Den försvunna graalen

Då var det dags. Häcken står på checklistan. Vi har väntat på att få en ny chans att klå laget som är farligt nära att skaffa sig positiv allsvensk statistik på oss. Eller så har vi våndats över att än en gång prestera en obefintlig anfallsinsats i kombination med ett slapphänt försvarsspel framför ögonen på en förväntansfull hemmapublik.

 
Ibland så önskar man att det fanns någon form av mentometerknappar på Stadion. För att se vilka drag som föreslogs av flest åskådare. Inte för att de skulle vara fastställande på något sätt. Knappt ens rådgivande. Men ändå. En sådan fråga kan ju vara hur man ska sig an söndagsmatchen. För där måste finnas många sätt att klå gästerna. Eller? I så fall har man inte lyckats hitta den gyllene graalen sedan 2011. Annars handlar det väl om att Malmö har dock inte fått ihop de delarna som behövs för en framgångsrik insats. Oavsett hur man ser på det blir den här veckan ytterligare ett eldprov som kommer definiera Allan Kuhns ledarskap.

 
Många som bänkar sig i himmaborgen vill se underhållning. Man vet att Malmö inte bara har en historia som hintar, utan även en plånbok som borde resultera i ett övertag i så gott som varenda allsvensk match, i synnerhet de på hemmplan. Övertaget förvaltas genom ett ihärdigt bollinnehav där kontentan ska vara at målchanser radas upp, om inte på löpande band, så åtminstone med en sådan frekvens att varje gång man erövrar boll resulterar i att man osökt börjar ögna mot motståndarmålet.

 
HR 20160430 MODDEtt spännande drag ett se, rent hypotetiskt åtminstone, hade varit ifall Malmö fallit ner i en djupare defensivt än man någonsin presterat i Allsvenska sammanhang på Stadion. Vi har spelat tämligen lågt mot exemplevis Salzburg 2014, men vad jag kan komma ihåg så har man aldrig med full beslutsamhet överlåtit bollhållandet till gästerna. Man har en defensivt orienterad innermittfältare i Oscar Lewicki som några gånger har vikarierat som mittback. Dessutom är han stark i luften och ganska positionssäker. Då borde det handla om det centrala låset samkörning. Det gäller att man vet hur arbetsuppgifterna fördelas. Vem som faller och lyfter för att hålla linjen, understödjer varandra och ytterbackarna, stöter mot anstormande Häckenforwards, plockar upp centrala djupledslöpningar från illvilliga getingar. Han må ha potential Lewicki, men han är ingen Markus Halsti. En spelare som vi ska vara glada att vi levt under samma tidsepok som.

 
Nu har ändå Malmös defensiv varit bra i tre matcher på rak och därför känns det lite udda om allt för stora förändringar görs, oavsett ”möjligheten” att testa. Bussparkeringsupplägget känns väldigt oKuhnskt men det hade kanske lockat fram gästerna att försöka sig på att göra mål på något annat vis än att kontringsbestraffa oss. Hade varit spännande ifall de kan eller vill. Och det hade självfallet varit intressant att se ifall Malmö både kan motstå frestelsen att gå på ordinär offensiv och ifall de faktiskt klarar av att hantera försvarsgörat när ett lag tillåts rulla boll. Kan ju eventuellt vara till gagn ifall man faktiskt kan vinn cupfinalen. I ett kval till Europa League och därefter så finns där en klar uppsida att spela kompakt. Problemet med att ge bort bollinnehavet är det självklara faktum att man behöver bollen för att göra mål, ja om man rationellt ignorerar alla de löjliga självmål som man plöjt igenom på YouTube genom åren. Jag är rätt säker på att där kommer lägen ändå över 90 minuter, men då gäller det att omställningarna skall göras kliniskt. Det funkar inte att tombolaagera i sina utföranden typ Anton Tinnerholms välmenande men varierande inläggsförsök. Löpen på yta måste vara vältajmade (ja jag kör denna stavningen på detta svengelska uttryck idag) och bolltouchen för inte slösas bort genom slarv.

 
Vidar Örn Kjartansson såg ganska het ut på Gamla Ullevi. Han löpte mer och mer frekvent i djupled än föregående matcher. Får han chansen så kan han få en nyckelroll om Malmö väljer bussparkering eller en kanske en troligare ”defensiv-prio-men-högoktanig-offensiv”-taktik. Utan att ta i så tror jag att första målet får en stor betydelse för matchens utgång. Häcken har på senare år ofta gjort snabba mål vilket tycks ha haft en lite paralyserande inverkan på Malmö. Detta ska inte ske och det tror jag spelarna är väl medvetna om. Vi har visat att vi kan vända på stekar hittills i år men varför ge Hisingengubbarna ett incitament att ligga i position för att primärt spelvända? Nasiru Mohammed och Demba Savage får gärna få en så liten roll som möjligt. Och visst hade det varit typiskt om Martin Ericsson, mannen som återuppstår från det döda så fort det vankas himmelsblått motstånd får knö in en passning bakom en backlinje i slag att hitta rätt position. Ger mig nästan fan på att försäsongens klart lysande stjärna Paulinho står där skadefri när domarna blåser igång.

