Gjorde succé i Kalix och Västervik – nu lägger målvakten av

IMG_87011

Andreas Hookana har länge tillhört gruppen av de bästa målvakterna i Hockeyettan. Men de två senaste säsongerna har inte riktigt blivit som man hoppats på grund av motivationsbrist. Det blev en nyttig time-out från hockeyn, men någon comeback blir det inte. Nu har 22-åringen fattat beslutet att han väljer att lägga av med hockeyn.
*
*
Den här säsongen har det bara blivit en match för Hookanas del och många har undrat varför. Till Hockeybloggen har han valt att öppna upp sig för att slippa klumpen i magen längre och för att få det här beslutet ”överstökat”.
*
- Ja det stämmer, det blev bara en match i år och det var mot Örnsköldsvik. Det är mycket saker som hänt de senaste åren. Man kan väl kort och gott sammanfatta att säsongen 2013/2014 var en fantastiskt bra säsong både för egen del och laget. Efter det året så ville man fara iväg och testa sina vingar, se lite nytt och utvecklas som människa. Det beslutet var ju inte så populärt här hemma kan man ju lugnt säga. Det finns ju personer här hemma som verkligen har försökt sätta käppar i hjulet hela tiden. Jag kommer inte hänga ut någon, men dessa personer kommer jag aldrig förlåta. Det lät kanske lite hårt men det är inte så att jag kommer bry mig om dem särskilt mycket.
*
Inför förra säsongen valde Andreas att flytta ned till Västervik där han spelade sex matcher innan han valde att bryta sitt kontrakt för att flytta hem igen. Sedan dess har han knappt spelat hockey överhuvudtaget och har länge kämpat med motivationsbrist. Hur har du mått under det här året egentligen?
*

- Ja, som bekant hamnade jag i Västervik. En fantastisk klubb med många bra människor runt om i organisationen. De är verkligen värda all framgång och jag hoppas dem tar sig till allsvenskan. Tiden i Västervik rent hockeymässigt tyckte jag att det gick bra och statistiken talar väl heller inte emot det. Dock kom jag inte upp i den nivå jag vet att jag kan spela på, jag kan så mycket bättre. Den saken gnager väl mest att jag inte kom upp i den standard som jag hade året före, men det finns ju också förklaringar till det. Det enda som jag ångrar från tiden jag var där är att vi inte kunde slå Vimmerby i en fullsatt Plivit Trade Hallen. Man förstår inte hur stor derbyna är förrns man varit där själv, berättar Andreas och fortsätter:
*
- I år har jag mått väldigt dåligt rent psykiskt. Jag är lite av den personen att jag alltid försöker ta med ett glatt humör oavsett var jag är men gräver mina tankar inom mig själv. Några dagar har varit fyllda av ångest, några dagar helt normala. Men just det att jag har vidgat mitt liv åt hockey, allt har kretsat kring hockey. Allt jag gjort har jag tänkt ”blir jag en bättre hockeyspelare av det jag gör?” Alla uppoffringar man har gjort? Att jag helt plötsligt vill sluta? Ge upp allt jobb och mål jag har kämpat för. Ishockeyn har tagit mig dit jag är idag. Ishockey skall vara kul och man ska älska det. Den senaste tiden har det bara varit en stor tung sten i bröstet som jag har velat släppa, men den har hängt kvar. Just kanske därför för att man vill vara i den gamla säkra identiteten man byggt upp.
*
- Motivationsbristen beror mycket på att personer tog den ifrån mig. Jag vill inte skylla på saker och har aldrig gjort det, men man vet och man känner att man har blivit orättvist behandlad. Den senaste tiden har jag bara bearbetat att försöka släppa hockeyn. Den låter löjligt men det är svårare än vad alla tror. Det har varit mycket tårar men nu känns det som sagt skönt att ha tagit ett beslut. Att välja väg och våga stå upp för sig själv är ändå det viktigaste. Det är ju lätt att man börjar tänka och fundera att hur bra hade man kunnat bli och tänk om jag hade gjort si och så. Men jag är stolt över vad jag har åstadkommit inom hockeyn och jag har kunnat ha hockeyn som jobb, det kan inte alla ha. Så på det sättet har jag haft tur som har kunnat spela hockey på heltid.
*
Har du gjort något för att försöka få tillbaka motivationen eller har du känt att du inte velat ta tag i det hela då inte vetat om du velat fortsätta överhuvudtaget?
*

