Örebro fick betala Malmös ränta

6-0 är siffror som talar om fullständig överkörning och det var det stundtals, men Örebro hade absolut chanser som inte bara kunde utan skulle varit mål. Däremot gör Malmö nu mål på alla de lägen som för några omgångar sedan inte gick in. Snygga kombinationer kombinerades med så kallade skitmål. Längst bak var Oscar Alsenfelt tillbaka och visade att det inte är något snack om vilken målvakt som är nummer ett. Han sattes inte på enormt många svåra lägen, men de som fanns fixade han med skicklighet och en gnutta tur. Jag förstår att Sylvegård vill förlänga med honom, men det ska nog mycket till för att han ska stanna i Sverige kommande säsong gissar jag.

Det måste också påpekas att Örebros defensiv kan ha varit den i särklass sämsta jag beskådat denna säsong. Det var inte mycket de lyckades med i de bakre regionerna hos gästerna. Det var mer regel än undantag att Malmö kunde vinna puck i offensiv zon, med en man mindre på isen. Inte helt förvånande att Örebro är det lag i serien som läckt mest bakåt. Malmös seger skall inte förringas, den var viktig, välkommen och skön på alla sätt och vis. Men jag tänker att uppgiften inte direkt vad den svåraste ikväll. Men, bra att få avsluta året med en seger efter denna nattsvarta månad sett till inspelade poäng.

Det är många som är bra ikväll, bortsett från Alsenfelt som var outstanding. Rejäla utropstecken på Robin AlvarezFrederik StormErik ForsellFredrik Händemark och Nils Andersson. Åtminstone offensivt sett på den senare. Defensiven var inte helt fläckfri ikväll heller, lite för mycket slarv stundtals för min smak men det spelade nu ingen roll eftersom Alsenfelt var så bra som han var. Fem målskyttar var också bra, många som behövde göra mål gjorde det eller bidrag åtminstone med assist.

En veckas uppehåll kommer nog ändå ganska lägligt nu, det har som sagt varit en tung månad och först i kväll kunde Malmö ställa upp med en skadefri trupp. Att få träna bra, vila lite och tömma skallarna över nyår borde vara positivt som jag ser det. Malmö är ett av ganska få lag som lyckats med konststycket att förlora mot Leksand, det tycker jag absolut inte ska ske när serien startar om för Malmö om en vecka. Den som lever får se! Nu önskar jag gott nytt år!

 

Malmö fortsätter envist att förlora

Malmö fick en drömstart, men istället för att göra något vettigt av det blev man faktiskt ganska utspelade av HV71 under stora delar av första perioden. Trots detta låg man bara under med uddamålet vilket var en skänk från ovan, utan tvekan. Malmö reser sig dock och är klart bättre än hemmalaget under matchens andra hälft. Men till skillnad från HV som vinner sin bättre hälft med 4-2, får Malmö bara 1-1 i den hälft man borde vunnit. Stor kviteringssumpare för Malmö blev Fredrik Händemark som unnade sig att bomma öppet mål, ingen skugga över honom dock. Han gör en bra match och ingår i den bästa kedjan för kvällen med Lars Bryggman och Rhett Rakhshani. De kunde störa HV hela matchen igenom, även när hemmalaget dominerade som mest. HV vinner ändå fullt rättvist, de borde ha stängt matchen efter första 20 om jag ska vara ärlig.

Men ny förlust alltså och ikväll var den den tidigare så trevliga defensiven som haltade betänkligt. En spelare som betytt så mycket för försvarsspelet och varit stabil är Noah Welsh, ikväll var han en av isens absolut sämsta spelare och bjöd hej vilt. Ett självmål och bud på ännu ett och ni förstår själva att han får ett fett minus för sin insats. Istället är det ikväll Erik AnderssonStefan Warg och Jens Olsson som står för det bästa i de bakre regionerna. Övriga gör mer eller mindre dåliga insatser. Malmö gör alltså mål igen, men då läcker man som ett såll. Trots fem insläppta gör ändå Christopher Nihlstorp en helt ok insats, han gör ett flertal avancerade räddningar och har stundtals ingen som helst hjälp av några av sina backar som sagt.

Frågan jag ställer mig nu är om laget mäktar med att slå ett så pass vekt lag som Örebro i årets sista match? Det känns långt ifrån som något man ska räkna med med de senaste matcherna i allt för färskt minne. Faller man även mot dem, kommer det bara skilja 9 poäng ner under det sträck som ger slutspel och dessutom med en match mer spelad än Örebro. Det är alltså av stor vikt att man sluter sig samman och ser till att ta de där tre poängen innan det väntar en veckas nyårsuppehåll. Men då krävs det så klart att defensiven är tillbaka på acceptabel nivå, att målskyttet minst ger samma utdelning som ikväll och helst ännu bättre. Det som har känt som givet så länge, har börjar kännas som ett åtminstone litet frågetecken nu.

