Omprov Nykomling 101

Malmö kommer inte få någon Lennart gratis i år. Norrköping har gett sig fasen på att inte snubbla på onödiga hinder. Trots det blev där lite friktion när man kryssade mot Gefle, vilket gav en välbehövlig buffert när himmelsblått hade förtvivlat svårt mot Kalmar. Laget med kalsongklubbmärket ska ha credd för att ha gjort två gedigna käpp-i-hjulet-insatser mot Malmö. Faktiskt skönt att de fick en gratis trepoängare mot…*trummvirvel*… Håijeff. AIK boostade sitt självförtroende med en viktig seger mot Örebro, och kan väl inte helt avskrivas ännu. Rikard Norling tycks ha lärt sig lite om vinnarkultur. Han verkar dock ha ruvat på den under tiden som Brannman. Göteborg ska få sig ett omnämnande också. En rejäl mina mot Hammarby i Badkaret och en sänkande frisparkskanon från Kennedy Bakircioglü. Man tog den gamla takesättet ”Ett dåligt genrep ger en bra prestation” väldigt ordagrant inför sin trevliga tripp till Kaukasus oljefält för att gräva Europa League-pengar. Det gjorde mig glad. Precis som GIF-bilden med Bea-Johnnys sena slängning mot Djurgården. Denna, Benny Hill-introt och en kall kan få vilken skitdag som helst att spricka upp till ett fjärilsbestruket himmelsrike.

 

Men detta är ytterst potentiell reservplan. Idag ska det förhoppningsvis njutas av att MFF skall vinna. Omprov Nykomling 101. Laget och läktaren är förvarnade.

 

Pawel Cibicki fick en betydande påverkan på årets MFF. Inte nog med att både lag-, klubbledning och supportrar förundrats över hans prestationsmässiga metamorfos, utan även om Guden Åge faktiskt hanterade honom lite väl osmidigt. Hans pudlande målfirande orsakade viss svedja och förbannande i att spela mot laget man har kontrakt med. Oavsett fick hans avklädnad av MFF-defensiven att analyseras, diskuteras och revideras. Efter dubbeltorsken, där Jönköpingsmatchen var det faktiska bottennappet, så har Malmö enbart förlorat en match. Och denna förlorades främst i sorgmod och mental utmattning, inte p.g.a. naiv offensiv med otillräcklig handlingsplan vid bolltapp. Man pinpointade vikten av att försvaret, skall slippa att vara i rörelse när de tvingas i 1v1-dueller. Så ikväll hoppas jag innerligt att slippa en upprepning av vårens kanske tråkigaste MFF-kväll. Även om Cibicki lämnar hemmet utan poäng så kommer han vara en het potatis. 14 poäng skojar man inte bort. Inte heller ett polskinfluerat missnöje. Tro mig, jag säljer byggmaterial till en hel del duktiga, men otåliga, polacker.

 

På MFF:s hemsida adresserar lagledningen att Jönköping Södra spelar lite annorlunda. De rosas, på numera inbjudande och relationsbyggande MFF-vis, och etiketteras som ett man-man-spelande lag. Jag skall försöka lägga fokus på denna detaljen mellan growlandet i ramsorna. Hur kommer det påverka vårt mångfacetterande anfallsspel? Kommer vi få se iglande i ryggen på Vidar Örn Kjartansson och Markus Rosenberg? Jag vill inte låta stursk, men jag är villig att låta dem prova. Anders Christiansen är kanske inte lika finkänslig som Magnus Wolff Eikrem men i villervallan runt straffområdeslinjen så får han gärna fortsätta att snappa upp bollar och placera in dem som i de senaste två matcherna.

 

Jämfört med den krystade insatsen i östra Småland så görs ett par nödvändiga byten. Oscar Lewicki är tvungen att sona sina tilldelade ostamackor och Kári Árnason får fortsätta kurrera sitt småsargade knä. Just islänningen hade en erbarmelrig dag på Stadsparksvallen i våras så det känns inte alls fel att låta Franz Brorsson oskadliggöra de gröna gästerna. Behrang Safari kommer starta i sin första hemmamatch. Förhoppningsvis får han på nytt göra en pausintervju. Även om han fick in lite matchtempo senast så tänker jag bidra så att stämningen genererar samma svettdrypande Fighting Face på vår senaste hemvändare. Enock Kofi Adu får på nytt chansen att blänka till med sin brillians. Hela Stadion vet vad han kan leverera när han är i balans, men utifrån vårmötets dramaturgi hoppas jag att han är fullt beredd på ett idogt jobb i båda riktningarna, vilket jag inbillar mig att både Lewicki och bänkade Erdal Rakip är naturligt mer benägna att pressa ut.