- Jag har faktiskt kikat på gamla bilder och varit inne på highlights. Man minns de stunderna som om det var igår och jävlar vad man saknar att vinna matcher. Men allt det andra som kretsar kring hockeyn saknar jag inte ett dugg. Många tror att hockey är att vinna matcher, träna, äta och sova. Egentligen i det stora hela är det ju det hockey går ut på. Men det finns ju mycket annat kring hockeyn som har sina nackdelar. En sak jag kommer att njuta av att få vara utan är personer man verkligen får malaria av.
*
Trots att han inte spelat i år så har Asplöven i allsvenskan dragit lite i honom ändå vid vissa tillfällen då de behövt en backup målvakt. 
*
-  Jag fick en förfrågan en gång om jag ville åka ner till Umeå (för att möta Björklöven) med dem. Om jag var sugen? Ja. Om det var nödvändigt? Nej. Jag tror faktiskt inte det hade hjälpt ett dugg i min karriär eller för motivationen för den delen.
*
Vad har Kalix sagt om allt det här under säsongen?
*

- Svår fråga. Ena stunden har de inte visat desto större intresse, andra stunden har telefonen ringt mer än de senaste tre åren, säger Andreas och skrattar.
*
- Jag tycker väl att vi har haft en hyfsat bra dialog ändå. Kalix vet ju vad de får av mig men det är svårt när man inte heller kan kombinera med jobbet.
*
Finns det någon chans att du kommer tillbaka till hockeyn igen senare eller känner du att du gjort ditt på hockeyrinken?
*

- Jag har jäkligt svårt att se mig lattja runt med hockeyn. Jag är lite av den typen att spelar jag så vill jag vinna matcher och att matcherna har betydelse. Jag vill inte utesluta en comeback i framtiden helt och hållet, men grundtanken är väl att jag har plockat mina skott för gott. Som tränare hade det faktiskt varit något, jag älskar att analysera och nöta detaljer och lämnar ingenting åt slumpen.
*
Nu försöker Andreas koppla bort hockeyn så gott som det går och han har fått ett jobb han trivs med. Han har dessutom börjat smida lite planer inför framtiden, men vad det gäller är han hemlighetsfull om.
*
- Jag har jobbat inom skolan nu i ett år. Nu fick jag en tjänst på en skola i Haparanda som idrottslärare enda fram till augusti. Ett jobb jag har trivts fantastiskt bra med och som har varit lite av en terapi för mig att lämna hockeyn. Förhoppningsvis börjar jag att plugga inom en snar framtid. Sen får vi se om ni ser mig i ett annat rampljus än hockeyn, men vad det handlar om får ni se sen.
*
Har du några särskilda höjdpunkter från karriären?
*

- En sak som har etsat sig fast i näthinnan är när jag var 16 år och fick stå matcher i ett allsvenskt kval och dessutom få slå Vita Hästen. Det var riktigt stort för mig. Att sedan ha fått vara med hela sex år i seniorhockeyn har varit väldigt nyttigt.
*
Avslutningsvis vill Andreas passa på att skicka en hälsning till alla som funnits där och stöttat honom:
*
- Jag vill ge det största tacket som går till min familj, som har stöttat mig mer än någonsin. Stort tack till alla spelare för att jag har fått kriga med er dag ut och dag in. Till de flesta ledarna, tack till er som lärde mig vad riktigt ledarskap är. Tack till alla fans, speciellt rödblåa fans. Den korta tid jag var där så insåg jag redan då hur fantastiska ni är! Era ramsor hörs enda upp hit, avslutar han.
*

IMG_64371
AH

Mikaela Gabrielson @mikaelagab

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Senaste nytt

Håll dig uppdaterad med oss på Hockeybloggen - prenumerera gratis på vårt nyhetsbrev!