsa in oss i cellerna.
– God natt, säger dem.

Jag brukar inte svara. Det känns sådär att nån säger god natt när klockan inte ens är åtta på kvällen.

Jag sätter mig ner vid skrivbordet som är fastskruvat vid sängen och tittar ut genom fönstret. Det är både fiskmåsar och kråkor som sitter uppe på muren och verkar nästan som att de gör upp om territorier. Fiskmåsarna är just nu i mindre skara, virka 15-20 stycken och kråkorna är säkert 70-80 stycken så det tar bara 5-8 minuter innan fiskmåsarna flytt.

Kråkorna brer ut sig och är uppe på muren, vid olika stängsel och flaxar runt en stund för att snart även landa på gräsplätten mellan mur och diverse staket, där är ingen plats vi intagna kommer till. Även om vi skulle vilja och försökte ta oss över stängslen så hade våra kroppar varit uppslitna av den förbjudna så kallade Palestinatråden långt innan vi hade kommit halvvägs.

Säg att någon skulle kunna ta sig över dem två stängsel + Palestinatråden så kommer ändå sen en virka åtta meter hög mur som är helt omöjlig att ta sig över här inne från, så är det också utanför denna mur flera till stängsel + även minst ett stycken elstängsel så tror aldrig någon varken kan eller försöker ta sig ut den vägen.

Oftast vid kvällarnas inlåsning så brukar jag reflektera över dagen som varit, på gott och ont, här inne blir man lätt ganska överanalyserande.

Hur sa han det?
Varför sa han så?
Varför hälsar han så?

Ja, det är ett mycket speciellt tänk som går igång inom en efter ett flertal år som inlåst på ett sådant speciellt ställe.

Tänkte till exempel idag på hur det kändes nu igen att inte gå i tofflor? Här går man aldrig barfota. Endast i sin egen cell och knappt det. Man har tofflor i duschen, tofflor under dagen men oftast skor då man tränar eller promenerar så klart men är inte så att ma under en hel dag är barfota.

Fan, man glömmer hur såna simpla egentliga självklara saker känns som säkert ingen som läser detta har tänkt på .

Tänk er själva, att glömma hur det känns at tå barfota eller i enfast strumpor i sitt eget hem?
Visst är det befängt?

Uppskatta livet och allt det självklara för att är inte så självklart.

MVH, Peter

Hur det går till när man väljer umgänge

Som nyintagen på Kumla och speciellt de som inte suttit på Kumla eller annan klass 1-anstalt är den intagne oftast avvaktande och lite för sig själv, i den mån det går.
Övriga intagna frågar rätt mycket om vem du är och var du är ifrån.
Vad sitter du för?
Hur långt straff har du?

Sedan ”delas” internerna oftast själva upp sig i små grupper av olika karaktärer och den nya kommer till den grupp han blir inbjuden till och som är liknande hans egna uppfattningar och tycke om saker och ting.

Man kan oftast se den nye gå ett par varv på promenaden med någon ifrån en grupp ena promenaden för att sedan gå med någon annan grupp och därefter välja umgänge. Men fler här inne kan och umgås även med flera olika samtidigt men då oftast på grund av att man känner samma folk som några av de andra grupperna, där utanför murarna eller på andra anstalter.

/Peter

”Kaj Linna släpps fri – hoppas han…”

Kaj Linna släpps fri efter 13 år inlåst på en klass 1-anstalt! 🙂 Grattis till honom!
Mycket kul att han äntligen fått någon form av upprättelse och hoppas och tror att han får rekordstor summa av pengar för de år han suttit inlåst kan ingen ge tillbaka eller förstå hur jäkla hårt han haft. Varit dömd av eventuellt vänner, familj, hela samhället och även hans barn har säkert haft det mycket svårt.

Jag gläder mig med honom och hoppas nu även andra får upprättelse som sitter oskyldigt dömda. Det finns flera som är inlåsta på många år som verkligen är oskyldiga och det är helt sjukt och inte ok!

Är flera som sitter på t ex livstidsstraff eller andra långa straff som inte gjort något som de är anklagade för men som kanske vet vem/vilka de egentliga förbrytarna är men som inte vill säga och det borde ju inte ge såna straff. I min mening.

Jag ska absolut inte säga att jag är oskyldig men det finns flera inlåsta som verkligen är det och de är det verkligen synd om.