 
Hur blir det med kapten Markus Rosenberg då? Mycket tyder på att laget från Göteborgsmatchen får nytt förtroende. Inga klara besked (gott att där inte är några läckor!) Men Mackan känner sig redo. Min känsla är att han kliver på i andra halvlek på bekostnad av den mittfältare eller anfallare (möjligen undantaget Lewicki) som inte presterat tillräckligt i första halvlek. Man kan bolla runt friskt med manskapet. Rasmus Bengtsson då? Det hade såklart varit bra att spela ihop bästa tänkbara mittbackspar, vilket lagledningen fortfarande ser i Bengtsson med Kári Árnason. Men samtidigt, som vi strykit under innan, söndagsmatchen blir underordnad torsdagsmatchen. Därför klokt att vila honom, vilket också tycks vara fallet. Ralle blir en härlig förstärkning på torsdag.

 

 
Matchstart 17:30 Nya Malmö Stadion. Förmodad startelva:

Förmodad bänk: F.Andersson, Carvalho, Yotún, Adu, Rodic, Molins, Rosenberg
Förmodad bänk: F.Andersson, Carvalho, Yotún, Adu, Rodic, Molins, Rosenberg

 

 
”Jasmin Sudic knäcker alla ben! Äter barn och dricker fotogen!”

 
// Johan Lundahl
Twitter: @himmelsblagg

Vill vinna vid västkustvisit

Just nu berikas våra liv med en högintensiv allsvenska. Känslan är nästan att man befinner sig i ett nationellt EM eller VM. Och ja, så är det ju faktiskt på något vis. Man hinner knappt insupa sötman av femte omgångens seger förrän Norrköping direkt satte lite press (inte speciellt oväntat men ändå) genom att klå Bajen inför sin reinkarnerade publik i den påbörjade sjätte omgången. Jag själv är sjukt sent ute med blågginlägg för att snacka upp det svenska stora mästarmötet liksom. Varför kan inte världen MFF-anpassas lite bättre?

 

Malmö kommer att mönstra en startelva utan Markus Rosenberg för första gången denna säsongen. Bra för Göteborg i flera avseende. Det mest självklara är att han är jäkligt bra och tenderar att göra fina insatser när det vankas duell med pyjamaslaget. En annan aspekt, som inte skall underskattas, är faktumet att Göteborg slipper använda all sin tankeverksamhet eller sarkastiska vokabulär för att beskriva på Mackans förträfflighet. Spelarna behöver inte oroas av hans offensiva kreativa förmågor eller defensiva pådrivande slit. Jörgen Lennartsson behöver inte konsultera domarna stup i kvarten om hur han ska få tycker att Rosenberg skall bestraffas utan kan med full fokus basunera ut sina taktiska direktiv mellan de högfrekventa käkrörelserna. Dessutom slipper fansen ägna timmar av efterspelet att skylla på Markus vi poängtapp eller leta videosekvenser som de kan skicka in för granskning hos disciplinnämnden. Med andra ord jackpot för de goa gubbarna. Kanske kan behövas efter en vinter fylld med obehagliga överraskningar. Tror ni Mads Albaeck tyckt det varit festligt med Findus färdigrätter eller gårdagens rester hela vintern?

 

HR 20160427 MODDGöteborg har åtta poäng hittills och har visat upp att de förmodligen blir en toppkandidat även i år. Ändå finns där lite spelmässiga sprickor i fasaden. Den solida defensiven som definierat deras icke-glamourösa spel under de senare åren, har inlett ganska dåligt. Centrala skadebekymmer har gjort att man fått testa diverse lösningar och resultatet av detta är sju insläppta, majoriteten av dem på fasta situationer. Hörnor borde således vara en bra utdelning på offensiva räder för Malmö. Även utan Rosenberg och hjärnskakade Rasmus Bengtsson så finns där en okej uppsättning potentiella aeriala bödlar. Árnason har gjort det innan mot IFK, en balja från honom hade tydligt markerat att säsongens inledning inte är värdig en isländsk landslagsback. Han kommer bilda mittlås med Franz Brorsson som gjorde en stabil insats mot Djurgården. Nu kommer han förmodligen få ett par spännande löpdueller mot självaste Tobias Hysén ikväll. All credd till Djurgårdens Sam Johnson, men Hysén är faktiskt en av, om inte den bästa, djupledsgående forwarden under 2000-talet. Det här är faktiskt något av ett nationellt prov för det unga stjärnskottet. In och ta kontakt med Tobbe tidigt i löpningarna och få honom ur balans!

