Bankernas bolåneräntor just nu

Bankernas snitträntor för mars månad är släppta. Vi kan konstatera att det inte har skett några sensationella höjningar eller sänkningar hos bankerna på våra bolåneräntor.

Och några dramatiska höjningar på våra bolåneräntor är heller inte att vänta. I dag kom nämligen inflationssiffror som knappast föll Riksbanken och Stefan Ingves i smaken. Framförallt var det prisutvecklingen på kläder, el, bränsle och flygresor som inte tillfredsställde.

De långa marknadsräntorna ligger dessutom kvar på ungefär samma nivåer som vid årets början.

Som jag skrivit tidigare är min tro att bolåneräntorna har nått botten, men att det kommer ta tid innan de höjs. Därför behöver det inte vara någon stress att rusa till bankerna och binda sina bolån. Har man marginal i sin hushållsbudget kan man gott och väl ligga kvar med en rörlig ränta – det har i princip alltid varit fördelaktigt.

Om man däremot lever på marginalen idag, när vår styrränta är negativ, bör man se över sin ekonomi och börja amortera på sin skuld.

***

Vi kommer sannolikt att fortsätta förlänga 2/5 av våra bolån till en tremånadersränta när nuvarande avtal löper ut i början av maj. Övriga tre femtedelar är bundna, två femtedelar på 3 år och 1 femtedel på 5 år. Anledningen till att vi band två femtedelar på 3 år var på grund att vi fick en lägre ränta där än den rörliga, samt min tro att bolåneräntorna nått botten.

Ska du förhandla om din bolåneränta? Ring upp och bestäm möte med Swedbank och SEB – de har bäst snitträntor bland storbankerna för tillfället!

Skärmavbild 2017-04-11 kl. 20.08.13

Skärmavbild 2017-04-11 kl. 20.08.22

Skärmavbild 2017-04-11 kl. 20.08.33

Källa snitträntorna: compricer.se

Huslivet!

Steget från att gå från en hyrestrea med alla bekvämligheter som ingår när man hyr sin bostad, till att äga (låna) sitt boende helt själv, är ganska stort.

Vi hoppade över det klassiska mellansteget, det vill säga bostadsrätten.

Istället för att betala den förutsägbara hyran i en hyresrätt har vi nu en hel del andra månadsutgifter att tänka på.

El, värme och vatten har varit svårberäkneligt den första tiden i huset. Vi behöver få fler räkningar för att kunna bedöma vad vår nuvarande levnadsstil kostar oss under olika årstider. Den första räkningen från Kalmar Energi fick mig exempelvis att sänka golvvärmen på nedervåningen med några grader. På vintrarna kommer vi elda i kaminen desto mer. Till den här vintern köpte vi två kubikmeter ved, vilket ser ut att räcka precis lagom.

Tiden går fort. Det var inte länge sedan hela gatan var en byggarbetsplats!
Tiden går fort. Det var inte länge sedan hela gatan var en byggarbetsplats!

***

Den största kostnaden för oss är annars räntor. Precis som jag skrev delade vi upp vårt lån i femtedelar. 2/5 rörligt, 2/5 på tre år och 1/5 på fem år. När tremånaders-delen löpte ut 1 februari förlängde vi ytterligare tre månader till samma ränta som tidigare.

Jag försöker hänga med i Riksbankens reporäntediskussioner och lyssna vilka signaler de sänder ut mellan raderna. Även om jag tror att bolåneräntorna har bottnat är det inte brådskande att binda sina lån – om man inte lever på marginalen, vill säga.

***

Sedan finns det alltjämt en del att göra med huset. Även om huset i sig är nytt är det alltid något projekt som är på gång. Det kan vara alltifrån att de första tavlorna ska upp eller diskussioner om vilka häckar som ska planteras. Men det är saker som kommer komma med tiden.

En sak är vi dock är oense om. Det är den ständigt återkommande markisfrågan. Jag menar på att det kommer bli bastuvarmt i sommar, när en gassande sol ligger på hela dagarna. Markiser skulle göra det behagligare att vistas i huset under sommarmånaderna. Argumentet från den andra sidan är att det kort och gott är fult med markiser och det skulle förstöra vårt nya hus.

Fortsättning lär följa i den debatten…

Snittvillan i Kalmar kommun

Bostadsprisernas utveckling är glödhet. I nyheterna får vi dagligen höra det senaste om den uppblåsta ”bostadsbubblan” och hur skuldsättningen ökar i landet. Diskussionerna kring avkylningsåtgärder som amorteringskrav, minskat ränteavdrag och skuldkvotstak har intensifierats.

Och det är väl allmänt känt numera att det kommer införas ett amorteringskrav på bolån från och med den 1 juni 2016.

(Så här kommenterade Kalmars bankchefer amorteringskravet i februari.)

Men det verkar inte stoppa jakten på drömhuset – vi fortsätter konsumera boende precis som vanligt!

***

Enligt de senaste siffrorna från Svensk Mäklarstatistik kostar snittvillan i Kalmar kommun strax över 2,4 miljoner.

Om vi räknar med att vi lägger kontantinsatsen på 15 %, så har vi ett lån på 2 040 000 kr.

