Vems blir huset vid giftemål och eventuell skiljsmässa?

Hej!

Jag äger bostaden vi bor i och ska nu snart gifta mig, undrar då vad som händer efter giftermål.

Kommer ägandet av bostaden vara delad ? Eller fortsätter jag att vara den som äger?

Vad händer om vi skulle skiljas?

 

Hej och tack för Din fråga!

 

Oavsett om Ni ingår äktenskap eller inte skall bostaden anses tillhöra den som faktiskt betalat för den. Äganderätten förändras således inte genom giftermål. Du kommer därför att vara bostadens ägare även efter det att Ni ingått äktenskap.

 

Vid en eventuell skilsmässa förändras dock läget. All egendom, som inte gjorts till någon makes enskilda genom äktenskapsförord eller testamente, ska vid en bodelning betraktas som giftorättsgods och delas lika mellan Er. Vid en bodelning har det således ingen betydelse vem av Er som stått för kostnaderna beträffande bostaden. Det är dock vanligt förekommande att den ena maken övertar den gemensamma bostaden i samband med bodelningen. Den andra maken skall då kompenseras ekonomiskt för detta

 

Situationen ovan kan givetvis undvikas genom att Ni upprättar ett äktenskapsförord som säger att bostaden är Din enskilda egendom och att den därför inte ska ingå i bodelningen. Jag skulle starkt rekommendera att Du tar kontakt med en advokatbyrå för att få hjälp med upprättandet av ett eventuellt äktenskapsförord.

 

Kim Zakrisson

Biträdande Jurist

Äktenskapsförord, vad bör du tänka på?

Hej! Jag och min man har bestämt oss för att gifta oss och jag har en fråga kring äktenskapsförord.

Jag har en del sparade tillgångar i aktier och fonder. Min man äger redan ett hus som vi tänkte flytta in i tillsammans. Han har lån på huset motsvarande lite mindre än husets värde.

Vad räknas som enskild och gemensam egendom när man gifter sig och vad bör vi tänka på om vi ska skriva ett äktenskapsförord?

 

Hej och tack för din fråga!

Huvudregeln som gift är att all egendom som inte är enskild är giftorättsgods, alltså gemensam. Det innebär att ni måste särskilt göra egendom till enskild för att den inte ska vara gemensam. Detta kan andra ha gjort åt er om ni exempelvis erhållit en gåva med förbehåll att gåvan ska utgöra enskild egendom eller om ni har ärvt något genom testamente där samma krav finns. Denna egendom är då genom dessa handlingar enskild och ni behöver ej företa handling. Vad ni äger sedan tidigare, i form av aktier och fastighet, har inte så stor betydelse när man sedan gifter sig då detta också är egendom som blir giftorättsgods om det inte finns några sådana förbehåll som jag tidigare nämnt. Om ni däremot väljer att inte gifta er kan det ha betydelse på så sätt att er gemensamma bostad inte anskaffades för gemensamt bruk utan din man ägde den innan ni träffades. Det innebär att om ni endast skulle vara sambo är fastigheten inte sådan att den ska ingå i en bodelning i enlighet med sambolagen. Fastigheten är och förblir hans.

 

Ni kan även själva göra egendom till enskild genom att upprätta ett äktenskapsförord.  I första hand råder jag er att ta hjälp av ett juridiskt biträde för att upprätta äktenskapsförordet eftersom detta brukar medföra att det blir helt korrekt och att äktenskapsförordet verkligen speglar hur ni har tänkt er. Såsom alla avtal är det viktigt att vara tydlig med vilken egendom som ska göras enskild och förutsättningarna för detta. Viktigt att notera är även att äktenskapsförord måste registreras hos Skatteverket för att äga giltighet.

Bodelning som sambo, vem får lägenheten?

Hej. En nära vän bytte för ca ett år sedan sin hyresetta mot en dito tvåa. I samband med det flyttade hans flickvän från sin andrahandslägenhet till tvåan. Han står ensam på kontraktet och det är muntligt avtalat att lägenheten förblir hans vid separation. Förhållandet började dock knaka rejält i fogarna efter några månader, men han vågar inte göra slut av rädsla för att bli bostadslös. Båda jobbar i samma stad som bostaden. Hon har ekonomisk möjlighet att lägga en handpenning på annan bostad, det har inte han. Hur orolig bör han vara att bli av med lägenheten (om hon skulle begära bodelning?)

