I väntans tider…

Snart är det dags. Nio månader har nu passerat. Vår lilla parvel skulle ha kommit ut i fredags. Jag och min sambo är redo för småbarnslivet (tror vi) – vi (läs min sambo) har storstädat huset, gjort iordning barnrummet och inhandlat större Volvo, blöjor, kläder, skötbord osv. Nu känns det mest som en lång väntan. När jag själv såg världens ljus var jag typ fyra veckor för tidig (något ironiskt eftersom jag är rätt morgontrött). Men, men, fint folk kommer sent, sägs det ju…

Annars känns det som att det här året har varit en riktig babyboom. Vänner och släktingar föder barn till höger och vänster. Vi är ju i den åldern nu (även om jag inte riktigt ännu har accepterat att jag är över 30-strecket).

En annan sak som är intressant är valet av namn till barnet. Hur tusan ska man komma fram till ett namn som båda är nöjda med? Vi har haft långa diskussioner och förmodligen gått igenom vartenda namn som finns. Vissa namn som jag tycker är bra dissas av min sambo och tvärtom. De flesta namn associeras med någon eller något, på gott och ont, och vissa namn är redan upptagna av någon som är lite för nära. Vårt egentliga förstaval är upptaget både av grannens ena son och sambons bästa kompis barn och ett annat namn fick nyligen min brorson…

Hursomhelst, snart är bebisen här och då ska jag lära mig att byta blöjor.

Trevlig vecka! //Eric

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.