Malmö gjorde mål i svår motvind, till ingen nytta

Ja, att Malmö faktiskt gör ett mål är jag tvungen att se som en viss framgång trots allt. Annars var det egentligen en match som spelades i svår motvind för Malmö och då tänker jag inte bara på stormen som rasade utanför. Redan i matchens första byte har Erik Forssell helt rent läge, men gör inte mål. Man slår en alldeles magisk usel straff signerad Rhett Rakhshani och får ett mål bortdömt vilket var helt riktigt. Malmö får dessutom inte spela powerplay en enda gång i matchen, trots att de klaraste förseelserna utförs av LHC-spelare. En hög klubba på Konstantin Komarek och en checking to the head på André Benoît. Som om inte detta var nog, gör inte Linköping något mål på de riktigt fina lägen de skapar. Istället är det så kallade skitmål som går in, något Malmö sannerligen hade behövt i detta läge av säsongen.

Det är så det är just nu och Malmö fortsätter därmed sin långsamma men säkra resa nedåt i tabellen. Men med tanke på målen som trots allt gjordes idag, även om ett blev bortdömt var det riktigt snyggt där Fredrik Händemark klipper direkt istället för att fundera, borde det kunna bli lite mer utdelning framöver kan man tycka. Det är fortsatt väldigt mycket fippel, stök och bök när det vankas chanser. Det är också för lite spelare på mål från Malmö. Ingen har riktigt axlat de roller Björn Svensson och Kent McDonell hade förra säsongen. Jag är hur som helst tämligen säker på att det just nu är en självförtroendefråga, därför är det viktigt att Andreas Thuresson fick göra mål igen. Synd att inte Frederik Storm fick hänga en, det hade han behövt.

Det blir mycket plus ikväll för Nicklas JadelandErik Forssell och Stefan Warg medan Kim Rosdahl hade en tung afton. Lars Bryggman var tillbaka på lån eftersom Nichlas Hardt och Robin Alvarez är avstängda. Bryggman gjorde ingen besviken, stor, tung och jobbar hårt som vanligt. Inget flashigt men har inga som helst problem med SHL-spel. På onsdag väntar den på förhand svåraste matchen i veckan, bortamöte med HV71. Det hade varit oerhört bra på alla sätt och vis om Malmö kunde göra en lika fin insats som när lagen möttes senast. Det har med tanke på spelet blivit alldeles för lite poäng på slutet, nu behöver det trilla in lite på kontot igen.

Malmö gav fin julklapp åt Skellefteå

Två matcher, noll mål på 68 skott och därmed är det inte helt märkligt att det inkasserades andra raka 0-3 borta mot Skellefteå. Det stora problemet är att det väntas för länge i kombination med att det inte ens görs mål på helt öppna lägen. Andreas Thuresson som har ett mäktigt skott, kan överhuvudtaget inte träffa mål just nu. Robin Alvarez är så trubbig att en knäckt blyertspenna framstår som sylvass. Men det är svårt att gnälla trots detta, för arbetsinsatsen är riktigt fin och på mycket bra nivå. Defensiven håller fortsatt riktigt hög klass och Noah Welsh är helt sanslöst bra ikväll, han var överallt och konstant dessutom kändes det som.

Poängen är det som betyder något dock och sådana får man sällan om man vägrar göra mål. Därför börjar nu Malmö sakta men säkert dala i tabellen, lite som en båt som läcker mer än pumparna orkar länsa. Det vill till att puckarna börjar sitta igen, annars kan det bli lite jobbigt vad det lider. Det är flera mil ner under det jobbiga strecket och även väldigt långt ner till det som innebär missat slutspel. Men det känns onödigt att ens göra det till något spännande, det som borde vara som i en lite ask.

Måste ändå imponeras lite av Skellefteå. De spelar inte i närheten så bra som de gjorde för några år sedan, spelmässigt har Malmö ätit upp hela det försprång västerbottningarna hade förra säsongen. Då var det hård kamp mot ett helt överlägset Skellefteå. Men Skellefteå har fin leverans från sina toppspelare, de vet när och var man ska skjuta. Malmös offensiv just nu är som sagt en sekund efter och avsluten blir i mångt och mycket helt ofarliga. Första perioden i kväll och den tredje i förra matchen är lysande exempel. Malmö solklart bättre i dessa båda, skotten vinns med 28-6 men 0-1 i mål. Den ende spelare i Malmö som gör mål just nu är Mattias Persson men det sker i Panterntröjan (1+1 ikväll).

Vi får bara hoppas att julmaten gör gott och att ketchupen kommer med tankbilar från och med annandag jul. Linköping kommer då på besök till Malmö, dessvärre blir det nog inför en halvtom arena men kan Pantern vinna inför knappt femhundra pers ska det väl inte vara något som påverkar?

