Tomheten känns bra, för en gångs skull

Det har inte hört till vanligheterna att Malmös säsonger slutar så tvärt som i år. Det har hänt en gång de senaste tio åren, 2013 då laget slutade nia i Hockeyallsvenskan och inte ens fick slåss om platser till Kvalserien. Då kändes det förnedrande, laget hade blivit ett bottenlag i landets andraserie och det gick inte ihop med någonting i min världsbild. Tack och lov var den säsongen en engångsföreteelse, året efter var Björn Hellkvist på plats med sitt nytänk och plötsligt vann man hela serien. Det kändes som en pånyttfödelse för laget och det är frukterna av denna förvandling som nu gör att Malmö är där man är.

Det känns också mycket bra att nu kunna sitta och njuta av spännande matcher med främst Hockeyallsvenska lag faktiskt. Jag måste erkänna att de åttondelsfinaler som pågår i SHL känns fullständigt ointressanta för mig. Just i kväll ser jag den spännande uppgörelsen i Slutspelsserien där Leksand och Mora gör upp om att få möta Tingsryd i kampen om en kvalplats mot MODO.

Malmö kan nu i lugn och ro börja bygga laget som ska försöka ta ett steg till, så att jag kanske också kan få ett visst intresse för åttondelsfinaler nästa säsong. Klart är att följande spelare inte ingår i kommande säsongs trupp: Pontus Sjögren, Henrik Hetta, Johan Björk, Kent McDonell, Eric Himlefarb, Joey Tenute och T.J. Galiardi. Fyra av dessa var del av stommen i Hockeyallsvenskan och det var helt klart bara Hetta som Patrik Sylvegård var intresserad av att behålla. Tenute var oerhört viktig i Hockeyallsvenskan, men kändes något mer alldaglig i SHL. Hans insatser för klubben måste ändå hyllas, en riktigt bra värvning när det begav sig men hans uppdrag är klart och det känns som en lycklig skilsmässa.

Ingen av de man tappar eller gör sig av med är speciellt svåra att ersätta rent skicklighetsmässigt på isen. Hettas träningsvillighet är dock ett unikum och McDonells ledaregenskaper är kanske också svårare att ersätta. Ett vettigt val är så klart att låta Mathias Tjärnqvist stanna en säsong till, en given ledare och lysande i spelet framför motståndarkassen. Men, håller han en hel säsong till? Det finns många frågor och inte minst, hur gör man i tränarfrågan? En del av frågorna kommer nog förvandlas till utropstecken inom kort. Hur som helst är det ganska angenämt att sitta och fundera på frågor som dessa. Betydligt trevligare än det man antagligen funderar på i Karlskrona och Örnsköldsvik för tillfället.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.