H&M på kroken

Grattis Nordnet Bank, som passerade 500 000 kunder i veckan. Det firade dem med att erbjuda oss kunder gratis handel i fem aktier på fem olika marknader. Apple, Novo Nordisk, H&M, Nokia och Statoil.

Av de fem vill jag ha Novo Nordisk och H&M i min portfölj. Eventuellt Apple också. Det som skrämmer mig i det fallet är hur snabbt något kan bli omodernt i den branschen. Men varumärket är starkt och de tjänar nästan äckligt mycket pengar!

Som fredagsunderhållning la jag in några småordrar i H&M och fiskade i orderdjupet. Jag fick avslut två gånger, dels på 279 kr och senare på 279,30 kr. Kul!

De aktierna har numera försvunnit från ”free floaten”!

***

På tal om Nordnet. Jag klagade lite till Nordnets sparcoach Alexander Gustafsson förra helgen i samband med UA-akademin i Kalmar. Jag tyckte Avanza sprungit ifrån och att deras hemsida var vassare.

Alexander kontrade med att en helt ny hemsida kommer lanseras under andra kvartalet. Dessutom kommer en Shareville-app släppas när som helst.

Svar på tal!

Den nya hemsidan ser jag verkligen fram emot!

Vad hände i HQ Bank?

Ett fall som intresserat mig sedan en tid tillbaka är HQ-kraschen.

På sommaren 2010 drog Finansinspektionen in HQ Banks tillstånd och Sveriges kanske största bankkrasch var ett faktum. Det som föranledde kraschen var bankens tradingportfölj, som enligt Finansinspektionen och åklagaren var kraftigt övervärderad.

I dag nästan sex år senare är rättegången mot de fem personer som åtalats i gång, och det ska äntligen klargöras vilket ansvar personerna som sitter åtalade hade. Fokus i media ligger främst på finansmannen Mats Qviberg eftersom han sitter med pengarna och är den som kan betala det miljardskadestånd som försvaret kräver.

De flesta som är insatta i HQ-härvan har sannolikt läst Carolina Neuraths bok Den stora bankärvan. Jag gillade den skarpt och kommer ihåg att jag sträckläste den på en sommarsemester på Mallorca för några år sedan. Känslan efter man har läst den boken är att det kommer bli fällande domar.

Men det finns som bekant alltid två sidor av ett mynt.

I höstas kom Q:et i HQ, Mats Qviberg, ut med boken Boken om Q, och jag klickade hem den direkt när den släpptes. Även om han inte fokuserar på HQ-härvan i boken så ger Mats Qviberg en helt annan bild av framförallt hans egen inblandning i kraschen. Han ger ett tämligen säkert intryck av att han inte kommer att bli fälld.

Läs eller lyssna på båda böckerna.

Jag håller faktiskt på att läsa om Den stora bankhärvan just nu för att uppdatera mig i fallet.

***

Rättegången har pågått i drygt två veckor. Det skrivs och sägs mycket i medier. Både Neurath och Qviberg är frontfigurer kring målet. De är också aktiva och kommenterar utvecklingen genom olika kanaler.

En indikator hur det kommer gå i rättegången är aktien HQ som är noterad på Aktietorget. Den enda verksamhet som de har är att driva skadeståndsmålet.

Sedan rättegången började den 9 februari har aktiekursen gått ner ca 30 %. Det kan tolkas som att en fällande dom blivit mer avlägsen.

Det är sagt att rättegången ska vara klar innan sommaren och att domen ska komma efter sommaren. Oavsett vad domen blir lär det överklagas och vi kan nog räkna med att det blir en utdragen historia.

Sparkonto med 0 % i ränta – vad är alternativet?

Med en reporänta på – 0,5 % och marknadsräntor upp till 5 år som också är negativa, är det inte konstigt att majoriteten av svenska folket sitter med 0 % i ränta på sitt sparkonto.

Det går naturligtvis att jaga några tiondelar hit och dit. Exempelvis ger Norwegian 0,9 %, Santander 0,8 % och SBAB 0,65 %, enligt Compricers jämförelsesajt. Men gemensamt för de klassiska storbankerna är att vi inte får någon ränta på våra sparkonton.

