Korståg med goda intentioner

Ikväll så inleds ett femtonstationers gräshoppesvärmande över hela landet. Årets Allsvenska är synnerligen välspridd över Sverige. Östersund och Jönköping är två lite nya betesmarker (åtminstone den senare, kan väl inte finnas mer än ett däggdjur som tycker konstgräs är en okej idé?) för den himmelsblå skaran som månghövdat skämmer bort de mer stationära över TV-ljudet. J-Södra har trots egen allsvensk comeback i modern tid, överlåtit en större del biljetter till MFF än vad som krävs. Lockropet har till viss del snappats upp och nog kan där bli en 1500 malmöitiska sympatisörer i Sveriges Jerusalem. Jag själv, är numera tämligen svårforcerad från livssituationen, för att kunna joina på bortaresor. Malmö FF är en av de viktigaste delarna i den vardagliga tankekompotten hos mig själv och många med mig, men likväl måste man fäkta familj, jobb och logistik så att allting funkar. Därför växer det fram ett extra stort leende varje gång jag snappar upp en himmelsblå uppmaning genom etern. Jag är förbannat glad att där finns så många i vår stora himmelsblå familj som verkligen brinnande lägger själ, hjärta och finanser för att dra sitt strå till stacken. Detta blir också ett argument för mig själv att alltid ge allt från ståplats på hemmaplan. Oavsett hur sångexalterad klungan runt mig är för dagen. Var noga med att väga in detta er bedömning när ni har åsikter om hur en del andra supportrar väljer att stötta. Jag ogillar generellt diskussionen om vad som är en ”äkta supporter” men måste passa en smörpass med respekt till alla ni som tar kampen och lyckas pussla ihop sina liv utifrån Malmös spelschema. Från München till Solna Stad.

Den himmelsblå förmågan att piska upp härliga stämningar har uppenbarligen fått fotfäste på andra sidan sundet. #uteieuropa
Den himmelsblå förmågan att piska upp härliga stämningar har uppenbarligen fått fotfäste på andra sidan sundet. #uteieuropa

Jag har svårt för lag som spelar i grönt. Det kan ligga i uppväxtens aversion mot uppväxtkommunens andra två fotbollslag. Å andra sidan spelade vi själv i Edsbyn-kombinationen (ja, ni fattar vad jag menar, men jag vill inte nämna dem vid namn), så liknelsen kanske faller där. Oavsett tröjfärg så ska Sveriges Jerusalem bara besegras. Senast man utkämpade en match av vikt var i fjolårets cupgrupp. Den gången blev det till slut en tämligen enkel 4-0-seger efter att Jo-Inge Berget gjort ett tidigt mål och satt tonen. En liknande matchutveckling hade såklart varit fördelaktig. Givetvis för det slutgiltiga målet med tre poäng, men också för att det lugnar ner Malmös brinnande vilja till en mer anpassad nivå så man mer avslappnat kan omsätta Allans Kuhns önskade taktiska drag. Nu är Norrköping ett bättre lag än Jönköping men det kändes ändå märkligt att Malmö gjord en så pass dålig första halvtimmen i en seriepremiär inför hemmapublik. Det är såklart skönt att MFF hittills löst justeringarna och vuxit in matcherna, men det kommer inte alltid gå att försynt smyga sig in i tillställningen.

I Jönköping så finns inte helt obekante Pawel Cibicki. En riktig Malmöpåg vars MFF-karriär har gått i vågor. Och just nu är han landspolad på Vätterns södra strand. När utlåningen var ett faktum så var Pawel noga med att understryka att han trodde det var en bra lösning utifrån att Jönköping är ett spelande lag. Det tycker man sig ha sett och hört de senaste åren. Ändå är de brutalt bottentippade av de flesta inför säsongen (till skillnad från Östersund som målat upp en tavla med betydligt fler spekulanter på). Den överraskande premiärvinsten mot Kalmar FF måste därför varit en moraliskt oerhört stöttande kudde, både i avseende på förhandstipsen och den interna turbulens som skakat om föreningens inre. Pawels påpasslig inlöp i straffområdet kändes ganska signifikativt för hans speltyp. Han har ingen riktig superspets men han är jäkligt påpasslig i offensiva lägen. Efter en riktigt bra 2014-säsong så kom han lite i kläm med den offensiva situationen och enligt mig så kanske Åge Hareide kunde smort hela situation lite mer, även om min synvinkel självfallet är från utsidan, utan att känna till närgågna detaljer. Cibicki fick chansen ett par gånger och fick faktiskt in ett par bollar. Ikväll hoppas vi så klart att där inte blir några, men framöver får han gärna agera Under Cover-agent och sänka Bananer-i-Pyjamas och Gnagare till höger och vänster.