 

Mittfältssituationen ser ut att besvaras med att de fyra platserna alla besätts av centralt föredragna spelare. Det finns ingen logik i att ställa Erdal Rakip utanför efter senaste matchen, och det ser inte heller ut som Allan Kuhn tänker göra så. Enligt rapporter så börjar han till höger på mittfältet, medan Magnus Wolff Eikrem får förtreoende på vänster. En position han inte innan har figurerat på allt för mycket. Rakip och Eikrem växlade förtjänstfullt senast men då spelade brevid varandra. Kommer bli spännande att se vilken dynamik de kan hålla. Rakip är generellt sätt starkare i defensiven men om Eikrem fortsätter på inslagen väg med tungt jobb över hela banan så borde Pa Konate få den hjälp han behöver hemåt. Det kommer väl till pass, för IFK:s ytterbackar Emil Salomonsson och Haitam Aleesami, i samspel med lurige Sören Rieks är ett vapen som kan straffa Malmö om man agerar tamt och odedikerat. Centralt så återvänder Anders Christiansen från utvisningsbänken och paras ihop med en Oscar Lewicki med förhoppningsvis stegrande form. Hans positionsspel de två senaste matcherna har verkligen stabiliserat försvaret.

 

På topp så kommer Jo Inge Berget få tillfälle att understryka sin tes att han trivs bäst i anfallet (eller strax därbakom). Frustrerade Vidar Örn Kjartansson får en möjlighet att sudda ut fem omgångars ökenvandring. Ett GWG-mål mot Göteborg sanerar det mesta vill jag lova. Om jag får välja matchförlopp så önskar jag en isländsk förlösande strut i första, en kompakt defensiv och två, på gränsen till förnedrande, godbitar från Guillermo Molins när han ersätter en totalt utsliten Kjartansson i 65:e minuten. På ett av målen får gärna Bea-Johnny missbedömma bollbanan o det grövsta.

 

Så nu sitter man här i Malmö. Och önskar att man var i Göteborg. Istället för några öl och upprivna stämband, så får man uppdatera Himmelriket och Twitter samt våndas över hur Jon Persson (ja det blir väl han igen) ska verbalt misshandla min lättkränkta matchdagsbubbla. Inser att naglarna redan är nedbitna av det kompakta spelschemat och är fullt införstådd att de närmsta timmarna kommer spenderas i ett töcken. Chansen att slå den enda riktiga sportsliga konkurrenten på fingrarna för tredje året på rad på deras hemmaarena. Risken att bli avklädd uppe på scen inför en stor ansamling Kållor och Ador som uppenbarligen kommer se det som en revansch för att Markus Rosenberg gav bort SM-guldet till deras fellow Kamrater från Östergötland.

 

Det är det här man älskar med fotboll.

 

 

Matchstart 18:30 Gamla Ullevi. Förmodad startelva:

 

Förmodad bänk: F.Andersson, Carvalho, Yotún, Adu, Rodic, Sana, Molins
Förmodad bänk: F.Andersson, Carvalho, Yotún, Adu, Rodic, Sana, Molins

 

 

 

// Johan Lundahl
Twitter: @himmelsblagg

Jurgårdstjyrkogård

I eftermiddag är det dags igen. ”Kroppen ska ha sitt” om man parafraserar ett gammal klassikt svenskt idrottutryck. Men det stämmer ganska väl. Som insnärjd pjäs i detta rullande parti av bottenlös avgrundsångest och spetsiga tinnar av eufori så kanske det är lätt att fråga sig den enligt oss förlorade själar, menlösa frågan ”Är det värt det?”. Du kan inte få ett mer rungande svar om du så frågat efter världsfred! Okej, det kanske blev en smått asymmetrisk jämförelse. Men fortfarande. Ja det är värt det. Om man dessutom inte bara haft privilegiet att födas himmelsblå, utan även uppfostrats himmelsblå och därefter förvaltat sina förutsättningar, så finner man sig i en synnerligen intressant epok. Så trots två sura förluster så är det jävligt mycket värt det just

 

De senare årens relation till Blåränderna har blivit lite speciell. När Djurgården kommer på besök handlar det som om att säkerhetsrutinerna behöver dubbelkollas. Publikvärdarna skall hårdtränas och dietanpassas. Kamerorna som är riktade mot bortaklacken måste provköras och finjusteras av filmbranschens bästa ögon varpå allt skall godkännas av kriminaltekniker och juridikexperter. Då kanske vi har en chans. Men de mazarinbestuckna pamparna kan nog hitta andra sätt att frikänna så vi ska inte hoppas på för mycket. Jag tror helt enkelt att vi får lägga vår tilltro till turen och att de gästande Stockholmarna använde alla sina smällare under Badkarsderbyt.

