Månadens Sparare

Den 27:e varje månad är min förhoppning att kunna presentera en ny person på bloggen. Hon eller han får berätta lite om sig själv samt dela med sig om sina tankar kring sparande. 

Månadens sparare februari – Robin Linnér

 

11007484_885131198174868_655958923_n

Vem är du?

Hej! Robin Linnér heter jag, är 25 år och bor i centrala Kalmar tillsammans med min flickvän Anna. Jag livnärar mig på att spela poker online och det har jag gjort i snart sju år. För tillfället lägger jag x antal timmar/dag på att rehaba ett nyopererat korsband. Tur att tålamodet är min bästa vän. Annars är det mycket fotboll på schemat, till Annas stora glädje.

Hur sparar du?

En mix av bostadsrätt, sparkonto hos nischad bank och en aktieportfölj hos nätmäklare. Största innehaven i den portföljen är spelbolaget Betsson och Cellavision, som sysslar med att automatisera ett vanligt blodprov. Måste även lyfta fram turnaroundbolaget Medical Clinical Nord Holding. De säljer produkter som på olika sätt ska öka människans hälsa och livskvalité. Hög risk, men med väldigt fina chanser till bra avkastning. Värt att lägga några minuter att läsa på om!

Varför sparar du?

Enkelt svarat en kombination av trygghet och frihet. Mitt jobb är inte pensionsgrundande så därför blir mitt egna sparande ännu viktigare.

Vad ska du göra för februarilönen?

Återstår väl att se om det blir någon lön först, hehe. Och om det blir några kronor över efter hyran och räkningarna, så åker de rakt in på Annas inredningskonto. Behövs tydligen nya kuddar till soffan. Igen…

Vem tillverkar alla kartonger?

Guldgrävare

Det finns en klassisk aktiehistoria. Den handlar om guldrusherna i olika delar av Amerika och varade på 1800-talets andra halva. Vi tar guldrushen i Klondike som exempel. År 1896 påträffades guld längs Klondikefloden och nyheten om upptäckten spreds snabbt. Något år senare hade människor från hela USA tagit sig till området för att söka lyckan. Efter ett par års letande så blev det bara färre och färre guldgrävare. Anledningen var helt enkelt att det kostade mer än vad det smakade.

För att inte sväva iväg för långt ska jag komma till poängen. Även om guldgrävarna inte tjänade några pengar på sitt guldsökande, så fanns det andra som gjorde det tack vare dem. För att gräva efter guld i slutet på 1800-talet behövdes huvudsakligen en spade. Eftersom det strömmade in människor till Klondike och alla skulle gräva efter guld, så tjänade alltså de försäljare som sålde spadar stora pengar.

Vilka är då dagens guldgrävare och vem tjänar pengar på det? 

E-handeln har växt explosionsartat senaste åren. Alla företag tycks numera verka på Internet och erbjuda oss konsumenter möjligheten att bara med ett klick få hem den senaste modellen av iPhone eller det senaste modet inför sommaren. Bara inom ett par dagar har vi sedan produkten i vår brevlåda. Snabbt och smidigt!

Då kommer vi till frågan: vem tillverkar alla kartonger som dessa produkter fraktas i? Det måste vara enorma mängder kartong/papper som behövs för att tillgodose företagens behov. Det är heller inte ovanligt att produkterna skickas flera gånger, fram och tillbaka, på grund av att det är något fel på din iPhone eller att din sommarklänning är i fel storlek.

Kinnevik går för guld

Stenbecksfären, med Cristina Stenbeck i huvudrollen, och deras investmentbolag Kinnevik har aktivt valt att gå den offensiva och guldtörstande riktningen. I slutet av 2013 sålde man av sina sista aktier i skogs-, pappers- och kartongbolaget BillerudKorsnäs som man haft i portföljen sedan 1936. Korsnäs (senare BillerudKorsnäs efter fusionen 2012), var både farfar Hugo Stenbeck och pappa Jan Stenbecks kassako, och har varit en bidragande faktor till att Kinneviks satsningar på media och telekom på 80- och 90-talet kunde genomföras. Nu, efter både Hugo och Jans bortgång, finns alltså inte den stabila och pålitliga kassakon i portföljen längre, sedan Cristina Stenbeck valt att fokusera portföljen med internetbaserade- och e-handelsbolag.