Förutom nischbankernas ränta med statlig insättningsgaranti finns det ett annat sätt att få en ”säker” ränta på dina pengar. Genom att använda dig av ditt skattekonto hos Skatteverket kan du erhålla just det. Räntan på skattekontot kan inte enligt lag understiga 0,5625 %. Den är dessutom skattefri.

Skatteverket uppskattar att ca 22 miljarder kronor är ”sparpengar” på deras skattekonton för privatpersoner och företag. Detta enligt ett pressmeddelande Skatteverket skickade ut tidigare i dag.

Alternativet till sparkonton/skattekonton är korta räntefonder. I det rådande ränteklimatet har fonderna ruggigt svårt att leverera en positiv avkastning. Spiltan Räntefond Sverige, som är min favorit bland räntefonderna, har exempelvis backat nästan en halv procent de senaste sex månaderna.

Så just nu ser jag inte de korta räntefonderna som ett alternativ.

***

Jag tycker dock inte att 0 % på sparkontot är så dåligt i dag. Är du i behov av pengarna i närtid (resa, bil, bostad etc) bör man inte spekulera med sina pengar. Och att jaga några tiondelar kanske är mer tidskrävande än vad du får tillbaka.

Att inflationen inte tillfredsställer Riksbanken gör att värdet på dina pengar inte heller urholkas.

Med 0 % i ränta på sparkontot kommer vi inte få någon utväxling på våra pengar. Men vi vet i alla fall vad vi får – och det är precis det vi vill med en del av våra pengar.

Tar du rygg på insynspersoner?

Varannan fredag brukar Erik Lidén skriva en krönika i Dagens industri som jag brukar skumma igenom. Krönikan handlar om hur bolagens insynspersoner handlat med sin egen aktie. Erik Lidén driver också Insiderfonder som vars innehav bygger just på insynspersoners transaktioner.

Jag har lyssnat på Erik Lidén när han berättat om Insiderfonder. Han menar på att alla insynspersoner inte har samma tyngd. Det ger ett större signalvärde om exempelvis styrelseordförande, vd:n eller ekonomichefen köper eller säljer aktier.

Den enda gången man får vara extra vaksam är när Mats Qvibergs fru eller barn köper aktier. Det är nämligen alltid Mats Qviberg själv som ligger bakom transaktionerna, och det är alltid ett stort signalvärde när Mats Qviberg köper/säljer aktier, brukar Erik Lidén skämtsamt säga på sina föreläsningar.

***

Insynstransaktioner av toppersoner är förvisso alltid intressant, men jag tycker det blir extra intressant nu när börsen kommit ner en bit.

Telia Sonera har efter negativa skriverier haft en tung period på börsen. I början av februari köpte vd Johan Dennelind, styrelseordförande Marie Ehrling samt både kommunikations- och ekonomichefen, aktier i bolaget. Signalvärdet på de transaktionerna går inte att blunda för. Räkna inte ut Telia Sonera än. Högsta ledningen tror fortfarande på verksamheten.

Branschkollegan Tele2 gjorde marknaden besviken med sin rapport och föll kraftigt på börsen. Därför var det nog skönt för aktieägarna när vd:n Allison Kirkby dubblerade sitt innehav i bolaget kort efter rapporten. Direktavkastningen lockar?

Ett annat betydande vd-köp skedde i Volvo den 8 februari. Martin Lundstedt köpte sammanlagt 33 947 st aktier i bolaget och äger efter transaktionerna 36 447 st aktier. En rejäl ökning med andra ord.

Carl Bennet är visserligen ingen insynsperson i Sandvik men han prydde ändå förstasidan i Dagens industri i dag efter hans storköp i Sandvik. ”Det ska kunna bli en uppgång på 50 procent tror jag”, säger finansmannen till Dagens industri. Sandvik-aktien steg i dag på en negativ börs.

Finansmannen Carl Bennet på Dagens industris förstasida i dag.
Finansmannen Carl Bennet på Dagens industris förstasida i dag.

***

Alla insynsaffärer uppdateras varje dag efter börsens stängning på Finansinspektionens hemsida.