Skellefteå nollade Malmö

Första mötet lagen emellan efter halva serien spelad, lite udda kan tyckas. Jag hade sett fram emot en riktigt spännande och ruskigt tuff match för Malmö, inte minst med mötena från förra säsongen i ganska färskt minne. Men hej å hå, det var Malmö som bestämde det mesta på isen över sextio minuter. Skellefteås defensiv är dock riktigt bra och de gör några mål på de chanser de skrapar fram.

Malmö å sin sida vägrar att göra mål, med tanke på chanserna som skapas nära nog fullständigt orealistiskt. Frederik Storm har exempelvis en chans där han har öppet mål en någon meter från mål och lyckas på något sätt missa målet helt. Då blir det väldigt svårt att göra några mål. Dessutom tycker jag att defensiven brister inledningsvis. Kanske inte helt konstigt eftersom det inte blev mycket defensivspel i första perioden för Malmö som hade pucken mest. Men oavsett det är det offensivens totala misslyckande som gör att inte Malmö får några poäng i eftermiddag, ingenting annat.

Galet svår match för Oscar Alsenfelt som långa stunder står helt sysslolös för att plötsligt sättas på riktigt svåra prov. Bra skymningar och styrningar precis framför. Tredje perioden kunde han antagligen lika gärna suttit i båset, Skellefteå lyckas bara få iväg ett enda skott mot honom. Vill sända ett stort plus till Jens Olsson ikväll också, han gör en riktigt fin insats och bidrar över hela banan. Även om han också bränner ett kalasläge nära mål.

Kanske hade Malmö till slut lyckats få in en puck när man skulle spelat fem mot tre i sista perioden, men samtliga domare missade kvällens i särklass tydligaste utvisning när Fredrik Händemark fick klubban avhuggen. Kanske väntade de också på lite uppehåll och ledighet, vad vet jag? Ögonen på spelet hoppas jag i varje fall inte att de hade. Inte för att det på något sätt avgör matchen, men det är så klart på en så bedrövligt låg nivå att det inte är värdigt SHL. Precis som kvällens publiksiffra med andra ord (5611 sålda biljetter).

Skönt med ett litet uppehåll nu, Malmö behöver träna bra och öva på avslut. Dessutom måste defensiven upp i den fina nivå den varit allt som oftast. Gör man inte många mål gäller det att se till att det är tätt, tätt, tätt bakåt. Förhoppningsvis kan laget ställa upp lite mer ordinarie än som varit fallet här på slutet. Det väntar bortamatch mot Skellefteå om tio dagar, fram tills dess borde åtminstone några vara hela och friska igen.

 

Alsenfelt grundade och nollade HV71

Gästerna från Småland kunde fått en drömstart, men Oscar Alsenfelt ville annat och stod för en kandidat till årets räddning bara sekunder in i matchen. Sedan fortsatte han på den banan matchen igenom, var precis så bra som vi blivit bortskämda med och inkasserade sin femte nolla för säsongen. Dessutom rullade det in lite så kallade skitmål ikväll, äntligen, och därmed var 4-0 ändå ganska logiskt. Men det var framför allt defensiven som var vägvinnande trots allt.

Viktigt att Rhett Rakhshani fick fortsätta producera, skönt att Ilari Filppula fick peta in en trissa och löjligt skönt att Robin Alvarez ÄNTLIGEN fick göra mål. Bakåt var det framför allt Noah Welsh och André Benoît som stundtals enkelt kunde plocka ner HV71 kring kassen. Det mesta var faktiskt väldigt trevligt med Malmö-ögon, trots ett fortsatt gigantiskt manfall, om vi bortser från publiktillströmningen som fortsatt är allt för dålig.

Däremot var det kul att det blev lite inlevelse och känslor även på sittplats när Carl-Johan Lerby brakade in i sargen efter en tackling i ryggen. När det bara blev två minuter på HV-spelaren fick han finna sig i att bli utbuad resten av matchen när han var i närheten av pucken. Sådant vill jag ju gärna höra oftare i Malmö, det ger energi till laget när publiken ställer upp och bidrar.

Slutligen så klart underbart med en seger igen efter två tunga förluster mot Linköping. På söndag ska åtminstone Frederik Storm vara tillbaka efter sin avstängning, vågar man hoppas på att ytterligare är tillbaka? Ikväll lyckades Christopher Nihlstorp dra på sig en skada redan innan laget var på is, brutna tår ryktades det om. Nu är jag inte orolig för att låta Alsenfelt stå mycket, men trist för Nihlstorp som kommit igång rejält och det försvagar så klart målvaktssidan om det blir längre frånvaro på honom. Nå väl, den dagen den sorgen. Skellefteå på söndag, hoppas att det kan komma lite mer folk på den matchen.