 

En del vill låta Jo Inge Berget agera inhoppare och därmed kickstarta en falnande form. Vår gode borholmian vid rodret tycks ha en rejäl portion tålamod med norrmannen, och vem kommer ifrågasätta om han plötsligt skrider fram som en sommaråskskur och blixtrar till. Enligt mitt sett att se på det så ser jag gärna inhopp från både Rakip och Tobias Sana, men den tilltänkta elvan känns både rimlig och resonabel. Alexander Jeremejeff får sista inhoppet. Om nu Allan ämnar att byta. Ibland känns han mer motsträvig än valfri blöjbarnsförälder i en dal av höstdepression.

 

 

Matchstart 19:00 Nya Malmö Stadion. Förmodad startuppställning:

Mv Wiland
HB Tinnerholm
HMB Bengtsson
VMB Brorsson
VB Safari
HM Eikrem
HIM Adu
VIM Christiansen
VM Berget
HF Rosenberg
VF Kjartansson

Förmodad bänk: M.Johansson, Yotún, Konate, Rakip, Svanberg, Sana, Jeremejeff

 

 

Kvällens kristallkula:

– Djärvt gissar jag på att Pa Konate gör sin sista match på Stadion på ett tag. Från bänken. Tolka det som ni vill.
– Jönköping leder tillställningen över 50% av matchtiden, men Malmö vänder och tar 3 pinnar
– Erdal Rakip fixar kommer in i underläge och utför ett fotbollsöversatt Howehattrick; ett mål, en assist och ett gult kort

 

 

// Johan Lundahl
Twitter: @himmelsblagg

Krypa till korset

Det blev inget lyckat korståg. Hade det varit medeltid så hade man vid eventuellt överlevande och återkomst högaktningsfullt fått be om ursäkt inför kyrka och krona som förhoppningsvis kunde ge dem sitt förbarmande och skona deras liv i utbyte mot degradering, stupstocken och evig bespottning. Nu är åtminstone förlustnollan utraderad så då behöver man inte gå runt och tycka att det vore fantastiskt om den kan hålla sig. Och dessutom har hela truppen berikats med erfarenheten av att inte gå in i en viktig uppgift utan att vara fullt fokuserade. För där var verkligen gott om sekvenser som saknade fokus. Har Malmö inte det, så tappar man kvalitén som skall vara den stora plusfaktorn som två års CL-plånka genererat.

Skriv in en klausul vid utlåning av spelare. Man spelar inte mot laget som man har kontrakt med. Jag tror inte jag behöver vidareutveckla den punkten mer va? Och om det är förbjudet att lägga in en sån klausul så kan nån hutta sig i nällorna.

Det tidiga målet, som faktiskt var en delikatess från Rasmus Bengtsson vad gäller avvägd bolltouch, gav inte alls den injektion man hoppades på i det himmelsblå rullet. Istället för att kunna spela med gott bolltempo har försäkra sig med ett par hängsler genom ledningen, så lät man nykomlingens entusiasm breda ut sig över den välbesökta vallen. Jönköping fick faktiskt utrymme för sin positiva fotboll och de använde sig av de där extra tiondelarna till att rulla upp enkla kombinationer utan att klydda. Boll kom till spelare i fart till skillnad från MFF:s något bolltrampande och statiska ägande.