 

Djurgården 2016 är ett lag som på pappret inte skrämmer speciellt mycket om man får vara ärlig. Men om man tillhör Allsvenskan så är man per definition ett lag som kan slå alla. Blåränderna har fått en oförtjänt bra start, som dock fick sig en rejäl törn efter förlusten mot Hammarby senast. Spelet i första halvlek var faktiskt lovande men ändå fann mig sig i ett underläge som inte kunde vändas. Från tidigare år så finns keepern Kenneth Höie kvar. Han brukar vara svårforcerad och kommer förmodligen få en mer framträdande roll om Malmö ska hållas borta från poängtavlan. Djurgårdens försvar är annars enligt de flesta bedömmare deras svaga lagdel. Man kunde glimtvis se slarv i både närkampsspel och virriga bollförfarande när man sattes under olika former av press senast.

 

Sportchefen Bosse Andersson har haft en god utdelning på ett antal budgetförvärv de senaste åren, och därför känns det planenligt att Sam Johnson är inne i ett poängstimm. Hur han kommer att avväpnas är på förhand en av matchens huvudakter. Med den ordinarie mittbacksuppsättningen så hade jag velat se Rasmus Bengtsson som ett plåster på honom, men med Kári Árnason avstängd, så kommer rollfördelningen förändras något. Franz Brorsson är absolut inte dålig i luften och är inte långsam men på förhand så hissas ändå ett par små varningsvimplar för duellerna mellan honom och Johnson eller parhästen Mattias Ranegié. Gör Brorsson den sortens insats utan boll, som han i sitt lugn ofta gör med bollen, så tror jag mycket är vunnet för himmelsblått. Ett annat tungt vapen för gästerna, åtminstone enligt säsongen hittills, är fasta situationer. Lördagens stängda träning innehöll säkerligen motdrag på de hörnvarianter lagledningen detekterat och därtill ingående ihopparning av himmelsblå till järnkaminiska diton.

 

HR 20160423 MODDEn annan klart adekvat fråga för dig som åskådare är huruvida Allan Kuhn kommer förändra matchplanen kontra den tillräckligt framgångsrika Elfsborgstaktiken. I ett mediaklipp kunde man tydligt höra att Erdal Rakip ville att laget skulle blåsa på mer framåt, men kom sedan på sig att understryka den defensiva innebörden för att införskaffa tre friska. Det som vi kan tycka är lurigt tycker förmodligen bortalaget är ännu lurigare. Det vi kan fastställa är dock att blåränderna har haft ett bra facit på Stadion under de senare åren. I fjol kom man undan med en poäng efter en, med himmelsblåa ögon, solklart missad straffvissling. Där finns en herrans massa sätt att tilldömmas en straff i fotboll, men någonting säger mig att MFF inte kommer få några gratis ytor i motståndarnas försvarsregion. Det gäller att man hittar ett flow där man kan utnyttja de kreativa krafterna på ett vis som inte riskerar ytor i allt för stor utsträckning bakåt.

 

I Borås kunde man tydligt se att Jo Inge Berget hade behövt bättre offensivt understöd för att få de där extra tiondelarna som får honom att få den ursprungliga ytan. Magnus Wolff Eikrem, som med största sannolikhet får förtroendet på högerflanken, kommer trampa fritt diagonalt inåt så fort där finns yta. En överambitiös försök till lösning och Anton Tinnerholm får en både stor och svårförsvarad yta bakom sig att spärra av under tidsnöd. Blir intressant huruvida Rakip kanske växlar av Wolff Eikrem och drar ett par räder längs sidlinjen Som jag ser på det så blir det stundtals lite för plottrigt och svårt när Malmö trillar boll på sista tredjedelen. Lite för svåra lösningar som ofta involverar att man kvalitativt behöver utföra onödigt svåra aktioner. När dessutom den kanske bollsäkraste spelaren i Anders Christiansen får avnjuta sin första match från läktaren, så gäller det att spelare utan boll verkligen ger alternativ i fart, och att man gör det direkt. Ett stillastående letande kommer bara gynna motståndet. Pelle Olsson är en välrenommerad bussparkerare. Så det gäller att slå dem med fart. Snurra upp dem med distinkta aktioner. Gräv grav på grav och anlägg en Jurgårdstjyrkogård. Ibland kommer de tillbaka sägs det. Men inte imorrn.