Ny förlust mot Linköping inför öde Malmö Arena

Ganska märklig match ikväll, det var som att lagen bytte stafettpinne om vem som förde matchen. Så fort ett lag gjorde mål, fick de en oerhörd press och så fort de släppte in ett tappade dem allt. När Malmö gjorde 1-0 var det nog många som satt och väntade på 2-0, som dock inte kom. Istället kvittering och sedan var det mycket Linköping fram till slutet av tredje perioden. Reducering av Malmö och sedan satt man och väntade på kvitteringen men närmre än en ramträff av Noah Welch blev det inte. Han var för övrigt oerhört bra i defensiven och gjorde mycket viktiga saker på isen, så ingen skugga ska falla över honom för det

Kanske inte den mest välspelade matchen denna säsong, men med tanke på hur oerhört mycket den skiftade blev det ändå en spännande tillställning för de uppenbart få som tycker att SHL-hockey är intressant i Malmö just nu. 5325 var alltså mindre publik än vad Timrå och Modo lockade i Hockeyallsvenskan ikväll. Så dålig publiktillströmning tycker jag borde vara omöjligt i en så stor stad som Malmö, speciellt en tråkig måndag då det knappast borde vara något annat som är roligare.

Fredrik Händemark blev uttagen till landslaget tidigare idag, det firade han genom att göra en av sina absolut sämsta insatser för säsongen. Däremot följde Rhett Rakhsahni upp sin fina insats senast mot Linköping och är bäste offensiva spelare i hemmalaget tillsammans med Lars Bryggman och Christoffer Forsberg. Den sistnämnde borde gjort ett mål ikväll, men det är som det varit så många gånger på slutet oerhört svårt för Malmö att få in puckarna.

Två raka matcher med noll poäng nu alltså, visserligen med ett mäktigt manfall ikväll med fem ordinarie borta. Men det behöver lastas in lite poäng snart igen om man ska hänga med uppe i toppen. Att Linköping har steppat upp och ökar känns rimligt med den trupp man förfogar över. Just nu känns det oerhört skönt att Malmö spelade in så makalöst mycket poäng vid säsongsstarten, en besparing man nu gnager lite väl mycket på. Två hemmamatcher till i veckan mot HV71 och Skellefteå. Undrar om dessa lag är intressanta nog för publiken?

Offensiven tillbaka på noll igen

Kvällens match får vara en sådan som bevisar att statisk inte är hela sanningen, bara en del av den. Malmö vinner nämligen skotten med 36-34 och enligt den statistiken kan man tänka sig att Malmö var nog så bra som Linköping, så var det inte emellertid. Linköpings spelvändningar var farliga genom nästan hela matchen och deras defensiv överglänste Malmös dito ganska klart. Segern är därför odiskutabelt rättvis men med bara en liten gnutta flyt kunde givetvis Malmö åkt från godisstaden med poäng.

Men det kändes som att laget var tillbaka i det jobbiga läge som säkert många hoppades var ett avslutat kapitel i och med förra matchens målskörd. Men idag var det samma igen, lite för långsamt och lite för duttigt i offensiv zon. Samtidigt var defensiven stundtals aningen virrig, speciellt första halvan av matchen. Dessbättre var Christopher Nihlstorp lysande i kassen och höll absolut kvar Malmö vid 0-0 genom första perioden.

Lite som ett ödets ironi gör Rhett Rakhshani sin bästa match sedan Dackefejden och kan absolut lämna sin förra hemmarink med högt huvud, visst borde han gjort mål idag men han jobbade på bra och gav inte alls bort något som vi fått vänja oss vid på senare tid. Kan vi våga hoppas på en ljusning gällande honom? Det är inte någon spelare som sticker ut ikväll annars, bortsett från Nihlstorp. Det är bra och hårt jobb från de allra flesta, men spelet är inte där. Jag tänkte ge stort plus till Noah Welsh som stora delar av matchen var en gigant där bak, men några oförklarliga missar mot slutet gör att han bara blir godkänd.

Ingen spelare är direkt dålig över hela matchen, men flera bjudningar gör att en del bara med ett nödrop kan få godkänt. Nils Andersson är en sådan, han gjorde allt det han sa att man inte ska göra efter förra matchen. Exempelvis lägga pucken mot bortre sidan av målet och missa med resultat att den går ut ur zon. Han gjorde även ett dåligt jobb vid första målet, liksom Stefan Warg gjorde det dåligt vid det andra. Men samtidigt har Linköping väldigt spetsiga anfallsvapen framåt, det är sådant som händer när det går snabbt mot skickliga spelare. Det största problemet i kväll är helt klart att det inte blir några mål, igen.

Nya tag i returen på hemmais på måndag, kan man våga hoppas på att några av de frånvarande kan vara tillbaka då?