Åklagaren som kämpade för att Kaj Linna fick fängelse borde själv få sitta inlåst och lära sig att man inte ska ta lätt på att kasta folk i isolering eller bara smutsiga förvaringsplatser.

Blir arg då åklagaren kan säga: ”ja det kanske var fel men så blir det ibland”.
Det var ingen felsortering på sopstationen utan du har förstört någons liv. Vilken sjuk jävel som inte skäms!

Hoppas nu att Linna får ett bra liv och att han kan få mycket ihop med sina barn i ett varmt land.

MVH

Peter

”Viktigt att vara korrekt och rättvis”

Veckans snackis på tv: Våldet och hotet inom Kriminalvården.
De flesta hot och våldsbrott inom intagna får KV (Kriminalvården) aldrig reda på.

Intagna brukar nästan aldrig slåss framför varken kameror eller plitar, då är ju risken stor att åka dit. Är om det blir en spontan grej (bråk) som kan uppstå om läget är spänt som det ibland är. Annars är det om någon förolämpat nån och sen inte vill gå ifrån plitarna för han tror sig vara säker, men som sagt, många av oss är inte här för att vi har lång stubin och pratar när vi blir arga eller kränkta.

Sen ibland blir jag förvånad när nån plit ibland tror att säkerhetslarmet (överfallslarm) de har gör dem onåbara och det kan fort bli en farlig situation som pliten oftast förmodligen inte ens förstår allvaret.

Tänk dig själv att pliten visst är någon utbildad inom försvar eller nåt men tänkt då också på att de flesta här inne har brukat våld hela live, både inom olika idrotter men framför allt våldet på gatan som varit en stor del av vardagen = Krokodil som äter en liten gnu vid vattendraget.

Sen är det säkert många ute i samhället som tror att vi som sitter här är rå-psykopater (visst finns de också här) men de flesta av oss gör inte illa någon utan en anledning. Ibland mindre anledningar men ändå .

Viktigt i min mening att vara korrekt, rättvist och inte snacka skit om folk som en del ibland har svårt för, de brukar tids nog då åka på stryk.

Tack.

Peter.

”Kriminalvården begår grova brott och tjänstefel”

Idag rapporteras det på nyheterna att våldet på Sveriges anstalter ökar.
Nej, säger Kriminalvården. Hahaha!

Kriminalvården försöker alltid mörka och dölja då de fuskar och själva begår grova brott/tjänstefel systematiskt så de vill inte ha media uppmärksamhet. Jag har sagt det tidigare och så är det.

Om t ex Uppdrag granskning skulle granska t ex kriminalvården i Kumla så skulle garanterat flera höga chefer må mycket dåligt. Och bli dömda. Inte skulle de hamna inlåsta på Kumla eller andra höga 1:or, de skulle säkert få skyddsplacering som högst och förmodligen och inte ens det utan enbart höga böter. Och kunna fortsätta jobba och smussla.

Ja, det är rätt mycket dålig på anstalten, jag har varit på flera olika avdelningar genom åren där det varit/är full fart från morgon till kväll och spänningen är ofta mycket infekterad av olika personer som ogillar varandra.
Nu har jag turen att vara på en lugn och skön avdelningen där det sällan är bråk. I alla fall inga större bråk med livshotande skador, utan som på alla avdelningar så ser ju självklart inte plitarna allt som händer och det kan verka lugnt på en avdelning men är ändå folk som då och då får stryk men då utan att plitarna vet så klart.
”Folk ramlar eller gör sig illa på träning eller dyl” 🙂

Då folk blir knivhuggna eller får ansikten krossade så är det lite svårare att dölja och då blir det oftast en anmälan, även om inte offret/offren vill vara med, de flera här inne anmäler ju inte då det är grovt förbjudet inom kriminella kretsar och då brukar anmälan läggas ned.

Sedan finns det de som låtsas vara tuffa och sen blir misshandlade och då vittnar mot den/de andra och det är mycket fult gjort. Då är det bättre att de håller tyst.
Ger man sig in i leken får man leken tåla.
Vill man inte bråka så behöver man oftast inte det men vad man än gör så pratar man aldrig till plitar eller poliser.

Sverige är litet och man stöter alltid på nån igen nånstans så jag tycker att man ska vara rak, ärlig och gå med ryggen rak och inte lägga sig i det man inte har att göra med men samtidigt stå stark, mycket stark, när det nu än blir av.

På rastgården: ”Hade varit kul om örnen tog den”

Promenadtid.