I dag publicerades det exempelvis att Cristina Stenbeck köpt aktier i Kinnevik. Fredrik Lundberg som jag skrev om i går ökar sitt ägande i Handelsbanken. Och vi fick också reda på att HQ-aktuelle Mats Qviberg fyllde på sitt innehav i Bilia den 11 februari.

På fredag kommer nästa insiderkrönika av Erik Lidén. Då borde det bli några rader om Micheal Wolf…

Tack för den här tiden, Industrivärden

Som jag skrev på Twitter i slutet av förra veckan har jag sålt av mitt innehav i Industrivärden. Bolaget meddelade i samband med rapporten att utdelningen sänks och en ny utdelningspolicy införs. Jag väljer i och med det att kliva av tåget och sälja mina aktier i bolaget.

Utdelningssänkningen kom oväntat. Det var inget som analytikerna hade förväntat sig. Men till skillnad från många andra bolag som gjort marknaden besviken med sin utdelning, togs det emot bra av marknaden och aktien gick upp på rapportdagen.

Det är tydligt att Fredrik Lundberg tagit ett allt fastare grepp om Industrivärden. Marknaden förväntar sig att han kan leverera en fin totalavkastning, precis som han har gjort med Lundbergföretagen och Hufvudstaden. Men största delen av totalavkastningen från Fredrik Lundbergs bolag brukar komma från kurstillväxt – något vidare generös med utdelningen har finansmannen aldrig varit.

Det är i sig inget fel att inte dela ut pengar till aktieägarna, så länge man kan leverera en bättre avkastning för pengarna inom bolaget. Det tror marknaden att Industrivärden kan göra. Det har Fredrik Lundberg också bevisat att han kan göra. Därför höll sig aktien i positivt territorium under rapportdagen.

Varför jag hoppar av? Jo, jag har ett mål att kunna leva på kassaflödet som mina aktieutdelningar genererar. Direktavkastningen i portföljen minskar i och med Industrivärdens sänkningen, och jag har redan två lågavkastande bolag i portföljen (Starbucks och Disney). Jag vill inte ha ett tredje som det ser ut just nu.

Pengarna från försäljningen kommer sannolikt gå in i H&M eller Investor. De passar mig och min strategi bättre.

Industrivärden

Amorteringskravet – Kalmars bankchefer kommenterar

Detta har hänt

Det kan knappast ha undgått någon att bostadspriserna är på rekordnivåer. Ett försök till att kyla av den heta bostadsmarknaden och minska riskerna i hushållen är att införa ett amorteringskrav på bolån.

Det har varit många turer hit och dit och redan förra våren hade Finansinspektionen ett förslag klart som var tänkt att börja gälla från och med 1 augusti 2015. Förslaget drogs dock tillbaka eftersom det fanns tveksamheter om Finansinspektionen hade tillräckligt mandat.

Men nu har Regeringen tillsammans med de fyra allianspartierna och Vänsterpartiet kommit överens om att införa en lag om amortering på bolån.

De viktigaste punkterna i förslaget

Amorteringskrav gäller endast på nya bolån.

Amortering på 2 % ner till 70 % av värdet på bostaden, därefter 1 % ner till 50 % av bostadens värde.

Undantag kan göras vid särskilda skäl (dödsfall, arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa etc).

Nyproducerade lägenheter och villor är också undantaget. Anledningen är att det skulle minska bostadsbyggandet. Det vet alla som kollar på nyheterna att man istället vill öka.

Att ta ett tilläggslån kan bli kostsamt. Är belåningsgraden så hög att du omfattas av amorteringskravet, kommer hela ditt bolån (inte bara tilläggslånet) omfattas amorteringskravet om du tar ett tilläggslån på din bostad. Det betyder att om du planerar att renovera eller liknande kan det vara smart att ta lånet innan amorteringskravet börjar gälla.

Bostaden får omvärderas var femte år. Alternativt vid ”avsevärd förändring”. Inte vid någon renovering av kök eller badrum, alltså. Ett tips här är att omvärdera din bostad innan amorteringskravet börjar gälla, för att ha lägsta möjliga belåningsgrad i fall du skulle behöva ta ett ytterligare lån på bostaden.