”Nu vänder väl sig Stenbeck i sin grav” – sa en anställd på BillerudKorsnäs, när hen informerades om Kinneviks uttåg.

Om det blir guld eller inte för Cristina Stenbeck får framtiden utvisa. Jag kan bara konstatera att det är en djärv och spännande satsning.

Någon som vill hoppa på guldjakten är vår förra finansminister Anders Borg. Han föreslås bli vice ordförande i Kinnevik och tanken är att han ska jobba med affärsutveckling inom hela Kinnevikgruppen.

 

kinnevik

Kinneviks portfölj

Sedan Cristina Stenbeck tagit över ordförandeklubban 2007 i Kinnevik har vi fått se en tydligare och fokuserad satsning på e-handeln. Om vi tittar på portföljen så kan vi konstatera att hela 51 % av Kinneviks innehav kan placeras under investeringsområdet ”E-handel & Marknadsplatser”, som de själva kallar det. Här hittar vi bland annat Zalando, Qliro Group (fd Cdon), Rocket Internet och Rysslands snabbväxande blocketkopia Avito.

Jag tog en snabbkik i Kinneviks årsredovisning från 2007 och det närmaste vi kunde komma spännande satsningar då hamnade under investeringsområdet ”Nya Investeringar”. Det stod för 0,6 % av intäkterna. Kinnevik är sannerligen ett helt nytt bolag sedan dess.

Det näst största investeringsområdet är ”Kommunikation”. Aktier i Tele2 och Millicom utgör detta investeringsområde och står för 41 % av totalportföljen.

De sista 8 % av portföljen faller in under kategorierna ”Underhållning” och ”Finansiella tjänster & övrigt”. Mediebolagen MTG och Metro grundades av Kinnevik och tillhör investeringsområdet underhållning.

Kinnevik portfölj

Siffror per den 31 dec 2014.

För dig som tycker Kinnevik är intressant är det obligatoriskt att se SVTs dokumentär i tre delar om Jan Stenbeck. Dokumentären finns tillgänglig på Youtube och är fantastiskt bra!

Pengamaskinen växer!

De utdelningar som jag erhåller från mina bolag ser jag som lön. Och du som har kollektivavtal på din arbetsplats vet att löneförhandling, vanligtvis, sker årligen.

Ungefär på samma sätt fungerar det med mina aktieutdelningar. Styrelserna i de olika bolagen föreslår en utdelning som årsstämman sedan fastställer (oftast). Har det varit ett framgångsrikt år och det finns mycket pengar i kassan väljer man förhoppningsvis att höja utdelningen.Nyckeln är att försöka identifiera de bolag som har förutsättningarna att bibehålla och gärna höja utdelningen år ut och år in.

Utdelningsrevision/Lönerevision

Starbucks har brutet räkenskapsår och annonserade sin utdelning i samband med Q4-rapporten i oktober. Från 1,04 USD till 1,28 USD per aktie. Eller en höjning med 23,1 %.

* * * * *

Gjensidige Forsikring som delade ut hela 16,8 NOK förra året (10 NOK i extrautdelning), har meddelat att ordinarie utdelning i år blir 5,90 NOK. En minskning med 13,2 % om vi jämför med förra årets ordinarie utdelning. Blir det fler extrautdelningar i år?

* * * * *

Industrivärden var först ut av mina svenska bolag att rapportera för helåret i februari. Utdelningen höjs från 5,5 SEK till 6,25 SEK, vilket motsvarare en höjning på 13,6 %.

* * * * *

Global X SuperIncome Preferred ETF (SPFF), som är skapad för att följa de 50 st högst avkastande preferensaktierna i Nordamerika, delar ut pengar månadsvis. I februaris pressmedelande annonserades en utdelning om 0,0825 USD, vilket är en höjning med 4,6 % sedan den förra utbetalningen. Det ska dock sägas att utdelningen förra månaden var ett undantag och att utdelningen låg på 0,0825 USD per månad förra året.