Jag går längst ned i korridoren på avdelningen och ringer på i stetofonen för att plitarna ska öppna dörren så jag kan gå ut och få lite luft.

Som alltid tar det ett par minuter innan de öppnar dörren, sedan börjar jag gå runt på promenadgården (som är som en cirkelformad promenad) och efter en stund hör jag ett ljud som på senare tid har blivit vanligare och vanligare här på Kumla.

Jo, det surrar och låter, så jag tittar upp och ser drönaren som har börjat användas här, den låter mer än jag trott och är mycket snabb. Den åker över promenadgården snabbt mot bunkern för att sen vända tillbaka över den rastgård (promenadgård) jag är på, sedan åker den över till någon annan gård för att snabbt komma tillbaka igen.
Den vänder otroligt snabbt och jag skulle uppskatta den att flyga i minst 50 km/h och vänder på mindre än en sekund.

Antar att den både har ljud och film när den används.

Fiskmåsarna och kråkorna flyttar sig snabbt när drönaren kommer, jag tänker en stund på hur kul det hade varit att sett någon örn komma och ta drönaren för att sen flyga iväg med den. Det är nämligen fyra-fem örnar som ibland flyger över Kumla men det är säkert pga fiskmåsarna.

Nej, de tog inte drönaren idag i alla fall.
Kanske imorgon :).

MVH,
Peter

”Jag såg i hans ögon hur ledsen han var”

Vid bevakade besök här på Kumla finns det två stycken valmöjligheter och det är lite på hur bevakat besöket måste vara och/eller hur mycket personal plitarna har för tillfället.

Alternativ nr 1: Du sitter ned vid ett bord och på andra sidan bordet sitter ditt besök (som max inte mer än 3 st vuxna och det gäller alla besök) och mellan dig och besöket är det två stycken plitar som är med så ni inte kan varken röra varandra eller säga nått som dem anser olämpligt och konstigt där, då bryter dem besöket och det blir aldrig mer besök av dem du nyss hade besök av.

Alternativ nr 2: Ganska lik det du ser på amerikanska filmer, så är det ett pansarglas mellan dig och ditt besök men rutan är större och på varsin sida om glaset är på den intagnes sida 1 st stol + en papperskorg som du kan slänga papper i om du blir ledsen och torkar tårar då det kanske är flera år sen du sist såg ditt besök och ditt besök kanske gråter för att du är där du nu är. Tror ingen far eller mor vill se sitt barn så (tro mig jag vet).

På varsin sida glaset får de ett runt litet bord som är ett delat bord med pansarglas mellan och det finns på besökets sida också papper + papperskorg + stolar och här behöver man inte prata genom telefonen som man ser på filmer utan det sitter varsin högtalartelefon på båda sidor. Så man bara pratar högt och självklart är det också så att besöket filmas samt övervakas av plitar som är redo att storma in för att avbryta om de tycker det behövs.

Jag har i över två års tid haft besök av min gamle far bakom glaset och det är nått som är sjukt jobbigt, och jag glömmer aldrig första mötet då jag såg i hans ögon hur ledsen han var att se sin son bakom dess pansarglas med fångkläder.

Efter ett sådant bevakat besök måste jag trots att jag inte ens kunnat hamnat i kontakt med besöket klä av mig naken, visitera mig, kläderna visiteras, gå igenom en metalldetektor samt lämna urinprov. Tror dem gör det enbart för att trycka ned oss intagna som ingen ändå lyssnar på .

”Detta behandlande – en fara för hälsan”

Detta är en den sista delen av ett längre blogginlägg.
Del 1: Maktlöshet: ”Att bryta ned oss psykiskt” 
Del 2: ”Du är på Kumla och de vill inte ha fångar här över natten”
Del 3: En intern måste ha sin livsviktiga medicin: ”Vi tar det när vi har tid”

Strax efter ringer sjukan och säger att de skickar internens medicin direkt då hans värden är så dåliga och han genast måste ta medicinen.

Ok, sjukan säger till internen att de pratat med plitarna och en ska genast hämta den livsviktiga medicin han måste ha snabbt.

Klockan 18:
Internen ringer på och frågar om plitarna hämtat hans medicin.

– Nej, vi tar det senare då vi har annat att göra (vilket var att öppna tvättstugan och slänga sopor som ändå kan göras lite senare).

