RECENSION: IT COMES AT NIGHT (2017)

Joel Edgerton och Christopher Abbot
Foto: A24

Film: It Comes at Night (2017)
Regi: Trey Edward Shultz
Manus: Trey Edward Shultz
Med: Joel Edgerton, Christopher Abbott, Carmen Ejogo, Riley Keough, Kelvin Harris Jr. m.fl.
Genre: Thriller
Speltid: 1tim 31min

Vi befinner oss i en postapokalyptisk värld där en mystisk sjukdom terroriserar omgivningen. En familj på tre personer – Paul, Sarah och den sjuttonåriga sonen Travis – håller sig mer eller mindre instängda i sitt hus i skogen. Om de går ut gör de det tillsammans. En dag mitt i natten vaknar de upp av ljudet att någon eller något har tagit sig in i huset. Det visar sig vara Will, och liksom dem är han till synes bara ute efter mat och vatten. Familjen bestämmer sig för att låta Will och hans familj flytta in i huset tillsammans med dem, men det dröjer inte länge innan de börjar bli misstänksamma. Har Will en gömd agenda?

Läs också: Bästa filmerna 2017

Redan i inledningsscenen påminner gasmaskerna och skogsmiljöerna om den fenomenala serien True Detective, och den känslan håller i sig filmen genom. Det är något mystiskt som lurar bland träden, frågan är bara vad? Trey Edward Shultz gör ett medvetet val i att berätta så lite som möjligt, och det beundrar jag. Om det är något som förstör en psykologisk thriller är det väl när själva mysteriet förklaras för tydligt? Märkligt nog tar Shultz det hela en aning för långt i It Comes at Night, och lite mer information hade faktiskt i det här fallet inte skadat.

Baserat på trailern förväntar vi oss nästan en skräckfilm med övernaturliga element. Utan att avslöja för mycket är det säkert att säga att det får vi inte. Visserligen bör den som är mörkrädd hålla sig borta. Huset har passande nog ingen elektricitet. Men filmen liknar istället mer ett kammardrama med läskiga och nervkittlande detaljer. Hur mycket av familjens misstänksamhet är egentligen berättigad och vad är bara ren paranoia?

Vi ser händelseförloppet utspela sig mestadels genom sonen Travis ögon. Hans mardrömmar kanske känns som en billig skrämselteknik för vissa, men sanningen är att de skickligt leder berättelsen framåt.

Travis spelas av Kelvin Harris Jr. och han mäter sig absolut med resten av den tilltalande skådespelarensemblen. Håll utkik efter Christopher Abbott (som spelar Will) och Riley Keough (hans fru Kim). De är nog inte långt ifrån sina genombrott. Däremot är Joel Edgerton kanske istället på väg bort från rampljuset. Jag hade hur som helst inte sett honom i en bra film sedan Warrior för sex år sedan. Han bevisar i alla fall här att han fortfarande har talang, och han skiner verkligen i scenerna där hans mod och rädsla står i konflikt med varandra.

Shultz jobbar med ett effektivt och tajt manus, men kanske är det för tajt. Det känns som att vissa scener saknas, och även om samtliga huvudkaraktärer känns välutvecklade, hade filmen gynnats av en halvtimmes extra uppbyggnadsscener, eller några fler scener i skogen, där den påstådda sjukdomen härjar. Istället läggs allt fokus på hur människorna reagerar på den lilla information de besitter. Det är nog det som gör att filmen inte riktigt lever upp till sin fulla potential. Jag tror inte att det finns så mycket mer att hitta om jag skulle se den en andra gång. Filmen lär bli snabbt bortglömd, vilket är synd eftersom den ändå är väldigt välgjord. It Comes at Night förblir ”bara” nittio minuters kuslig eskapism.

Bäst: Den genomgående stämningsfulla spänningen.
Sämst: Lite för många frågor lämnas obesvarade.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.