Hej och tack för din fråga.

När ett samboförhållande upphör, exempelvis genom separation, så kan bodelning genomföras om någon av sambornas begär det. Bodelningen innebär att den egendom som anses såsom samboegendom ska fördelas mellan samborna. Till skillnad från giftorättsgods i äktenskap är samboegendom begränsad i omfattning och avser endast den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget, under förutsättning att de har införskaffats för gemensam användning.

I fråga om hyresrätten så utgör den gemensam bostad, om den har anskaffats i syfte att vara gemensam bostad och huvudsakligen används på detta sätt. Om ena sambon hade hyresrätten innan samboförhållandet inleddes kan bostaden inte anses vara samboegendom, vilket innebär att den inte ingår i bodelningen. Om den däremot införskaffades under själva samboförhållandet så förutsätts den dock vara anskaffad för gemensam användning, varvid den anses som gemensam bostad och därvid samboegendom.

Om jag förstår dig rätt så skaffades denna i samband med att samborna flyttade ihop. Om det var så att den skaffades för gemensam användning kan den anses vara samboegendom och ska därmed ingå i bodelningen.

Om lägenheten anses utgöra samboegendom har den sambo som bäst behöver bostaden rätt att överta den i bodelningen. En förutsättning för att en sambo skall få överta bostad eller bohag som tillhör den andra sambon är dock att ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Det är svårt att säga någonting om skäligheten utan att veta mer om omständigheterna.

Även om lägenheten inte utgör samboegendom, finns det en möjlighet för en sambo att överta lägenheten. Det krävs då att den övertagande sambon är den som bäst behöver bostaden och att ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Om samborna inte har barn tillsammans, gäller detta dock endast om synnerliga skäl talar för det.

Viktigt att tänka på är också att kravet på att få överta lägenheten måste framställas inom ett år från det att samboförhållandet upphörde eller 3 månader från det att sambon flyttar ut från lägenheten. Det krävs alltså en hel del för att ett övertagande ska bli aktuellt genom denna regel och det är svårt att säga någonting om det utan att veta mer om omständigheterna.

Sammanfattningsvis har den ena sambon inte mer rätt till hyresrätten än den andra sambon. Om någon av samborna begär bodelning, kommer en bedömning göras och den av samborna som anses behöva hyresrätten mest kommer att få denna. Samborna kan även själva bestämma hur de vill fördela samboegendomen, en bodelning är alltså inte obligatorisk utan valfri och sker bara om en av samborna begär det. Sambor kan även avtala om att bodelning inte ska ske. Har ingen av samborna begärt bodelning och ett år förflutit sedan separationen går rätten att begära bodelning förlorad.

Vad är en Bouppteckning?

tumblr_inline_onvnoa2UWy1uphnuz_540

Fråga: Min far har gått bort och nu har jag fått hem papper om att vi ska göra en bouppteckning för hans dödsbo.

Min fråga är: Vad är en bouppteckning? Vad ska ingå? Hur och när ska den göras?

Svar: En bouppteckning är en sammanställning av all egendom den avlidne ägde på dödsdagen. Om den avlidne var gift skall man också ta upp den egendom som den efterlevande maken/makan ägde vid samma tidpunkt såvida det inte endast var enskild egendom. Syftet med bouppteckningen är att den skall ligga till grund för ett kommande arvskifte och i förekommande fall bodelning. Det finns flera tidsgränser som löper från bouppteckningsförrättningen och uppgifter om delgivning av testamente skall också framgå av bouppteckningen. Förr låg bouppteckningen till grund även för arvsskatteberäkningen vilket innebar att det var noga vilka värden som togs upp i bouppteckningen men sedan arvsskatten avskaffats har de värden som tas upp i bouppteckningen inte samma betydelse. När arvskiftet skall ske skall värdena anpassas efter då rådande marknadsvärde.