* * * * *

The Bank of Nova Scotia rapporterade för helåret 2014 i december. Utdelningshöjningen jämfört med 2013 blev 6,6 %. Sedan 2012 har man börjat höja utdelningen två gånger per år, vilket har annonserats vid Q1 och Q3. Senaste kvartalshöjningen var från 0,64 CAD till 0,66 CAD, vilket motsvarar 3,1 %. I början av mars släpper The Bank of Nova Scotia sin Q1:a och i slutet av augusti kommer deras Q3:a. Blir det två löneökningar i år också?

* * * * *

Mekonomens helårsrapport kom in ungefär in som väntat. Resultatet tyngs av engångskostnader som kan härledas till nedläggningen av verksamheten i Danmark. Det påverkar möjligheten till att höja utdelningen. Utdelningen föreslås därför bli oförändrad, 7 SEK/aktie, 0 % i utdelningstillväxt.

* * * * *

Klövern genomförde i början av december en fondemission för att introducera B-aktier. Justerat för fondemission och sammanläggning uppgick utdelningen föregående år till 0,27 kr per aktie. Nu föreslår styrelsen en utdelning på 0,3 SEK, vilket blir en utdelningshöjning med 11,1 % jämfört med föregående år.

* * * * *

The Coca-Cola Company gjorde mig inte besviken när man, traditionsenligt tredje torsdagen i februari, annonserade sin utdelning. Man höjer sin utdelning för 53:e året i rad och jag får behålla min guldtia. Den årliga utdelningen höjs från 1,22 USD till 1,32 USD, eller en utdelningshöjning på 8,2 % om man så vill. Kvartalsutdelningen är numera 0,33 cent/aktie.

Kommentar

Som rubriken avslöjar kan jag förvänta mig högre utdelningar i år än föregående år. Den enda plumpen i protokollet är Gjensidige som sänker sin ordinarie utdelning. Fast med tanke på att de nästan kastade pengar på mig förra året (två extrautdelningar), så godtar jag det. Att Mekonomen föreslår oförändrad utdelning är inga konstigheter, i och med engångskostnaderna i Danmark.

På den positiva sidan gillar jag Starbucks utdelningstillväxt även om direktavkastningen är riktigt låg. Men det är ett bolag som jag tror på och de växer så det knakar. En framtida utdelningsaristokrat!

Industrivärdens höjning gladde mig också. Jag hade räknat med 6 kr/aktie. Nu fick jag 25 öre till. Det tackar jag för. Resterande innehav låg väl i linje med vad jag kunnat förvänta mig.

Nästa utdelningsrevision är som sagt The Bank of Nova Scotia (två gånger om) och sedan börjar det om igen med Starbucks i oktober månad. Förhoppningsvis blir det fler och fler höjningar för varje år som går, vilket skulle innebära att min pengamaskin bara växer större och större! Addera återinvesteringar och ett kontinuerligt flöde av nytt kapital in i portföljen, då får vi se en kraft som är större än vad många kan ana.

Utdelningsbolag

I grunden är jag en utdelningsinvesterare. För mig innebär det att utdelningarna från de aktier jag äger är av större betydelse än aktiernas marknadsvärde. Priset på en aktie kan som bekant variera både upp, ned och sidledes. Detta spelar egentligen ingen större roll för mig. Det viktigaste för mig är att aktierna delar ut pengar och att framtidsutsikterna för att bibehålla och/eller öka utdelningen ser ljusa ut. Årliga utdelningshöjningar brukar visserligen innebära att aktiekursen går uppåt, men det är som sagt inte det primära för mig.

Eftersom jag bosatt i Sverige och betalar mina räkningar i Sverige är det en fördel att få utdelningarna i svenska kronor, och inte i någon annan valuta där valutakursen spelar in. Därför vill jag gärna öka exponeringen mot Sverige genom att köpa svenska utdelningsbolag. Men ni som följer bloggen vet att jag tycker att värderingarna är för höga i dagsläget och att jag inväntar en sättning på börsen.