Pawel Cibicki var stentaggad att prestera. Det sågs direkt. När Kári Árnason hade otur med både balans och mullvadshögar så borde ettan ha suttit men istället blev det lite flipperspel som senare ledde fram till det oundvikliga. Han kunde inte riktigt kontrollera känslorna. Ledsamt kanske, men det fanns andra saker att vara betydligt ledsnare över. Försvarsspelet var vid flera tillfällen helt för ostrukturerat och misstajmat. Johan Wiland stod på fel fot på förstamålet, andramålet är välplacerat men kanske hade gått att nå, med tydlig reservation. Däremot så anser jag nog att tredje målets utrusning kunde gjorts bättre. Det kändes helt för uppenbart att det skulle bli en lobb, efter att Erdal Rakip gjort en förra veckan, och den gode Pawel typ är Brother-from-another-mother med honom. Men det är såklart jäkligt lätt att påpeka över datorskärmen. Hoppas verkligen att Wiland får gå in och göra ett par viktiga ingripande i nästa match. Rakip kom enligt mitt sätt att se på det, inte riktigt rätt in i yttermittfältsrollen. Där är lite sparsmakat på riktiga yttermittfältare i truppen. Han ska nog främst rikta in sig på att konkurrera Oscar Lewicki och hoppa in med halvtimmen kvar så ofta det går. Oavsett hur skadad foten var så var Magnus Wolff Eikrems andra halvlek okej. Bollen damp ner hos honom några gånger i slutet men han kunde inte knö den igenom den tätbevuxna skog av Jönköpingben som fyllde straffområdet.

Vanligt förekommande fenomen. Nån ska bära hundhuvudet. #alltidensyndabock
Vanligt förekommande fenomen. Nån ska bära hundhuvudet. #alltidensyndabock

Där blev en anstormning i slutet, inte minst beroende på Jönköpings utvisning. Men denna gången räckte det inte med en forcering. Jo Inge Bergets mål kom visserligen i rimlig tid men man saknade den kugghjulseffekt som behövs för att alla beslut och rörelser ska samverka och tillverka ett mål. Det behövs en rejäl översyn för detta var långt ifrån sista gången detta året där Malmö behöver trimma anfallsspelet för att kreera luckor genom tätt stående försvar. Kryss vore kanske rättvist utifrån lagens prestationer under matchen men dessbättre, utifrån ett det sportsliga perspektivet, så är inte fotboll någon formel där faktorer är proportionerliga mot vissa utfall. Malmö gick på pumpen mot ett Jönköping som omsatte två av sina tre giftiga lägen och därtill konstrade fram ett bevingat skott när de gavs tid i fördelaktig position. Falkenberg 2015 over again. Men den gången tog vi en pinne. Denna gången blev vi utan.

Som vanligt efter en förlust så skönk nivån ett antal verbala måttenheter när det gällde rättfärdig men konstruktiv kritik på sociala medier och fanforum. Även om jag såklart är mot det så finns det ingen större vits med att plocka massa billiga moraliska poäng genom att raljera över det. Men det tar verkligen på ens supporterskap att se det sitt favoritlag, med solklart bäst förutsättningar, prestera en sådan tandlös insats. Det är just det här som liksom är insatsen med att få känna sig sådär helt jäkla övereuforisk stundtals. Denna kväll fick vi betala tillbaka lite av Salzburginsatserna. Hur gärna man än vill slita av sig matchtröjan och halsduken så samlar sig tankarna ganska snart. Vi är många som är Malmö FF. Vårt gemensamma hjärtebarn är ingen finit sak. Där kommer en ny chans och utifrån att bara en femtondel av Allsvenskan är tillryggalagd så handlar det bara om att repa nytt mod. Skit i att det var första gången vi torskade mot J-Södra uppe på Stadsparksvallen. Skit i att kommentatorerna älskar när underhundarna lyckas stjäla köttstycket framför alfahannen. Skit i oneliners från troll på sociala medier. Det är en mental process som man tyvärr måste hitta en personlig handlingsplan för. Hur gärna man än vill undvika den.

Tre Stjärnor

Pawel Cibicki är väl den egentligen trepoängaren idag, men det funkar inte på det viset. Alltid svårt efter en förlust som denna men här är min bedömning.

 

Rosenberg 1604063 Markus Rosenberg: Minst sämst i bortapremiären. Har ett driv och en tyngd som kräver stora resurser för att mota. Borde fått mer domslut med sig om inte hela Sverige bölat och därmed satt honom på en annan bedömningsnivå. Kunde blivit poänghjälte i slutsekunden men det ville sig inte denna kväll.

 

 

Christiansen 1604062 Anders Christiansen: Glimtvis dominant under första halvleken men föll ifrån ju längre matchen led. Välriktat inlägg till ledningsmålet och tycks poppa upp överallt på banan.

