Mor & dotter.

Tänk att jag har en liten blond dotter, som så många gånger är som jag själv. Stimmig, överdrivet glad, överdrivet arg, kort stubin och pratglad. Ibland är vi som natt och dag men oftast är vi som handen i handsken. Idag fyller min egna mamma år, och vi är också så himla lika på många sätt och det är också hon som har format mig till den jag är. Stort grattis till världens bästa mamma 🙂

Idag klämde jag in, (vad som brukar vara egentid), en stund hos Wilma, så att hon kunde fixa till mina hairtalk. Med mig hade jag idag den lilla bråkiga, som för övrigt har blivit en ny människa igen 🙂 Största delen av tiden – inget tjurande och bråkande alls, utan bara glada mysiga dagar. Det gillar jag!!!
Hursomhelst, jag gick därifrån nöjd, som vanligt. Och Ofelia var lycklig då hon också fick lite lockar i sitt långa hår!
IMG_1955Vi hittade en nyårsoutfit till henne också, men jag glömde visst bort mig själv, som vanligt…IMG_1954

Det hann ju inte vara julafton förrän man kom på att vi även skulle ha nyårsafton hemma hos oss. Jag älskar ju att styra ihop saker och fixa och dona, men det är den där lilla parentesen, tiden, som inte alltid samarbetar med mina visioner. Det brukar bli bra till slut ändå.. 🙂
Förberedelserna är iallafall i full gång inför en förhoppningsvis superlyckad nyårsafton. Sexton vuxna och tre barn. Hoppas vi lyckas med maten… Varför köpa färdigkomponerade menyer när man kan göra eget liksom? 😉

2017 snart alltså. Jag sa häromdagen, när jag fyllde år, att jag inte har någon direkt åldersnoja längre. Det är ju bara positivt att bli äldre. Insåg förut idag att jag tog körkort 2007. SNART TIO ÅR SEDAN. Och snart är det alltså dags för nytt kort då. Är det för att man ser så gammal ut nu då mot det andra? Nojan. Du är tillbaka.

En deal med tomten!

IMG_1855IMG_1891Jag är fortfarande som ett barn, när det kommer till att fira julafton. Det är ju inte annat än att man längtar tillbaka till man var liten, när mamma kom in, alldeles för pigg och väckte oss med skönsång i form av någon traditionell jullåt för att sedan låta oss leta efter morgonpaketet som var gömt någonstans i huset. Timmarna efteråt var långa, långa, långa innan tomten slutligen kom.

Nu är jag själv där. Pigg och överdrivet glad och stämningsfull och gör allt för att O ska känna att julen är det bästa som finns. Bara det att nuförtiden går ju tiden allt annat än långsamt.. Den går ju hur fort som helst när man ska styra med saker. Det förstod man ju inte riktigt som barn.. 🙂
IMG_1881

IMG_1907Mötet med tomten har varit ett stort samtalsämne under hösten, då vi bestämde att O skulle överlämna sina nappar och i gengäld få läppstift. Hon förhandlade sig till två. Bra deal? 🙂
Vi firar alltid med min pappa dagen innan och där kom första mötet med tomten. Hon var lite lätt skärrad, men det gick ändå bra efter en stund. På julafton grät hon ett par minuter och var sen väldigt reserverad och lite rädd och lät andra bygga upp ett berg av paket runt henne.
När det kom till att överlämna sitt egna lilla paket där hon slagit in alla sina små nappar, så gick det ändå bra och hon snodde till sig det sista två små paketen som tomten hade. Två läppstift – och kvällen var räddad. Haha.IMG_1899

Jag är så imponerad. Jag är medveten att det bara gått ett dygn, men inte en kaosminut sedan napparna försvann. Jag hoppas på en bra natt, behöver ha energi för morgondagen. Dels för tidig och lång dag på jobbet och dessutom orka med att fylla år också.. 🙂

 

Tack för den här julen, alla inblandade.

Livet.

Livet är väldigt märkligt och ibland väldigt, väldigt orättvist. En människas liv kan helt plötsligt, på några timmar, bara förändras och byta fokus.
En människa i min närhet.
Stundtals finner ledsamheten inga gränser. Varför, varför, varför? Fan.
Hos mig finns en oro, en rädsla men störst av allt – hopp och positivitet.
En stark, positiv och helt fantastisk människa som ska övervinna allt.
Livet.
Det liksom bestämmer över sig själv, på något sätt. Vissa saker kan du påverka och vissa saker kan du inte påverka alls. När orättvisan sätter in ska positiviteten övervinna den.

Det blir än tydligare hur mycket man faktiskt ska uppskatta allt man har. Familj, vänner, allt.


Till något helt annat och underbart – Vår lilla O har fyllt tre år och vi myser runt här hemma och har börjat julstöka. Hon älskar all uppvaktning och är bara hur rolig som helst just nu med hur mycket humörsvängningar och bestämdhet som helst. Precis som det ska vara.
IMG_1699IMG_1708IMG_1698IMG_1651IMG_1656