Dessutom tycker jag att utbudet av kvalitativa utdelningsbolag i Sverige är begränsat. Fastighetsbolagen Hufvudstaden och Castellum imponerar med 18 raka år av utdelningshöjningar. H&M, Atlas Copco, Wallenstam, Swedish Match, Telia Sonera, Skanska, Alfa Laval och Beijer Alma och några till, har också en positiv utdelningstrend de senaste tio åren.

En mycket tydligare och starkare utdelningskultur hittar vi på andra sidan Atlanten. Till skillnad från Sverige där bolagen oftast delar ut en gång per år (vanligtvis under våren), delar de flesta i Amerika ut fyra gånger per år.

Den mest prestigefyllda listan att hamna på är S&P 500 Dividend Aristocrats. Den består av de bolag, i indexet S&P 500, som delat ut och höjt sin utdelning i 25 år eller längre. Hela 54 stycken bolag klarade kriterierna för 2014. Här hittar vi bland annat kända bolag som AT&T, Chevron, Coca-Cola, Colgate-Palmolive, Genuine Parts, Johnson & Johnson, Kimberly-Clark, McDonald’s, PepsiCo, Procter & Gamble, Walmart och Walgreen.

Andra listor med utdelningsfokus som fått stort genomslag är gjorda av David Fish. Hans listor innehåller matnyttig information om bolag som ökar utdelningen för varje år som går.

David Fish’s CCC:

Challengers – bolag som höjt utdelningen i 5-9 år.

Contenders – bolag som höjt utdelningen i 10-24 år.

Champions – bolag som höjt utdelningen i 25+ år.

Här kan man ladda ner listorna och grotta ner sig många timmar. De uppdateras månadsvis.

Ett simpelt sätt att följa de amerikanska utdelningsaristokraterna är att köpa en ETF, som följer indexet The S&P High Yield Dividend Aristocrats, det vill säga de bolag som har högst direktavkastning från de bolag som höjt utdelningen i mer än 25 år i rad.

Efter en enkel sökning på ETF Database får vi fram denna: SPDR S&P Dividend ETF.  I den får vi en korg av kvalitativa utdelningsbolag som ger utdelning kvartalsvis. Det är dock ingen ETF som faller mig i smaken då direktavkastningen är lite för låg. Men jag tror den skulle fungera som en bra ”matta” i flera andra portföljer.

– 0,1 %

I oktober skrev jag om Riksbankens historiska besked, när man valde att sänka reporäntan till 0 %. Nu har Riksbanken tagit inflationsjakten ännu ett steg längre. Det blir minusränta. Reporäntan är nu -0,1 % och dessutom börjar vi trycka upp pengar (10 miljarder), som jag skrev som ett tänkbart scenario redan i oktober.

Konjunkturuppgången drar ut på tiden och Stefan Ingves talar om en orolig omvärld när han presenterar Riksbankens besked. Osäkra makroomständigheter som Grekland, Ukraina och Ryssland nämns. Han nämner också det kraftiga oljeprisfallet som en osäkerhetsfaktor (som i grunden gynnar Sverige). Riskerna i omvärlden har ökat, menar Riksbanken.

Ingves är också extremt bestämd med att om dessa åtgärder inte hjälper kommer man inte att tveka på att sänka räntan och räntebanan och/eller att öka stödköpen ytterligare.

Tydligare signaler om att vi ska konsumera och investera för att få igång tillväxten går knappast att få.

Kronan föll återigen gentemot EUR och USD och våra svenska exportföretag jublar.

Hur ska jag tänka som bankkund?

Det är inte troligt att vi får minusränta på våra lönekonton. Det skulle skapa oro och skulle leda till irriterade bankkunder som tömmer sina bankkonton, vilket kan leda till likviditetsbrist hos bankerna. Det är inte önskvärt för någon. Däremot är det troligt att bankerna tar ut andra avgifter för att kompensera upp den negativa ränta. Ett annat scenario är att bolånekunderna får betala. Detta genom att bankerna inte sänker bolånen i samma utsträckning som egentligen borde vara rimligt. Så håll dig uppdaterad och konkurrensutsätt din bank och dess produkter/tjänster.

Hur gör jag med bolånen?