 

Matchstart 15:00 Swedbank Stadion. Förmodad startelva:

 

20160424 Startelva Djurgården hemma
Förmodad bänk: F.Andersson, Carvalho, Yotún, Adu, Rodic, Sana, Örn Kjartansson

 

 

// Johan Lundahl
Twitter: @himmelsblagg

Minns Gandalf!

För ett drygt år sen skrev jag ett kort inlägg på Himmelriket med andemeningen att det just nu såg utsiktslöst ut för oss motgångssupportrar. Allt verkade gå den himmelsblå vägen. Idag är läget annorlunda. I det korta perspektivet i alla fall.

 

En vecka i avgrundens djup börjar gå mot sin ände. I mången himmelsblå skalle har där säkerligen rört sig en och annan tanke. Spelarna, tränarstaben och kontoret har självfallet haft sina egna tankeduster. Vår gode härförare, den fryntlige dansken, har fått en respit att se över vad som faktiskt gått åt fanders i två matcher på raken. Men just denna priviligerade bunt av klubbens avlönade spelbrickor utgör en klar minoritet av de tankeförfattarna till den gångna veckans påfallande dystopiska vy. Själv har jag försökt tvinga mig själv att putta en del Allsvenskt åt sidan, och låta livets gilla gång fått löpa obehindrat, utan interferens från grubblerier över mittfältets felbalansering eller åtgärdsplaner vid bolltapp och misslyckad förstapress. Men det går fan inte. Är man insyltad så är man. Det går liksom inte att åsidosätta en så stor del av livet oavsett humörsgrad. MFF-hjärtat är ett separat mentalt organ liksom. Med trådar, ådror och synapser vitalt inlindade genom hela kroppen.

 

Inte denna gången heller kunde Glennarna slå KFF hemma. #Rosenbergsfel
Inte denna gången heller kunde Glennarna slå KFF hemma. #Rosenbergsfel

Jag har dock hållt mig från blåggen och till viss del Himmelriket och Twitterflödet. Ingen pod heller. Törner och Wiman med sina respektive crew hade varit för smärtsamt att lyssna på. Istället har jag använt de lediga glimtarna av kvällarna att kolla lite serier m.m. Sneglat bort mot Stephen King-samlingen. Glidit över mot Tolkienboken, som trots löften aldrig tillryggalagts. Jag älskar ju filmerna (ja, jag tillhör den kanske något osofistikerade skaran som t.o.m. uppskattade Hobbit-triologin) så varför inte bara köra på med andra halvan. Har ju faktiskt lyckats ta mig igenom tunnlarna i berget (alltså Moria; Jo Inge Berget kommer inte släppa några jävla tunnlar!). Den gråa trollkarlen faller ner i avgrunden efter att demonen från den gamla värden snärtat iväg sin eldpiska då bron rasar under dennes fötter. Men. Nog fasen kommer Gandalf tillbaka. Som något bättre. Som något obefläckat och än mer vist än innan. Och till slut som en vinnare.

 

Det är precis den här metamorforsen jag önskar se ikväll på Borås Arena. Ett Malmö som har genomgått ett stålbad i veckan som gnagt av de räliga rostfläckar som syns när spelidén sätts på sin spets. Elfsborg borta är en av året klart jobbigaste bortamatcher. För ovanlighetens skull så är båda lagen indragna i någon form av vårkris. Huruvida detta ger ett mer böljande spel per automatik låter jag vara osagt. Enligt rapporterna så indikerar träningarna att Pa Konate får sin första startchans för i år på bekostnad av Yoshimar Yotún. Peruanens kvalitativa bidrag är dessvärre nyckfullt som havet ifall vi sammanfattar det över hela banan. Senast hade han stora problem i första halvlek, men låg samtidigt bakom den lyckade stöten som föranledde Guillermo Molins kvittering. Med Konate får man ett betydligt mindre flaxigt alternativ. Samtidigt har han glimtvis visat upp positiva offensiva räder mixat med taffliga juniormisstag bakåt. Jag tycker det känns som en bra match att testa det här platsbytet.

 

Erdal Rakip kan få chansen från start istället för Vladimir Rodic. Mot J-Södra övertygade han inte men inhoppet mot Giffarna var lovande. Om Allan Kuhn, tillsammans med framförallt Rakip och Anton Tinnerholm, men även övriga mittfältet, fått dissekera hur flödet över banans mitt ska ske, så känner jag mig nog ändå relativt nöjd med Rakip. Trots att han gjort sina mest solida insatser som inhoppare. Hittills i alla fall. Ikväll hoppas vi på ändring. Det har ordats en del om huruvida Oscar Lewicki är självskriven startspelare i dagens Malmö FF. Åsikterna går isär och där finns starka argument från båda läger. Dock måste jag nog luta mig mot att jag gärna ser vår EM- och OS-aktuella terrier i denna holmgång, under förutsättningen att Rakip spelar på kanten.