Det händer nu

Riksdagen väntas klubba igenom lagen om amorteringskrav 1 maj 2016.

Från och med 1 juni blir det obligatoriskt att amortera på nya bolån.

Så tycker bankcheferna

Jag har varit och kontakt med våra lokala bankchefer i Kalmar och ställt två frågor angående amorteringskravet.

1. Vad tycker du om förslaget om amorteringskrav på bolån?

2. Hur är amorteringskulturen på din bank?

Marcus Lukk, Nordea

1. Vi tror att amortera på sina bolån är ett bra råd till våra kunder. Vi tror också att det främjar amorteringskulturen generellt, vilket vi tycker är bra. Eftersom ränteläget nu är historiskt lågt blir det också möjligt att amortera mer utan att totalkostnaden för lånet ökar allt för mycket.

Som bank ser vi en risk med en ökad skuldsättning i samhället och att amortera lånen gör att våra kunder minskar sina skulder Amortering av lånen gör det också möjligt för kunden att få ett större eget kapital i sitt boende och därigenom ta höjd för ökade räntekostnader och framtida förändrade inkomstförhållanden som exempelvis pensionering och eventuella prisfall framöver.

2. Vi ser redan idag att allt fler kunder väljer att amortera och att trenden i samhället tydligt går mot en starkare amorteringskultur. I rådgivningen för vi en dialog utifrån varje enskild kunds speciella förutsättningar och framtida planer.

Vi har redan nu infört de amorteringsregler som blir tvingande för alla banker fr.o.m. 1/6 2016. När det gäller lånedelar över 70% skuldsättning ser vi redan idag att ca 98-99% av våra kunder amorterar på dessa.

Lisa Mattsson, Länsförsäkringar

1. Vi på Länsförsäkringar Kalmar län är positiva till förslaget och tycker det är sunt. Det är bra att ämnet angående amortering nu diskuteras och lyfts i debatten.

När du ska låna till ditt boende är det viktigt att du har en god insikt om din ekonomiska situation, vilka möjligheter du har att amortera och hur detta kommer påverka dig i framtiden. En amortering kan ses som ett sparande och även det är viktigt att se över. Hur den individuella situationen är tar vi reda på i rådgivningsmötet med våra kunder.

2. För oss det är viktigt att du som lånar pengar till ditt boende känner dig trygg med din ekonomiska situation och med det sätt som du amorterar. I våra rådgivningsmöten diskuteras detta innan du som kund lånar till bostad.

Vi har redan nu, innan förslaget trätt i kraft, anpassat vårt kreditregelverk. Vi har även infört att alla våra bankrådgivare är bolånelicensierade för att säkerställa att våra kunder får de allra bästa råden.

Nicklas Fröding, Swedbank

1. Jag är positiv till det. Jag tror det behövs och i grunden är det bra. Sen går det alltid att diskutera detaljer men att amortera ner till 70 % är jag jättepositiv till.

2. Kunderna har förstått att man behöver amortera och alltfler vill göra det i dag. Som kund är man lite stolt över att säga att man amorterar. Det har blivit ”inne” att amortera.

Malin Collman, Handelsbanken

1. Då förväntningarna om framtida prisnivåer på bostäder inte är riktigt lika höga, tycker vi det är bra med en sundare amorteringskultur. Det är viktigt att låntagaren ser amortering som ett alternativt sparande och inte som en kostnad. Med dagens låga räntor ges det bra möjligheter att införa utökat amorteringskrav.

2. Vi har alltid fört en dialog med våra kunder om vikten av att amortera och vår uppfattning är att våra kunder uppskattar detta. Amortering möjliggör låneutrymme för framtida investeringar i bostaden.

Maria Davidsson, Danske Bank

1. Danske Bank delar regeringens och myndigheternas syn att vi behöver en sundare amorteringskultur i Sverige. En ökad amortering är viktig eftersom det gör hushållen mindre känsliga i det fall den egna ekonomin skulle förändras, vilken den kan göra i händelse av till exempel arbetslöshet eller sjukdom.

2. Amorteringskravet gäller för nya bolån. Redan idag amorterar nästan alla våra nya bolånekunder ner till 70 procent och därefter amorterar de flesta även ner till 50 procent. Med andra ord sker amortering idag i enlighet med det kommande lagkravet.