Yes, tänker alla ni med bolån, nu blir det ännu billigare. Och det är i grunden helt korrekt. Det kan till och med vara frestande att låna lite pengar till och öka, den redan höga, skuldsättningen ytterligare. Men här gäller det att vara vaksam. Vi vet att räntan är låg, och om vi ska tro på Riksbankens räntebana, kommer den också att förbli så ett tag framöver. Men vad kommer räntan vara om 5-10 år? Det är ingen som vet. Det som däremot är troligt är att skuldsättningen fortsatt kommer vara hög för många. Hur påverkas du då av en högre ränta? Tre, fyra, fem eller sex procent i ränta? Klarar du det? Med obefintliga sparräntor ser jag detta som ett ypperligt tillfälle att istället amortera.

Huruvida man ska binda lånen eller inte beror på hur din ekonomiska situation ser ut. Har du en sund och god hushållsekonomi kan du gott ha lite is i magen. Om du däremot har en ansträngd ekonomi och lever på marginalen kanske det är läge att se över möjligheterna till att binda lånen i närtid.

Det är viktigt att poängtera att hushållens höga skuldsättning inte ligger på Riksbankens bord, de vill bara få igång inflationen. Det är Finansinspektionen, tillsammans med hushållen och bankerna, som ansvarar för skuldsättningsfrågan.

Hur ska jag tänka med mina sparpengar?

Med obefintliga sparräntor på kontona och korträntefonder som får svårt att leverera en positiv avkastning, gäller det att vara uppmärksam och jämföra alternativen. Tänk på detta!

I jakten på avkastning har vi sett pengar flöda in på börsen den senaste tiden. I dag gick börsen upp över 2 % efter Riksbankens besked. Riskviljan är mycket god hos investerarna.

Vanligtvis när vi investerar på börsen kanske vi har ett avkastningskrav 8-10 %. Inget konstigt med det. Men vad ligger egentligen bakom dessa 8-10 %? Jo, den riskfria räntan plus några % för att man ”riskerar” sitt kapital.

Det som skiljer sig i dagsläget är den riskfria räntan. Vi har aldrig varit med om så här låga räntor någonsin. Därför behöver vi korrigera våra avkastningskrav på våra investeringar. Det är inte längre rimligt att tro att det går att få 8-10 % utan att behöva justera sin risknivå. Och justerar man sin risknivå ökar sannolikheten till att avkastningen blir negativ. Risk och avkastning går alltid hand i hand.

Sammanfattningsvis: Sänk avkastningskraven!

Vecka 7

Måndag

Jag slänger ett halvt öga på:
Beijer Alma.

Tisdag

Jag missar inte:
The Coca-Cola Company – Bokslut

Nordnet Live – med bland andra Günther Mårder, Jan Dinkelspiel, Rutger Arnhult, Anna Kinberg Batra, Simon Blecher, Henrik Schyffert och Jonas Björkman.

Jag slänger ett halvt öga på:
Saab, SSAB, Axfood, Tethys Oil, Kesko.

Onsdag

Jag missar inte:
Klövern – Bokslut

Sparpodden
Börspodden

Jag slänger ett halvt öga på:
Kambi Group, Unibet, Vostok Nafta, Meda, Oriflame, JM, ICA Gruppen, Yara International, Sampo, Fred Olsen Energy.

Torsdag

Jag missar inte:
Mekonomen – Bokslut

Jag slänger ett halvt öga på:
CellaVision, Net Entertainment, East Capital Explorer, Hufvudstaden, Boliden, Skanska, BTS Group, Nibe, Peab, Munksjö.

Fredag

Jag missar inte:
Aktiechatt med Marcus Hernhag

Jag slänger ett halvt öga på:
Cloetta, Trelleborg, InXL Innovation.