 

Matchstart 19:00 Borås Arena. Förmodad startelva:

Konate för säsongsdebutera på vänsterbacken och Rakip får nytt förtroende till höger på mittfältet. Förmodad bänk: F.Andersson, Brorsson, Yotún, Wolff Eikrem, Sana, Kjartansson
Konate för säsongsdebutera på vänsterbacken och Rakip får nytt förtroende till höger på mittfältet. Förmodad bänk: F.Andersson, Brorsson, Yotún, Wolff Eikrem, Sana, Kjartansson

 

”Doppa han i tacosåsen, doppa han i tacosåsen, doppa han i tacosåsen, när han spelar fotboll” (Sorgligt att vi förmodligen aldrig avlossar den här dängan mer!)

 

// Johan Lundahl
Twitter: @himmelsblagg

Reboot utan böl

Efter två dagars allsvenska utan Malmöinnehåll så få vi ikväll chansen att visa upp oss från den bästa sidan i den malmöitiska våren. 19:00 kommer ett mobiliserat och aningen mer ödmjukt lag med en vinsttörstig supportersvans frambringa takterna som får oss att drömma om nya gemensamma triumfer. För även om där finns bittra toner kvar på tungan efter onsdagens sammanstörtning, så är det bara en enkel bismak att acceptera. Vi har vid flera tillfällen vänt underlägen i matcher. Efter Djurgårdens orättvisa seger så är det dags att ta sig an en tabellmässig upphämtning. Finns ingen anledning alls att låta avståndet uppåt bli för stort. Den pressen som finns i vägarna på Stadion räcker gott som motivationsfaktor; där behövs inga vidunderliga poänggap i Europas mest oberäkneliga förstaliga.

 

Omgången hittills har bjudit på ännu ett påpekande att Elfsborgs turfsatsning slår bakut när det ska spelas på genuint underlag, Kalmar vann med 3-2 till svärfars förtjusning. Som förespråkare för den goda sidan vill man gärna att det ska bero på detta åtminstone. Oavsett så behövde gräsbröderna på Chicken Bowl denna seger. Man är ett varannandagslag men med matchvinnare som Marcus Antonsson och en triad friska Elmar, senare under säsongen åtminstone, så ska de nog kunna inhåva tillräckligt med poäng. Som nämnt är Djurgården fullpoängare och Falkenbergs 2016 kommer bjuda på stora portioner med friktion. Trots FFF:s icke-klassiska status, så är det ett lag många med mig hoppas ha kvar; gräs och en passande bortaresa. Det är den sortens smålag som ska fläcka ut den allsvenska kartan.

 

Lite förvridna talessätt ger alltid tillvaron guldkant! #himmelrikiskvisdom

Helsingborgs kräftgång har blivit påtaglig. Muntre Henrik Larsson har alltså satt sin plats till förfogande efter gårdagens förnedring uppe i Badkaret. 5-1 mot ett tandlöst Hammarby måste smärta något oerhört för en vinnarskalle som Henke. Men med handen på hjärtat så kan han inte ha tänkt över scenariet att insatser, likt gårdagens, faktiskt kan vara en realitet med den totala avsaknad av spetskompetens som finns i Håijef. Varje insats av den här typen sölar ner Larssons tilltänkta Eriksgata längs tränarbåsen i Europa. Men att hota med avgång efter tre omgångar, oavsett senaste insatsen, känns förhastat och oansvarigt. Framförallt med kommentarerna vad gäller spelartruppens fulla förtroende (vilket visseligen kan vara spel för galleriet). Frustrationen måste kunna kokas ner till att ta nya tag på veckans träningar. Hade varit vansinnig om MFF:s tränare, med en stor del av ansvaret, fläkt ut sitt missnöje på det här viset. Det gäller att trycka på omstartsknappen utan en massa pibande.