Jonas Sandin, SEB

1. Ett formellt krav har ju varit på väg under en längre tid så att det nu beslutats är bra, det blir tydligt vad som kommer att gälla för alla.

2. Inom SEB har vi arbetat med amorteringskrav ganska länge, så detta blir ingen nyhet. Grunden för vårt arbete är att ju att erbjuda god privatekonomisk rådgivning till våra kunder och att man amorterar på sina bolån tycker jag är just det; god rådgivning.

Intervju med Anneli Sjöstedt (Electra Gruppen)

Om Dig

Namn: Anneli Sjöstedt
Ålder: Fyller 55 år
Familj: Gift och två utflugna barn
Bor: Björkudden, Östra Norrliden
Intressen: Träning, Friskis & Svettis, Golf (hcp 18), Skidåkning, Resor, Litteratur
Drömresemål: Sydafrika
Kör: Volvo XC60
Jobbat Electra: Sedan 2002 (vd sedan 2012)
Lön: Tjänar bra!

IMG_1195

Berätta om din bakgrund och hur du hamnade på Electra?

Jag började plugga på Handels i Göteborg, där jag gick civilekonomprogrammet. Efter examen jobbade jag som revisor i Göteborg. Det var också i Göteborg som jag träffade min man och vi fick vårt första barn där.

Men folk i Kalmar började rycka i både mig och min man. Eftersom det inte fanns någon Högskola i Kalmar på den tiden, var det svårt att hitta personal med rätt utbildning. Vi satt i köket och räknade för- och nackdelar med att flytta hem och kom tillslut överens om att flytta hem och känna på det ett tag.

Så blev det, och jag började som revisor i Kalmar. Men jag blev inte långvarig på det jobbet. RIFA sökte nämligen en controller och jag anmälde mitt intresse och fick jobbet. Då hade vi också fått vårt andra barn.

Jag har alltid gillat att jobba och i början av föräldralivet blev det mycket pusslande fram och tillbaka för att få livet att gå ihop. Senare blev finansdirektörsrollen ledig på RIFA och jag hade visat framfötterna och fick jobbet. I den rollen blev det väldigt mycket resande eftersom RIFA nästan finns över hela världen. Innan jag slutade på RIFA hann jag vara med om att sätta koncernen på finska börsen.

Men barnen var fortfarande ganska små och jobbet tog mycket energi. Jag kände att det inte kan vara meningen att jobba så här mycket. När jag och min man satt med almanackan gick pusslet inte ihop tillslut.

Det var ett jätteroligt jobb men jag fick det lite fel i tiden.

Man kan säga att jag tog ett par sabbatsår och jobbade två år med personalledning, head hunting och lite sådana saker. Jag lärde mig väldigt mycket om människor under de åren. Det var kul men samtidigt saknade jag företagspulsen.

När jobbet på Electra kom ut 2002 sökte jag det och har varit trogen Electra sedan dess. Jag är en lojal människa.

Det är dock ett helt annat företag i dag än var det var då. Då var vi 45 anställda och omsatte knappt 800 miljoner, så det har ju mer än dubblerats i dag. Jag har också satt bolaget på börsen två gånger, dels på First North och sedan på Small Cap. Det har varit en häftig resa att vara med på!

Du har en del andra engagemang. Styrelseuppdrag i Swedbank (lokal bank Kalmar), Royal Design och Kalmar Hamn till exempel. Hur hinner du med allt?

Planering. Det handlar om planering och man får lägga en hel del tid på kvällar och helger.

Har det varit ett extra hektiskt år med tanke på Robur-härvan, en eventuell börsnotering samt Linnéuniversitetets bygge?

Ja, det har de varit. Dessutom har jag varit engagerad en del i höghastighetsbanan.

Jag är sådan som person att jag vill inte sitta med i någon styrelse där jag inte känner att jag kan bidra med något, i så fall får det vara.

I Royal Designs fall kan jag bidra eftersom jag har varit med och satt bolag på börsen. Sedan får tiden utvisa om det blir någon börsnotering eller ej för Royal Design. Just nu har man bestämt sig för att avvakta.