Lördag

Jag missar inte:
IFK Berga – Lindsdals IF

Söndag

Vilodag

Två skilda världar

Tobbe Rosén

I början av januari var jag på Aktiespararnas årsmöte. I samband med detta hade man bjudit in aktietradern Tobbe Rosén. I två timmar höll han föreläsning om olika kortsiktiga strategier som kan ge fin avkastning. Första gången jag lyssnade på honom var 2013, då han också besökte Jenny Nyströmsskolans lokaler. Han ger ett stabilt intryck och inleder, då som nu, med att påtala riskerna med trading. Det inger förtroende hos mig. Men när han berättat om riskerna kommer han in på möjligheterna. Och vilka möjligheter han påvisar. Jag förstår att många hoppar på tradingtåget och försöker slå marknaden när han berättar om sina strategier och visar sina grafer. Det känns nästan för enkelt och bra för att vara sant. Det pratas om dagseffekter, månadseffekter och säsongsmönster.

Statistiskt sett ska man äga aktier den 1:e, 3:e och 29:e varje månad och vara utanför marknaden den 17:e. Andra strategier kan vara att vara investerad mellan november till maj, något som han kallar Halloween-effekten eller att köpa ”hundarna” i slutet på året.

Anders Haskel

I tisdags var det dags för ännu en föreläsning. Den här gången med den fristående börsanalytikern Anders Haskel. Han pratar om långsiktighet och tålamod. Att välja enkla sparformer och hålla nere kostnaderna. Vikten av att lära sig hantera de psykologiska fällorna. Man märker tydligt att Anders Haskel är väldigt influerad av Warren Buffett, då han citerar den amerikanske investerargurun flera gånger. Men till skillnad från Warren Buffett och hans Berkshire Hathaway som inte delar ut några pengar till sina aktieägare, så förespråkar han utdelningsbolag som har förutsättningar att fortsätta dela ut pengar i många år framöver. En anledning till varför Anders kom till Kalmar var för att marknadsföra hans nya bok ”Bli grymt rik på aktier”. Jag, och många med mig, köpte ett exemplar. Jag placerar Anders Haskel i samma fack som Per H Börjesson och Tobias Schildfat och förväntar mig att boken har samma budskap som deras motsvarigheter.

Räkna på ränta-på-ränta

Avslutningsvis visar Anders Haskel en bild som tydliggör ränta-på-ränta-effekten:

”Köp aktier för 100 000 kr i bra företag som kan komma att ge 15 % avkastning per år i genomsnitt.

Behåll aktierna i 50 år.

År 2065 kommer du, dina barn eller dina barnbarn att äga aktier för 108 365 744 kr (före skatt)”

Jag kan tycka räkna med 15 % i årlig avkastning är i överkant. Ponera istället med en räntesats på 8 %. Placera 100 000 kr initialt och spara 5 000 kr i månaden. Efter 50 år har du då strax över 40 miljoner.

Känns 50 år länge? Här kan du experimentera själv och räkna på ränta-på-ränta-effekten.

Vilken strategi har du?

Vare sig man föredrar den kortsiktiga placeringshorisonten eller den längre är det viktigt att man har en strategi och håller sig till den. Skriv gärna ner alla förutsättningar för varje investering innan du köper ett värdepapper. För när man väl har köpt blir man lätt ”blind” och bara ser de positiva nyheterna och blundar för de negativa.

Jag fokuserar också på att köpa rätt bolag från början. Då behöver man inte oroa sig över när man ska sälja. Det kan vara väl så svårt att tajma inköpet. Ska man dessutom tajma säljbeslutet blir ekvationen bara svårare. Nej, välj rätt aktier från början så leder det till färre svåra säljbeslut!

För mig var valet enkelt. Jag har inte de personliga egenskaper som krävs för att vara en framgångsrik tradare. Det är få förunnat att kunna livnära sig på trading. Det är så enkelt att trampa på en eller flera minor som kan förändra ens ekonomiska situation och inställning till pengar. Jag har istället hittat rätt och känner mig trygg i det långsiktiga sparandet. Det kommer löna sig för mig i framtiden. Det gäller bara att ha tålamod.

 

Anders Haskel twittrade ut denna bild och text strax innan hans föredrag.
Anders Haskel twittrade ut denna bild och text strax innan hans föredrag. Och ja, jag sänkte medelåldern!