Klockan 18.40:
Det kommer två stycken plitar med hans medicin och internen är så arg, orolig och säkerligen rädd över sin hälsa att han genast tar medicinen.
Efter det säger han med lugn men allvarlig röst att han är mycket upprörd över detta behandlande och att det inte är ok att bli behandlad på detta sätt då det kan vara en fara för hälsan.

Efter detta kommer fler plitar och frågar om internen hotade lite men internen var ju bara orolig för sin hälsa och vem vill och kan vara lugn i detta läge?

Skulle du bli inlåst utan din livsviktiga medicin frivilligt?
Tror knappast det.

/Peter

En intern måste ha sin livsviktiga medicin: ”Vi tar det när vi har tid”

Detta är en fortsättning på ett längre blogginlägg.
Del 1 kan du läsa här
Del 2 kan du läsa här

En annan intern i fråga äter en livsviktig medicin då hans inre organ ej fungerar utan detta. Kumlas doktor berättar för internen att det nu finns nyare och bättre mediciner för honom som ej skadar kroppen lika mycket.

Internen är glad och överväldigad över detta besked då han med den nuvarande medicinen måste gå på kontroller cirka var tredje vecka och ibland oftare + han har ätit denna medicin i cirka 20 år och har extremt stora problem med sina organ (långt värre än normalt för denna sjukdom) och han får helt plötsligt sluta äta sin vanliga medicin, och är utan den tre dagar för att hans värden måste sjunka, och samtidigt inte får sjunka för mycket.
Han tar ett blodprov på morgonen dag 3, sjukan säger att den kontaktar honom på dagen vid lunch för att då få besked om hur/när han ska ta den nya medicinen.

Klockan 14.25 ringer de:
– Vi ringer klockan 15.00 för du måste ha medicinen innan kl 16.00 då du nu har lågt värden

– Va?

Ok, väntar.

Klockan går.

Klockan 16.00 ringer internen på och frågar plitarna om sjukan ringt?
– Nej, varför då?

Då har även internen pratat med fyra olika plitar på avdelningen angående denna viktiga medicin.

Internen förklarar igen och ber dem ringa sjukan.

Kl 17.00.
Det är också en fredag och sjukan brukar gå hem kl 16.00. Internen ringer på igen då han är orolig och rädd för att inte få medicin då hans organ kommer att sluta funka väldigt snart 🙁 .

Pliten svarar:
– Va fan, vi har annat att göra!

Va??

Är flera andra internet som hör detta och blir upprörda då detta inte är ok!

Internen i fråga förklarar återigen vänligt men bestämt sin allvarliga situation och sin sjukdom + medicin.

– Vi tar det när vi har tid, säger pliten och lägger på i stetofonen (där man ringer).

Hur går fortsättningen? Fortsätt läs bloggen så får du veta.

”Du är på Kumla och de vill inte ha fångar här över natten”

Detta är en fortsättning på förra inlägget som du kan läsa här. 

Det trycks igen på överfallslarmet och de 30-40 plitarna kommer inrusande och skrikandes igen och killen har tårar i ögonen (som man typ aldrig ser i ett fängelse) och kan inte röra sig.
Då är det en kvinna i den gruppen som inser att det här är akut och ambulansen är på plats cirka 20 minuter efter.

Ambulanspersonal kommer in och frågar saker till killen, sedan skäller ambulanspersonalen ut plitarna som endast gett honom två stycken Alvedon cirka sex timmar tidigare.

För att ens få upp killen på en bår så krävs det att ambulanspersonalen ger killen, inte bara en morfinspruta, utan två stycken.
Detta är helt sjukt och även om han är en dömd brottsling så borde han få hjälp.

Inne på sjukhus (åker självklart fastbojad så klart) så för att ens få av honom ifrån båren krävs ytterligare en morfinspruta.

Han kommer in till en läkare som tar ett blodprov och sedan säger han:

– Det ser inget konstigt ut i blodet och du är där du är och egentligen skulle jag vilja ha dig kvar på kontroll/bevakning men du är på Kumla och de vill inte ha fångar här över natten då det krävs mycket bevakning och personal. Så jag hoppas du blir bättre och du på måndag kan försöka komma till doktorn där på Kumla då du kan få starkare Alvedon.

– VA? Alvedon? 

– Ja, även om jag skriver ut smärtstillande till dig så tar Kumla bort dem för dig så det är onödigt. Lycka till!

🙁

Åtta månader har idag gått och killen är inte 100 % frisk ännu men han muckar om cirka tre år och ser då fram emot att försöka få hjälp att fixa ryggen.

/Peter