Om Electra

I förra årsredovisningen menade du på att Electra var relativt okända, även på hemmaplan, och ni skulle arbeta mer på att synas 2015. Hur har det arbetet gått?

Jag tycker att vi har försökt jobba på att synas mer sedan jag tillträdde som vd. Nu har vi inte så mycket kunder här i Kalmar. För oss handlar det mer om att synas för att vi som företag ska få ett gott rykte, och att locka ungdomar till att söka jobb här.

Jag är ute en del på gymnasieskolor, men framförallt jobbar jag nära med Linnéuniversitetet. Vi har en kurs varje år som studenterna gör här i våra lokaler. De får ett riktigt uppdrag och gör ett arbete på det.

Sedan sponsrar vi bland annat Kalmar FF och FBC Kalmarsund (dam och herr) samt IronMan och Wings for Life. Vi har inga jättebra marginaler, så vi kan inte jobba så mycket som vi hade velat med sponsring. Det är mest för våra anställdas skull som vi sponsrar.

På en riktigt tuff marknad lyckas ni ändå ta marknadsandelar. Kommentar till det?

Inför året hade vi satt upp ett högre omsättningsmål och det lyckas vi inte riktigt leva upp till, vilket givetvis är tråkigt.  Framförallt är det TV-försäljningen som går ner, men det positiva är att vi inte tappar lika mycket som marknaden gör. Där vet vi att vi tagit marknadsandelar.

Däremot ökar marknaden för Telecom och där är vi väldigt stora.  Det känns extra bra eftersom vår känsla är att det är framtiden. Men det är tufft, helt klart.

I förra kvartalsrapporten blev det en del fokus på Apple och deras senarelagda lansering av iPhone. Blev försäljningen som ni förväntat er i fjärde kvartalet?

Ja, försäljningen var bra. Men det är lite synd att det inte alltid kommer i samma kvartal, för marknaden hänger inte med på det. Det är en periodiseringsgrej som det inte går att göra någonting åt. Det är svårförklarat för marknaden.

Sen är det ju så att förra årets iPhone-släpp var mycket större eftersom då kom en ny iPhone-serie (iPhone 6) ut, nu senast var det bara iPhone 6s. Då blir det inte samma volymer. 2014 var helt fantastiskt!

Ni har under året bland annat förvärvat 45 procent av Euronics Danmark och etablerat er i Danmark. Det innebär ett ökat internationellt engagemang. Vilka möjligheter ser ni med det samarbetet? Utmaningar? Kulturkrockar?

Möjligheterna är att vi får en ny marknad att sälja till. Vi har en bil som går från Kalmar till Danmark varje dag med hemelektronikprodukter.

Det vi vill och kan göra är att sälja mer utan att anställa någon. Vi har hela set-upen, vi har alla fasta kostnader och vi har tjänstemän som kan göra lite till. Det spelar ingen större roll om vi köper in 100 eller 200 st TV-apparater. Vi har redan kostnaderna och då kan vi öka omsättningen utan att anställa någon personal.

Det handlar hela tiden om att växa och det här är ett sätt att växa.

Vi tror också att det är bra om det är en dansk huvudägare och därför har vi valt att bara förvärva 45 % av Euronics Danmark. Vi kan inte den marknaden tillräckligt bra än.

Jag har fått höra flera gånger från folk att jag ska akta mig för danskarna. Men alla som jag har träffat har varit hur trevliga som helst. Vi träffas ofta. Och det är så man lär känna varandra i början – genom att träffas och utbyta erfarenheter.

Ni pratar om en nordisk vision. Kan du berätta lite mer om den?

Det gjorde vi redan innan vi gick in i Danmark. Vi vill växa ihop med leverantörerna. Leverantörerna i Asien ser hela Skandinavien som ett land. De vill ha en chef att prata med. Panasonic, Samsung, Sony och så vidare har en chef. Det är viktigt att visa att vi också kan leverera över hela Skandinavien. Det ger oss fler uppdrag och vi kan växa.

En annan del är att vi får in fler kunder.