 

 

Jag investerade 100 kr i hans nya bok "Bli grymt rik på aktier"
Jag investerade 100 kr i hans nya bok ”Bli grymt rik på aktier”

Kalmar tar plats på börskartan

Electra Gruppen

Electra Gruppen, med Anneli Sjöstedt i spetsen, rapporterade i dag för fjärde kvartalet och därmed även siffror för helåret 2014. Electra visar upp starka siffror med bland annat en ökad omsättning för nionde kvartalet i rad.

Grundades: År 1949 av familjen Lissinger
Huvudkontor: Kalmar
Styrelseordförande: Peter Elving
VD: Anneli Sjöstedt
Antal anställda: 160 st
Noterad: Stockholmsbörsen Nasdaq OMX, Small Cap.
Börsvärde: ca 440 miljoner SEK

Electra Gruppen redovisar verksamheten i två segment. Electra Retail och Electra Logistik & IT. Det är tydligt i rapporten att Logistik & IT-delen går klart bäst. Där sköter man verksamhet inom tredjepartslogistik (3PL) samt butiksdatasystemet Smart. Några kunder inom detta område är Halebop, Boxer, Viasat och CDON. Både nettoomsättningen och rörelseresultatet ökade med hela 33 % jämfört med fjolåret i detta segment.

Retailsegmentet, som hanterar varuförsörjning av hemelektronikprodukter till butiker anslutna till Audio Video, Digitalbutikerna, Euronics, RingUp och e-handeln, står och stampar. Nettoomsättningen ökar med 1 % och rörelseresultatet minskar med 12 % jämfört med fjolåret.

Sammantaget för helåret 2014 (siffrorna i parantes är för 2013)

– Nettoomsättningen uppgick till 1 704,4 (1 561,0) MSEK.
– Rörelseresultatet uppgick till 45,2 (40,5) MSEK.
– Resultat efter skatt uppgick till 36,3 (31,5) MSEK.
– Resultat per aktie uppgick till 6,92 (6,05) SEK.
– Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 33,1 (47,0) MSEK.
– Eget kapital per aktie uppgick till 36,80 (34,51) SEK.
– Styrelsen föreslår en utdelning uppgående till 5,25 (4,50) kronor per aktie.

Vilka finansiella mål har Electra Gruppen?

På deras hemsida kan vi läsa oss till följande:

– att uppnå en genomsnittlig årlig tillväxt överstigande 10 % den
kommande femårsperioden
– att uppnå en rörelsemarginal om lägst 3 %
– att ha en soliditet överstigande 25 %

Om vi jämför det med siffrorna från 2014 så kan vi konstatera att man endast klarar ett av de tre uppsatta målen. Tillväxten landar på 9,2 %, rörelsemarginalen på 2,6 % och soliditeten på 37,2 %. Trots de fina rapportsiffrorna finns det alltså lite att jobba på.

Framgångsrik VD

Sedan Anneli Sjöstedt tog över VD-posten i november 2012 har aktien gått från strax över 30 kr till dagens 85 kr. Addera en av Stockholmsbörsens högsta direktavkastningar och ni förstår att aktieägarna är överlyckliga. Det har varit en fantastisk resa.

Styrelsen föreslår en utdelningshöjning med 16,7 %, vilket resulterar i en direktavkastning på över 6 % till nuvarande kurs. Inte dåligt i dagens nollränteläge. Grattis Kalmar och Electra. Och grattis till alla 1 710 stycken aktieägare.


Anneli Sjöstedt kommer för övrigt och presenterar Electra Gruppen den 3 mars på Stora Analysdagen som Aktiespararna i Kalmar arrangerar.


Ett annat bolag med Kalmaranknytning är Royal Design Group med grundarna Andreas Ekberg och Hans Bengtsson. De ligger i startgroparna för börsnotering. Den 19 februari anordnar Aktiespararna en företagspresentation med Royal Design då de besöker Jenny Nyströmskolan. Förhoppningsvis får vi fler svar då kring den kommande börsnoteringen.