 

 

 

Lewicki 1604061 Oscar Lewicki: Anser att han skötte sitt jobb okej i det tysta. Hade skärp till det till viss del ifrågasatta passningsspelet. Försöker fördela i slutet när det är trångt runt straffområdet.

 

 

 

”De e regn över Möllan. Vi har förlorat igen”

// Johan Lundahl
Twitter: himmelsblagg

Truppgenomgång Malmö FF 2016

Med två dagar kvar till den himmelsblå avsparken i årets Allsvenska så sammanställde jag en betygsättning på det laget som man går in i serien med. Det är, utan tvekan, ett lag som kan rista in sig i pokalen i början på november. Det har en mer helgjuten bredd än vad jag kan komma ihåg att jag kännt i någon himmelsblå trupp sedan Roys dagar.

Målvakter:
1 Johan Wiland
27 Zlatan Azinovic
29 Fredrik Andersson
30 Marko Johansson
Kommentar: Wiland är tämligen ohotad etta om hans rutin och gedigna kvalité inte har allt för djupa dippar. Spelet i luftrummet är ett ständigt orosmoment samtidigt som han kan dominera totalt med reflexerna på mållinjen. Överlag okej med fötterna men stundtals bedrövliga utsparkar. Anderssons fortsatta väg i MFF kommer avgöras under året; om han på allvar kan utmana Wiland så kanske kanske han kan växa fram som en förstakeeper. Johansson ännu ung och behöver inte brådska. Azinovic har fått en schyst respit efter sin skada och får hoppas på superflax alternativt behövande klubb som bandat Supercupsfinalen 2014.
Helhetsbetyg: 3

Innerbackar:
17 Rasmus Bengtsson
21 Kari Arnason
25 Felipe Carvalho
31 Franz Brorsson
Kommentar: Egentligen en ganska bra uppsättning. Bortsett 1) Bengtssons ständiga skadebekymmer och 2) Arnasons något ojämna nivå. Om dessa två bitar går MFF:s håll i år så är detta en uppsättning som kan föra Lennart tillbaka till Swedbank Stadion. Carvalho är oslipad men intressant med sin styrka och inbitna vilja att spela sig ur situationer. Brorsson lägger inga filtar emellan och är ganska snabb; finns fina utsikter över hans potentiella utvecklingskurva. Kvartetten känns farliga i huvudspelet och borde gå klart plus i hörnmålskolumnen.
Helhetsbetyg: 4

Ytterbackar:
2 Pa Konate
3 Anton Tinnerholm
13 Yoshimar Yotun
26 Andreas Vindheim
Kommentar: En offensivt tämligen intressant fyrling. Klart bättre framåt än bakåt, vilket dock borde passa under förutsättning att man kan äga mycket boll och göra det på sättet tränarstaben föredrar. Tinnerholms vinnarskalle och snabbt inlärda malmöitiska attityd guld värd för laget och balsam för varje tung supporter. Yotun har inlett säsongen bra och kommer vinna på att ha hittat sin parhäst på vänsterflanken redan under våren. Konate har varit väldigt ojämn i sina insatser men kan peka i båda riktingarna bitvis. Vindheim behöver få en liten positiv skjuts snart efter en tung försäsong. Hur påverkar Behrang Safaris redan uttalade återkomst?
Helhetsbetyg: 4

Innermittfältare:
5 Erdal Rakip
6 Oscar Lewicki
7 Anders Christiansen
8 Enock Kofi Adu
14 Erik Andersson
19 Magnus Wolff Eikrem
32 Mattias Svanberg
Kommentar: Lagets överlägset mest välklädda position. Här har Kuhn ett riktigt gottebord att välja på. Frågan är bara om han per automatik ska välja de två bästa spelarna eller om man påtagligt väger in dimensionen vem som passar bäst och kan förädla varandra. Christiansen är den mest mångsidige och är därmed svårpetad. Adus spelfördelande kvalitéer är iögonfallande samtidigt som Lewickis slit och positioneringsspelt kommer väl till hands. I matcher med mycket boll så borde Wolff Eikrems lirarfeeling kunna luckra upp tighta försvar. Samtidigt så har Rakips terrierarbete inte gått obemärkt förbi. Med stor sannolikhet försvinner åtminstone en innermittfältare till sommaren och dessutom är Andersson dubbellicensierad till TFF. I flera matcher lär någon naturlig inner få agera från mittflankerna och arbeta sig inåt. Kan tyckas att det saknas rejäl målfarlighet härifrån, men det kan klart vara avhängigt på hela lagets offensiva prestation. Intressant var Kuhn väljer att sätta potatisen Svanberg.
Helhetsbetyg: 5