Sen kan man fråga sig om det är smart att lägga sin verksamhet i lilla Kalmar för att växa i Norden? Vi tycker det. Ur transportsynpunkt är det mycket inleveranser hit men inte så mycket utleveranser. I dag har Kalmar mycket handel men inte så mycket tillverkning. Så därför går det många bilar härifrån som vi kan använda oss av. Det innebär att vi har enkelt att få fraktavtal.

Ni har tappat en viktig kund i teleoperatören 3. Jobbar ni aktivt för att få in nya kunder? Kan vi förvänta oss någon ny samarbetspartner i år?

Att 3 byter samarbetspartners med jämna mellanrum vet vi och det har vi anpassat oss efter. Det var andra gången som vi jobbade tillsammans med dem och vi visste att det skulle kunna hända. Samtidigt är det deppigt när de väl lämnar och man måste säga upp folk och hela den biten.

Vi jobbar hela tiden med att försöka hitta nya kunder. Vi har ofta säljmöten och är man på tio stycken kanske man får en ny kund.

Electra vill över en femårsperiod växa minst 10 % årligen. Hur stor lageryta har ni i dag? Kommer det räcka om ni vill fortsätta växa? Tittar ni på andra orter än Kalmar?

Vi har ungefär 20 000 kvm lageryta idag och det finns 10 000 kvm till lageryta här, så det finns möjlighet att växa i Kalmar. Vi tittar inte på andra orter utan styrelsen har av lojalitetsskäl sagt att vi ska vara kvar här.

Förutom tillväxtmålet har ni också två andra finansiella mål. En rörelsemarginal om lägst 3 % samt en soliditet överstigande 25 %. Soliditetsmålet klarar ni klanderfritt. Men sedan du tillträtt som vd har ni aldrig klarat av att ha en rörelsemarginal på 3 % eller högre. Är det för målet för högt ställt?

Ja, kanske det. Men jag tror att man behöver ha höga mål. Sen har vi en mix där vår Retail-del får svårt att nå upp till de marginalerna. Men beroende på hur stort 3PL-sidan blir, där redovisningssystemet Smart ingår, så kan det gå. Just nu är relationen mellan Retail-sidan och 3PL fel för att vi ska kunna klara av målet. Men målet är definitivt att vi ska upp till 3 %.

I år föreslår ni en sänkning av utdelningen. Varför gör ni det? 

Först vill jag säga att vi har samma procentuella utdelning (ca 75 % av resultatet efter skatt) som förra året.

Vi behöver en kassa till investeringar. Hade utdelningen legat kvar på samma nivå som förra året hade vi i princip fått dela ut hela vinsten. Då hade vi inte haft något utrymme kvar till investeringar och det är jag väldigt glad över att vi har nu.

Enligt utdelningspolicyn som ni har, hade ni klarat av att bibehålla utdelningen på samma nivå som tidigare. Väntar ni er tuffare tider framöver?

Nej, det är framförallt för framtida investeringar. Jag tycker att det är konstigt att dela ut allt och sedan kanske veta att man måste låna för att investera. Vi har inte likviditeten till att både dela ut allt och göra investeringar.

Om Personalen

Du pratar ofta om den familjära stämningen på Electra. Vad är hemligheten?

Även om vi omsätter 1,7 miljarder så är vi inte ett jättestort företag. Vi har drygt 140 st anställda och vi arbetar för att det ska vara trevligt att komma hit. Både lagret och vi på kontoret fikar ihop, till exempel. Visst, det är oundvikligt att det inte blir ”vi och dem” men vi försöker att minimera det. Jag tror det är unikt. Vanligtvis är lagret för sig och kontoret för sig.

Sedan sitter det kvar i väggarna att det var ett familjeföretag. Många jobbar kvar här sedan den tiden. Flertalet av de anställda känner starkt för företaget.

En sådan sak som att lära sig vad alla heter och gå ut och prata med alla. Det är småsaker egentligen. Att visa att man bryr sig, till exempel att jag som vd kan gå och sätta mig och fika med alla anställda oavsett vilken position du har på företaget.

Dina anställda nämner kick off-resor, föreläsningar, en härlig atmosfär, grymma kollegor, bra arbetstider samt möjligheten till att ”klättra”, som några av de bästa sakerna med att jobba på Electra. Hur arbetar ni för att personalen ska trivas så bra som möjligt?