Startuppställningen läckte ut under gårdagen och den tyckte förkunna att Erdal Rakip får ett startförtroende då Vladimir Rodic dras med sjukdom. Inte alls fel enligt mitt sätt att se på det. Där finns säkerligen en hel del som kanske tycker att Magnus Wolff Eikrems kreativitet borde prioriteras i detta läget, men för mig så blir detta ett naturligt byte efter dryga 65. Malmö har nött ner motståndare under försäsongen och dagens match kan absolut få en liknande karaktär. I ett låst läge så blir norrmannens smartness mot ett ansatt och till viss del slitet försvar förhoppningsvis en faktor i himmelsblå favör. Ett annat reellt alternativ hade även varit att flankera på högern med Guillermo Molins. Kuhn har visat vart han tycker Molins främst är aktuell och efter Agons sorti så tror jag det är bättre att Gische koncentrerar sig på att återkomma till sitt forna jag i en position. Därefter breddar vi upp registret. Men borde han inte gå in istället för Vidar Örn Kjartansson på topp? Nej säger jag. Inte än. Örnen och Rosen får en bra match att fortsätta kreera en hållbar kemi.

Så nu är det bara att se klockan långsamt ticka från eftermiddag till kväll och till matchstart. Ett himmelsblått korståg anländer. Med enbart goda intentioner. Jag hoppas vi hälsar J-Södra välkomna till Allsvenskan genom att visa upp det bästa spel vi kan frambringa. Så de kan beskåda och därifrån förhoppningsvis lära sig. Så de kan fälla andra lag.

Förväntad startelva för Malmö FF. Innermittfältet orört men Rakip går in istället för sjuke Rodic
Förväntad startelva för Malmö FF. Innermittfältet orört men Rakip går in istället för sjuke Rodic. Förmodad bänk: F.Andersson, Konate, Brorsson, Wolff Eikrem, P.Johansson, Sana, Molins

 

”Bussen till Stadsparksvallen avgick tjugo i sex. Jag hade med mig min pipa, och ett paket kex” (Underbart att denna raden äntligen är Allsvensk!)

// Johan Lundahl
Twitter: himmelsblagg

Pekingpastej

En förbannat skön inledning på 2016 års Allsvenska. År där vi kan avfärda toppkonkurrenter tenderar att bli framgångsrika. Att det dessutom var interimsmästarna från den där andra gamla industristaden gjorde det inte sämre. Lennart var på besök upp i studion ovanför ståplats. Nu ser vi till att kratta manegen för hans återkomst i omgång 30.

Malmö FF är fullständigt dominanta i allt vad kallas förhandstips och ekonomi. Man tycks också vara brutalt överlägsna om att skapa känslor i allsvenskan. Vilket fantastiskt sammelsurium av surmulna och kränkta man kan gotta ner sig i på sociala medier och forum, om man bara surrar runt lite och betraktar. Men nä då. Där finns så mycket mer. Kollade in vad Aftonbladet hade att rapportera om matchen. Deras fyra matchrelaterade artiklar handlade om: 1) Rubrik fabricerad på Markus Rosenbergs bedömning av straffsituationen 2) Krönika om att Rosenberg är elak 3 ) TV-profils åsikt om uselt ledarskap av Allan Kuhn (när han valde att inte ögna över Bergets straff) 4) Artikel om att Åge Hareide fortfarande tycktes träna Malmö FF. Ja ni ser själva. Vi mot dom (ja, jag skriver dom). Vart var rubriken om Erdal Rakips suveränt kyliga mål? Vart var reportaget om den ljublå publika blomma som stundtals tycktes stå i högblom trots det bara är april?

Till synes verkar det som man väljer att bedömma Malmö med en helt annan monokel än resten av de allsvenska kombatanterna. Verbala orgier i TV-sändningarna om andra lags taktiska förträfflighet basuneras ut så fort Himmelsblått står på andra sidan och inte gör mål var tionde minut (Rasmus Elm borde transkribera SVT:s sändning från cupsemin och tapetsera med ifall han behöver lite mentalt stöd någon gång i livet). Kolumnister pumpar ut sina djupaste analyser så fort MFF får ett 50/50-beslut med sig, så som Norrköpings straffsituation i slutet. Och varenda åsiktsmaskin orerar ut vilken smutsig metodisk fuskare Rosenberg är (t.ex när han lyfter på benen för att inte behöva plocka jordinfesterade dubbar ut ur smalbenet det närmsta halvåret). Jag inser såklart att jag är färgat åt mitt håll men för jävelen – använd samma måttstock åtminstone. Annars bleknar liksom jämförelseaspekten bort och det blir lika ointressant som valfri gåsskit i Pildammsparken. Och dessutom; försök att skippa guldfiskminnet om möjligt. Idag fick man veta att Jon Persson tyckte att Norrköping spelade ut MFF i guldmatchen i höstas. Matchen finns kvar i Cmores arkiv, Jon. Jag ber dig se om matchen. Är du inte riktigt säker hur matchen var så använd inte den i någon liknelse. Malmö blev absolut inte utspelade. Man var en man mindre i 85 minuter, höll ihop bra även om chanserna framåt var lätträknade (men var faktiskt nära en kvittering i andra halvlek).