Yttermittfältare:
18 Piotr Johansson
20 Vladimir Rodic
22 Tobias Sana
23 Jo Inge Berget
Kommentar: Yttermittfältet är egentligen lite klent tilltaget vad gäller klassiska kantlöpare. Rodic är den som är mest stöpt i formen, men är något klen i kroppen och saknar det där riktigt hotande steget om han vill trampa sin gubbe på utsidan. Berget är i dagsläget självskriven på vänstersidan. Kombinationen av arbetskapacitet och offensiv smartness har verkligen förädlat MFF:s offensiv. Sana har trots många chanser, inte kunnat prestera fullt ut. Framförallt inte i poängkolumnen, vilket gör att han känns långt ifrån startelvan. Trots allt är han en joker, som förhoppingsvis hade kunnat få en grym ketchupeffekt om han bara kunde ta sig över flyttröskeln. Johansson är på tillväxt men har visat att han håller bra i Superettan och därmed som inhoppare i Allsvenskan.
Helhetsbetyg: 4(-)

Anfallare:
9 Markus Rosenberg
10 Guillermo Molins
24 Vidar Örn Kjartansson
33 Teddy Bergqvist
Kommentar: Himmelsblått sitter inne på tre av Allsvenskans absolut bästa anfallare när allting stämmer. För Rosenberg ser det lovande ut och där finns mycket att slänga fram ifall man använder 2015 som mall. Både han och Kjartansson är mångsidiga anfallare som kan göra mål på många olika vis bådar för ett flerfacetterat offensivt manglande. Samspelet behöver filas på men förutsättningarna finns där absolut. Molins kapacitet är fortfarande höljt i dimmor. Två tunga korsbandsskador sitter i skallen i varje närkamp. Men hans fotbollsskalle kommer lära sig att hantera det bättre och bättre ifall han bara får vara skadefri i övrigt. Han kommer kanske inte tillbaka i 2013 års lätta men brutala steg. Men är han nära så är han en grym tillgång. Bergqvist är lite spännande. Får verkligen en liten chans att få debutera om inga fler anfallare värvas.
Helhetsbetyg: 4(+)

Utlånade:
Sixten Mohlin (Mv) Kristianstad
Benjamin Fadi (Anf) Karlskrona
Pawel Cibicki (Anf) Jönköping
Kommentar: Egentligen bara Cibicki som känns rimlig för återkomst. Blir intressant att se ifall han kan resa sig i en icke hemtam miljö där förhoppningsvis speltiden blir stor. Hade bra målsnitt kontra antalet minuten men saknar den där riktigt spetsegenskapen som brukar vara viktig för en anfallare.
Helhetsbetyg: 2

Ledarstaben:
Allan Kuhn (Coach)
Olof Persson (Assisterande Coach)
Daniel Andersson (Assisterande Coach)
Jonnie Fedel (Mv-tränare)
Ben Rosen (Fystränare)
Kommentar: Kuhn har verkligen tagit sig in det Allsvenska rummet med storm. Känns öppen och ärlig. Hoppas inte den malmöistiska cynismen blir för tung om inte allting klaffar direkt. Persson är en gedigen gammal hjälte, men jag tror många gärna velat ha specificerade roller, som defensiv coach etc. Anderssons lite försynt assisterande roll känns vag. En del hävdar att där finns någon form av baktanke medan resten ser det som ett litet misslyckande att inte hittat rätt assistent till Kuhn. Hade gärna sett att man redogjorde för klubbens intressenter om rollfördelningen i ledarstaben. Tror tyvärr inte att Fedel kan lära Wiland mycket om utsparkar 🙂
Helhetsbetyg: 3(+)

Och slutligen så presenterar jag min potentiella drömelva som jag hoppas att få se någon gång under säsongen. Varför inte krossa Göteborg med dessa pågar på plan?

Startelva Optimal

// Johan Lundahl
Twitter: himmelsblagg