Det var bra svar, tycker jag. Vi jobbar dels med personalförmåner som exempelvis fika och massage. Sedan om det går bra för företaget kan vi göra en resa tillsammans. Senast var vi i Köpenhamn. En resa knyter ihop personalen samtidigt som det är ett stort ansvar att åka iväg med en så stor grupp.

Hur ser du på balansgången mellan att betala ut bonus till de anställda och ge aktieutdelning till aktieägarna?

Jag tycker att det är väldigt, väldigt, väldigt bra om de två går hand-i-hand. Personalen tycker att 30 miljoner är ett jättebra resultat, men i förhållande till omsättningen är det ju inte det. Det kan vara svårt att förklara ibland.

I en intervju med Svenska Dagbladet i september 2012 antydde du att en bidragande orsak till att så pass få kvinnor hade ledande positioner var på grund av att de inte ville framåt. Du tog upp Electra som exempel och menade på att många kvinnor jobbade deltid. Är det ett problem och anser du fortfarande att det är en orsak till att kvinnor inte har ledande toppositioner?

Jag har några stycken på Electra som jag försökt att pusha på. Men de tycker att det är jätteskönt och vill vara hemma med sina barn. Det respekterar jag och har verkligen full förståelse för.

Det här är komplicerat och jag har svårt att uttrycka mig utan att låta negativ. Var och en måste få välja själv och då gäller det att ge förutsättningar för att skapa en balans mellan jobb, fritid och familj. Men det är svårt att hitta den balansen.

Man måste vara villig att offra tid eller så får man vänta några år och hoppas att chansen dyker upp igen. Det är en svår fråga.

Sedan tror jag också att tjejer inte är lika bra som killar att pusha varandra.

Är du för eller emot kvotering i bolagsstyrelser?

Jag är emot.

Det är en jättefånig diskussion. Jag vill inte komma med i en styrelse bara för att jag är kvinna. Jag vill komma med för är bra på någonting.

Innan jag tillträdde satt en man på min position och fick ingen uppmärksamhet överhuvudtaget. Sedan kommer jag in och Dagens industri, Svenska Dagbladet, ja verkligen alla skulle göra ett reportage om mig. Först visste jag inte hur jag skulle hantera det. Men samtidigt skulle det vara bra publicitet för Electra och vi skulle synas i rampljuset. En väninna sa också till mig vid det tillfället att jag skulle se det som att jag var en förebild, och att fler kvinnor skulle våga ta steget.

Men det är väldigt konstigt. Jag gjorde precis samma jobb som min företrädare. Men han fick ingen uppmärksamhet, och här får jag uppmärksamhet bara för att jag är tjej.

Om Aktien

Hur pass nära följer du aktiekursen?

Haha, när jag var ny i rollen som vd kollade jag hela tiden. Nu kanske jag kollar en gång om dagen. Sen blir det flera gånger om vi släpper något pressmeddelande eller en rapport.

Vad tycker du om marknadens reaktion på rapporten (- 7,24 %)?

Jag tycker det blev för mycket fokus på utdelningen. Men det trodde man från ägarnas sida att det skulle bli.

Sedan du tillträdde har aktiekursen dock gått upp ca 100 % (exklusive utdelning). Det är bättre än index. Sedan förra året har antalet aktieägare i Electra ökat från 1 710 st till 1 930 st. Varför ska man som aktieägare fortsätta behålla Electra Gruppen i sin portfölj?

Det har varit en aktie som historiskt sett gett en bra avkastning. Sedan kan jag inte lova att det blir så även i framtiden. Målet är att ha en bra utdelning och jag tror att det kan vara en bra placering nu när räntan är så här låg.

Jag har svårt för att säga till aktieägare att man ska köpa aktier, det är lite upp till var och en. Jag vill inte lura in någon till att handla och sedan blir det inte så som jag har sagt. Men givetvis tror jag på verksamheten och jag tror på att Electra, med de framtidsvisioner som finns, ska vara en bra placering. Det vill jag givetvis tro.

Hur placerar du dina egna pengar? 

Det är blandat i aktier och fonder.

IMG_1199