Reflektioner från januari

Industrivärden i fokus

Industrivärden har minst sagt varit i mediefokus den här månaden. Industrivärdens avgående ordförande, Sverker Martin-Löf, har spelat huvudrollen. Efter avslöjandet om SCAs privatjetsflygningar, jaktresor och att Sverker Martin-Löfs son anlitats som rådgivare i miljardaffär anser huvudpersonen själv att han inte längre är en tillgång för sfären, på grund av det ”mediedrev” som pågår. Det historiska pressmeddelandet från Industrivärden den 22 januari innebär en hel del förändringar. Bland annat att Handelsbankens Pär Boman avgår som VD och blir istället styrelseordförande i banken. Anders Nyrén går samma väg i Industrivärden och blir således styrelseordförande. Handelsbanken blir i praktiken största ägare i SCA. Sammantaget kan vi nu se två tydliga huvudägare i Industrivärden, Handelsbanken och Fredrik Lundberg.

ECB trycker pengar

Europeiska Centralbanken (ECB), med chefen Mario Draghi i spetsen, och dess räntebesked och presskonferens var månadens stora händelse. Räntan lämnades, som väntat, oförändrad på 0,05 %. Däremot överraskades marknaden av de nya penningmarknadspolitiska åtgärder som ECB inleder med i mars månad. Eftersom inflationen inte tagit fart och räntevapnet är förbrukat förväntade marknaden sig att man skulle börja trycka upp sedlar. Det innebär att centralbanken ger ut obligationer som centralbanken själv köper, med nytryckta pengar. Pengar flödar in i systemet och då ska priserna stiga, enligt skolboken i alla fall.

Men att man ska köpa statsobligationer och tillgångar för 60 miljarder euro i månaden, var mer än många analytiker förutspått. Detta kommer att pågå till september 2016. Minst. Syftet med de kvantitativa lättnaderna är, som sagt, att få igång inflationen. Euron sjönk på beskedet och har blivit mindre attraktiv att investera i.

Framtiden ser ljus ut för Starbucks

Starbucks släppte sin Q1a efter stängning den 22 januari. Jag satt uppe och väntade med spänning på rapporten. Första kvartalet är, historiskt sett, det bästa för Starbucks och förväntningarna var högt ställda. Förväntningarna infriades och sammanfattningsvis kan man säga att det mesta går Starbucks väg just nu. Omsättningen ökade med 13 %, VPA ökade med 16 % och inflödet till lojalitetskorten ökade till 1,6 miljarder USD, vilket är 17 % bättre än föregående Q1.

Värt att notera är att 1 av 7 amerikanare fick ett Starbuckskort laddat med pengar under julhelgerna. Den siffran fortsätter alltså att förbättras och det är fördelaktigt av flera anledningar:

  1. Konsumenter ser inte presentkort som pengar och är därför inte lika priskänsliga. Priset spelar ingen roll eftersom man har ett presentkort, intalar man sig själv.
  2. Spridning av varumärket. Ju fler kort som är i omlopp desto fler människor blir medvetna om varumärket. Detta utan marknadsföringskostnader för Starbucks.
  3. Personer som egentligen inte är intresserade av varumärket och produkterna använder inte presentkortet alls eller bara en del av summan. Starbucks har då fått betalt men utan att behöva göra en motprestation.

Starbucks har som mest kundtillströmning under morgontimmarna när folk vill stilla koffeinsuget. För att klara de ambitiösa tillväxtmålen (16-18 % för 2015) har man vidtagit ett antal åtgärder för att jämna ut kundbesöken under dagen. Starbucks har utökat sortimentet med bakverk, smörgåsar och sallader för att attrahera folk att ta en snabblunch där. På kvällarna planerar man att servera öl och vin i en fjärdedel av de amerikanska butikerna som ett pilotprojekt.

Ett annat sätt att driva försäljningen är genom sin mobilapp och sitt lojalitetsprogram, som medför att kunderna gör det till en vana att besöka Starbucks istället för deras konkurrenter. I samband med rapporten kommunicerade man att dessa program ska utökas. Fler och fler konsumenter ska kunna göra sin beställning via telefonen  och på så sätt minska på köerna i butikerna.

I efterhandeln såg jag aktien handlas upp på ATH-nivåer, vilket också blev realitet dagen efter (över 6 %). Frågan är när man ska fylla på sin position i det svindyra kaffet som alla älskar? 70-73 USD? Eller är det önsketänkande?