 

Allan Kuhn var såklart inte nöjd med förlusten i Jönköping, men kändes ändå nyanserad utåt. Dagarnas träningar har förhoppningsvis bjudit på ihoptrimmande av offensiva kombination, där idéer har blötts mellan enheter och spelarpar. Där behöver implanteras en mängd olika scenarier i ryggmärgen, trots där finns en sällsynt kreativ bank att tillgå utifrån laget offensiva kvalité. Något jag personligen hade velat se mer av är de svepande diagonalerna som alla våra CL-motståndare utnyttjat stort mot oss. Vi har fötter som kan lägga den sortens bollar och vi har dessutom löpvilliga yttrar eller backar, som bör kunna komma överens om arbetsfördelningen vid denna sortens anfallsförfarande. Sundsvall är ett f.d. spöke, som vi hade lätt för förra året. Men, med onsdagen i ryggsäcken, så bör där inte finnas minsta tvivel att de kan kontra ut Himmelsblått om det slarvas med boll samt press och hemjobb falerar. En stor fördel, enligt mig, är GIF:arnas målvakt Tommy Naurin, som aldrig hittills imponerat på mig. Jag vågar mig på den jinxen.

 

Enligt medias spekulationer så kommer Guillermo Molins starta. Det är ju ett tag sen. Bara en sådan sak kommer ju höja temperaturen betydligt i den småputtrande kitteln. Han visade, visserligen mot ett tämligen oinsirerat Helsingfors, att han och Markus Rosenberg borde kunna servera och avlasta varandra. Det hela blir ju på Vidar Örn Kjartanssons bekostnad. Men i en sund konkurrenssituation så ska där göras något efter en underprestation som senast. Allans 3K-filosofi kan behöva en konkret fingervisning. Vladimir Rodic tycks återgå till sin högerkant, där Erdal Rakip inte kom till sin rätta senast. Jag vill se att han vågar få med sig bollen mer i fart och utmanar mot icke uppställda positioner. Låt inte ett defensivt inställt Sundsvall få den extra respiten man får. Hoppas att Allan påtalat att han ska våga direkt, för hans kreativitet är så mycket bättre när farten finns där samtidigt som bussen inte fått finjustera sig på sista tredjedelen. Ser även gärna ett nytt inhopp från Magnus Wolff Eikrem. Vargavintern är slut. Jag vill se en vargavår likt den vi hade vårt förra år.

Förmodad startelva:

Nu är det dags för Guillermo Molins att få chansen från start. Vladimir Rodic tar tillbaka sin plats till höger. Förmodad bänk: F.Andersson, Brorsson, Konate, Rakip, Wolff Eikrem, Sana, Örn Kjartansson
Nu är det dags för Guillermo Molins att få chansen från start. Vladimir Rodic tar tillbaka sin plats till höger. Förmodad bänk: F.Andersson, Brorsson, Konate, Rakip, Wolff Eikrem, Sana, Örn Kjartansson

 
”Sjung med om du älskar Malmö, Di Blåe di spelar idag!”

// Johan Lundahl

Twitter: @himmelsblagg

Korståg med goda intentioner

Ikväll så inleds ett femtonstationers gräshoppesvärmande över hela landet. Årets Allsvenska är synnerligen välspridd över Sverige. Östersund och Jönköping är två lite nya betesmarker (åtminstone den senare, kan väl inte finnas mer än ett däggdjur som tycker konstgräs är en okej idé?) för den himmelsblå skaran som månghövdat skämmer bort de mer stationära över TV-ljudet. J-Södra har trots egen allsvensk comeback i modern tid, överlåtit en större del biljetter till MFF än vad som krävs. Lockropet har till viss del snappats upp och nog kan där bli en 1500 malmöitiska sympatisörer i Sveriges Jerusalem. Jag själv, är numera tämligen svårforcerad från livssituationen, för att kunna joina på bortaresor. Malmö FF är en av de viktigaste delarna i den vardagliga tankekompotten hos mig själv och många med mig, men likväl måste man fäkta familj, jobb och logistik så att allting funkar. Därför växer det fram ett extra stort leende varje gång jag snappar upp en himmelsblå uppmaning genom etern. Jag är förbannat glad att där finns så många i vår stora himmelsblå familj som verkligen brinnande lägger själ, hjärta och finanser för att dra sitt strå till stacken. Detta blir också ett argument för mig själv att alltid ge allt från ståplats på hemmaplan. Oavsett hur sångexalterad klungan runt mig är för dagen. Var noga med att väga in detta er bedömning när ni har åsikter om hur en del andra supportrar väljer att stötta. Jag ogillar generellt diskussionen om vad som är en ”äkta supporter” men måste passa en smörpass med respekt till alla ni som tar kampen och lyckas pussla ihop sina liv utifrån Malmös spelschema. Från München till Solna Stad.