En bouppteckning skall alltid göras efter en avliden person som var bosatt i Sverige vid frånfället såvida inte tillgångarna var så begränsade att de inte eller bara precis täcker begravningskostnaderna. I så fall kan man göra en dödsboanmälan vilket är enklare och det kan man få hjälp med av kommunens socialtjänst. Om den döde ägde en fastighet måste dock alltid en bouppteckning göras oavsett hur det ser ut med tillgångarna i övrigt.

Om en bouppteckning skall göras så skall det hållas bouppteckningsförrättning inom 3 månader från dödsdagen och därefter har man ytterligare en månad på sig att inge bouppteckningen till skatteverket.

Till bouppteckningsförrättningen skall alla som är arvsberättigade efter den döde, även efterarvingar, make/maka eller sambo om sådan finns samt universella testamentstagare, d.v.s. sådana testamentstagare som skall ha en viss ospecificerad andel av egendomen. Även om alla skall kallas behöver endast bouppgivaren närvara vid förrättningen. Bouppgivare skall den vara som känner boet bäst, ofta den som stod den döde närmast, och det är bouppgivaren som skriver under bouppteckningen och intygar att man lämnat, såvitt man vet, fullständiga och korrekta uppgifter. Därtill skall två ”gode män” underteckna och intyga att förrättningen gått till så som den ska och att beräkningarna, såvitt de vet, är korrekta.

I bouppteckningen skall alla dödsbodelägare antecknas, när väl bouppteckningen är registrerad hos skatteverket kan den användas som presentationshandling för de delägare som skall exempelvis betala räkningar åt dödsboet. Förutom alla tillgångar bör man även i bouppteckningen anteckna alla omständigheter som kan vara av betydelse vid ett kommande arvskifte, t.ex. om de skett några gåvor under den avlidens levnad. Är man oense om en fråga bör detta också antecknas.

 

Arv efter sambo?

blogginlägg

 

 

 

 

 

Fråga 

Hej, jag har blivit sambo med en man med flera omyndiga barn. Har inga barn själv och vi har inga gemensamma. Vi båda är överens om att skriva någon form av testamente eller samboavtal på våra saker, så att det som är mitt är mitt, och det som är hans är hans liksom. Om de händer något med honom eller mig så vill vi inte att barnen eller barnens mamma ska kunna gå in och ta saker från “mig”. Vi äger inte huset vi bor i utan vi hyr, och min mamma äger min bil så de är bara lösöre och sådana saker som jag äger vill vi inte att barnens mamma ska kunna gå in och kräva till dom om något skulle hända, har läst liknande situationer och skulle behöva hjälp med hur man går tillväga?

Biträdande Jurist Sanne Selman svarar:

Hej!

Tack för att du vänder dig till oss med din fråga!

Som sambos är det i enlighet med sambolagen endast den gemensamma fastigheten och bohaget som ska delas. Sådant som pengar eller bilar faller därför utanför denna lag.

Äger ni inte er bostad blir det alltså bara bohaget som kan komma att delas med anledning av denna lag.  Om er primära tanke är att säkerställa att ni får ha kvar viss specifik egendom vid en bodelning kan det vara en god idé att upprätta ett samboavtal.

Vill ni istället se till att den efterlevande sambon får allt gemensamt bohag behöver ni skriva ett testamente. Ett testamente kan även vara bra om ni skulle köpa en gemensam fastighet i framtiden då man på olika sätt kan göra det lättare för den efterlevande att ha kvar huset. Vänligen notera att ni kan testamentera annan kvarlåtenskap till er sambo än sådan som tas upp i sambolagen. Det viktiga att notera här är dock att man ej får kränka barnens laglott. Det beror alltså lite på vad ert syfte är med att upprätta en handling då samboavtal och testamente primärt tar sikte på olika situationer och har olika fördelar. I många relationer kan det vara aktuellt med både samboavtal och testamente för att ge den efterlevande det bästa skyddet. För att säkerställa att det blir helt korrekt råder jag er att kontakta en jurist eller advokat för att få hjälp med att upprätta den eller de handlingar som ni är i behov av.