Men där fanns såklart bitar som behöver filas rejält på. Första halvtimmen var om inte bedrövlig, så åtminstone undermålig. Det gödslades med okontrollerade och överilade tillslag, bollen fick studsa för mycket på den något ovana gräsmattan. Passningsspelet och dess ihophängande löpningar låg kvar i vinteridet. Sen bara kom det. Sista tio i första så sprack det upp och Malmö arbetade sig in matchen på ett vis värdigt laget och staden. Kvitteringen, en psykologisk marrängsviss, kunde inte kommit bättre. Vidar Örn Kjartanssons löpning drog till sig fokus och efter en härlig tvåfotare kunde Anders Christiansen förvalta Rosenbergs passning på bästa sätt. Fullständigt dreglar över att Malmö lyckats få in en innermittfältare som driver på i djupled. Christiansens hunger i varje situation, i samspel med alla de andra kvalitéerna han besitter får mig att kreera storslagna triumfer i fantasin. Ju fler spelare som de facto är reella återkommande hot framåt, ju mer skräck ingjuter man i motståndaren och ju svårare blir det att läsa och öva in förhållningssätt mot dessa.

Kuhn förklarade själv på presskonferensen att han hade gjort ”en bra paus”. Den exakta innebörden är diffus men vi fick åtnjuta ett tryggare och klokare Malmö i andra som vågade lita på att man kunde nöta ner motståndet. Bakade dem långsamt i ugnen till en mör pastej. Alla höjde sig några procent. Det kommer behövas många gånger i år, så betydelsen att få göra det i an premiär på hemmaplan kan inte understykas nog. Tålamod är en dygd. Både på plan och på läktaren. Och nog fasen nötte man ner gästerna lite grann med idog mullrande malmöitiska vrål. Absolut godkänd säsongspremiär från Norra! Kanske hade man en uns med i när domaren pekade på straffpunkten också? Som jag nämnt ovan; där finns många åsikter. Min är att det inte är något att snacka om. Andreas Johansson ska vara glad att han inte fick sitt andra gul. Utförandet då? Jo Inge Berget tryckte in den lika bastant som hans skägg är mäktigt. Vilken larv som försynt satt på den där presskonferensen förra vintern. Metaformosen är total. Förpuppningen kläckte en jäkla Amiral! Det var ett par ögonblick av ångest, men helt plötsligt har vi satt tonen för straffsparkarna i år. 100% hade varit mumma.

Och sen så kom där en till. En sjuhelvetes läcker prestation från unge Rakip. Han personifierar allt det jag vill se att MFF:s ungdomsakademi formar. Ungdomlig entusiasm, slit och ödmjukhet. Också kvalité såklart! Jag funderar på om det inte blir 5 Rakip på årets matchtröja för min del.

Himmelsblåggens Tre stjärnor för premiärmatchen mot IFK Norrköping. Just det, inte en förbundsk. Inte två rätmätiga Malmöitiska. Utan tre. Där en får tre. En får två, och en får en stjärna. Helt enkelt.

 

Christiansen 1604033 Anders Christiansen – Tar hela MFF:s offensiv till en annan nivå. Vill vara delaktig hela tiden och jobbar effektivt i båda riktningarna. Visade upp sin mångsidighet på ett mycket lovande vis. Löpningen och utförandet av kvitteringsmålet är något Malmö saknat väldigt länge.

 

 

Rosenberg 1604032 Markus Rosenberg – Något trögstartad idag men när väl maskineriet puttrar igång så är han nyttig i vartenda offensiva räd. Spelade lagom svårt och vågade gå rakt på mål ett par gånger. Hans revansch blir brutal i år.

 

 

Berget 1604031 Jo Inge Berget – Inledde lite överambitiöst, men vägde upp sina misstag med slit. Varierar sina löpvägar smart. Borde blivit friställd av Vidar Örn Kjartansson i 65:e minuten. Tokhärlig straff samt ett par bra framspelningar. Leder poängligan på 1+1!

 

 

Varje gång vi tar poäng – Hoppar vi i våran säng!

// Johan Lundahl
Twitter: himmelsblagg