Den himmelsblå förmågan att piska upp härliga stämningar har uppenbarligen fått fotfäste på andra sidan sundet. #uteieuropa
Den himmelsblå förmågan att piska upp härliga stämningar har uppenbarligen fått fotfäste på andra sidan sundet. #uteieuropa

Jag har svårt för lag som spelar i grönt. Det kan ligga i uppväxtens aversion mot uppväxtkommunens andra två fotbollslag. Å andra sidan spelade vi själv i Edsbyn-kombinationen (ja, ni fattar vad jag menar, men jag vill inte nämna dem vid namn), så liknelsen kanske faller där. Oavsett tröjfärg så ska Sveriges Jerusalem bara besegras. Senast man utkämpade en match av vikt var i fjolårets cupgrupp. Den gången blev det till slut en tämligen enkel 4-0-seger efter att Jo-Inge Berget gjort ett tidigt mål och satt tonen. En liknande matchutveckling hade såklart varit fördelaktig. Givetvis för det slutgiltiga målet med tre poäng, men också för att det lugnar ner Malmös brinnande vilja till en mer anpassad nivå så man mer avslappnat kan omsätta Allans Kuhns önskade taktiska drag. Nu är Norrköping ett bättre lag än Jönköping men det kändes ändå märkligt att Malmö gjord en så pass dålig första halvtimmen i en seriepremiär inför hemmapublik. Det är såklart skönt att MFF hittills löst justeringarna och vuxit in matcherna, men det kommer inte alltid gå att försynt smyga sig in i tillställningen.

I Jönköping så finns inte helt obekante Pawel Cibicki. En riktig Malmöpåg vars MFF-karriär har gått i vågor. Och just nu är han landspolad på Vätterns södra strand. När utlåningen var ett faktum så var Pawel noga med att understryka att han trodde det var en bra lösning utifrån att Jönköping är ett spelande lag. Det tycker man sig ha sett och hört de senaste åren. Ändå är de brutalt bottentippade av de flesta inför säsongen (till skillnad från Östersund som målat upp en tavla med betydligt fler spekulanter på). Den överraskande premiärvinsten mot Kalmar FF måste därför varit en moraliskt oerhört stöttande kudde, både i avseende på förhandstipsen och den interna turbulens som skakat om föreningens inre. Pawels påpasslig inlöp i straffområdet kändes ganska signifikativt för hans speltyp. Han har ingen riktig superspets men han är jäkligt påpasslig i offensiva lägen. Efter en riktigt bra 2014-säsong så kom han lite i kläm med den offensiva situationen och enligt mig så kanske Åge Hareide kunde smort hela situation lite mer, även om min synvinkel självfallet är från utsidan, utan att känna till närgågna detaljer. Cibicki fick chansen ett par gånger och fick faktiskt in ett par bollar. Ikväll hoppas vi så klart att där inte blir några, men framöver får han gärna agera Under Cover-agent och sänka Bananer-i-Pyjamas och Gnagare till höger och vänster.

Startuppställningen läckte ut under gårdagen och den tyckte förkunna att Erdal Rakip får ett startförtroende då Vladimir Rodic dras med sjukdom. Inte alls fel enligt mitt sätt att se på det. Där finns säkerligen en hel del som kanske tycker att Magnus Wolff Eikrems kreativitet borde prioriteras i detta läget, men för mig så blir detta ett naturligt byte efter dryga 65. Malmö har nött ner motståndare under försäsongen och dagens match kan absolut få en liknande karaktär. I ett låst läge så blir norrmannens smartness mot ett ansatt och till viss del slitet försvar förhoppningsvis en faktor i himmelsblå favör. Ett annat reellt alternativ hade även varit att flankera på högern med Guillermo Molins. Kuhn har visat vart han tycker Molins främst är aktuell och efter Agons sorti så tror jag det är bättre att Gische koncentrerar sig på att återkomma till sitt forna jag i en position. Därefter breddar vi upp registret. Men borde han inte gå in istället för Vidar Örn Kjartansson på topp? Nej säger jag. Inte än. Örnen och Rosen får en bra match att fortsätta kreera en hållbar kemi.

Så nu är det bara att se klockan långsamt ticka från eftermiddag till kväll och till matchstart. Ett himmelsblått korståg anländer. Med enbart goda intentioner. Jag hoppas vi hälsar J-Södra välkomna till Allsvenskan genom att visa upp det bästa spel vi kan frambringa. Så de kan beskåda och därifrån förhoppningsvis lära sig. Så de kan fälla andra lag.

Förväntad startelva för Malmö FF. Innermittfältet orört men Rakip går in istället för sjuke Rodic
Förväntad startelva för Malmö FF. Innermittfältet orört men Rakip går in istället för sjuke Rodic. Förmodad bänk: F.Andersson, Konate, Brorsson, Wolff Eikrem, P.Johansson, Sana, Molins

 

”Bussen till Stadsparksvallen avgick tjugo i sex. Jag hade med mig min pipa, och ett paket kex” (Underbart att denna raden äntligen är Allsvensk!)

// Johan Lundahl
Twitter: himmelsblagg