Med det nya amorteringskravet, Danske Banks snittränta (1,47 %) och en driftkostnad på 2 500 kr, ger snittboendet i Kalmar kommun följande boendekostnad i månaden:

Boendekostnad för snittvilla i Kalmar

Ränta (efter avdrag): 1 750 kr
Amortering: 3 400 kr
Drift: 2 500 kr

Totalt: 7 650 kr

Den totala boendekostnaden är inget som avskräcker. Det är i paritet med vad en hyrestrea kostar – och då är det ingen amortering med i bilden. Är man två stycken i hushållet ska det inte vara några problem överhuvudtaget att få budgeten att gå ihop.

***

Men om räntan går upp, tänker ni. Vad kostar det då?

Ponera att vi får betala 6 % i bolåneränta. Det skulle innebära en månadskostnad (inkl. amortering och drift) på 13 040 kr.

Jag tycker inte att det är speciellt farligt det heller. Det ska inte vara några problem för ett hushåll med två inkomster.

Med det sagt tror jag att genomsnittskalmarbon klarar av högre räntor.

***

Det vanskliga med bostäder är när folk börjar spekulera. Att köpa en bostad i hopp och tron att den ska stiga i värde är inget man bör göra.

En bostad köper man för att bo i.

Jag håller heller inte med om att köpa en bostad är ”den bästa investeringen” du kan göra. Läs gärna mitt inlägg om just detta, som jag skrev precis efter att jag och Elin hade köpt vårat hus.

Amorteringskravet – Kalmars bankchefer kommenterar

Detta har hänt

Det kan knappast ha undgått någon att bostadspriserna är på rekordnivåer. Ett försök till att kyla av den heta bostadsmarknaden och minska riskerna i hushållen är att införa ett amorteringskrav på bolån.

Det har varit många turer hit och dit och redan förra våren hade Finansinspektionen ett förslag klart som var tänkt att börja gälla från och med 1 augusti 2015. Förslaget drogs dock tillbaka eftersom det fanns tveksamheter om Finansinspektionen hade tillräckligt mandat.

Men nu har Regeringen tillsammans med de fyra allianspartierna och Vänsterpartiet kommit överens om att införa en lag om amortering på bolån.

De viktigaste punkterna i förslaget

Amorteringskrav gäller endast på nya bolån.

Amortering på 2 % ner till 70 % av värdet på bostaden, därefter 1 % ner till 50 % av bostadens värde.

Undantag kan göras vid särskilda skäl (dödsfall, arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa etc).

Nyproducerade lägenheter och villor är också undantaget. Anledningen är att det skulle minska bostadsbyggandet. Det vet alla som kollar på nyheterna att man istället vill öka.

Att ta ett tilläggslån kan bli kostsamt. Är belåningsgraden så hög att du omfattas av amorteringskravet, kommer hela ditt bolån (inte bara tilläggslånet) omfattas amorteringskravet om du tar ett tilläggslån på din bostad. Det betyder att om du planerar att renovera eller liknande kan det vara smart att ta lånet innan amorteringskravet börjar gälla.

Bostaden får omvärderas var femte år. Alternativt vid ”avsevärd förändring”. Inte vid någon renovering av kök eller badrum, alltså. Ett tips här är att omvärdera din bostad innan amorteringskravet börjar gälla, för att ha lägsta möjliga belåningsgrad i fall du skulle behöva ta ett ytterligare lån på bostaden.

Det händer nu

Riksdagen väntas klubba igenom lagen om amorteringskrav 1 maj 2016.

Från och med 1 juni blir det obligatoriskt att amortera på nya bolån.

Så tycker bankcheferna

Jag har varit och kontakt med våra lokala bankchefer i Kalmar och ställt två frågor angående amorteringskravet.

1. Vad tycker du om förslaget om amorteringskrav på bolån?

2. Hur är amorteringskulturen på din bank?

Marcus Lukk, Nordea

1. Vi tror att amortera på sina bolån är ett bra råd till våra kunder. Vi tror också att det främjar amorteringskulturen generellt, vilket vi tycker är bra. Eftersom ränteläget nu är historiskt lågt blir det också möjligt att amortera mer utan att totalkostnaden för lånet ökar allt för mycket.

Som bank ser vi en risk med en ökad skuldsättning i samhället och att amortera lånen gör att våra kunder minskar sina skulder Amortering av lånen gör det också möjligt för kunden att få ett större eget kapital i sitt boende och därigenom ta höjd för ökade räntekostnader och framtida förändrade inkomstförhållanden som exempelvis pensionering och eventuella prisfall framöver.

2. Vi ser redan idag att allt fler kunder väljer att amortera och att trenden i samhället tydligt går mot en starkare amorteringskultur. I rådgivningen för vi en dialog utifrån varje enskild kunds speciella förutsättningar och framtida planer.

Vi har redan nu infört de amorteringsregler som blir tvingande för alla banker fr.o.m. 1/6 2016. När det gäller lånedelar över 70% skuldsättning ser vi redan idag att ca 98-99% av våra kunder amorterar på dessa.

Lisa Mattsson, Länsförsäkringar

1. Vi på Länsförsäkringar Kalmar län är positiva till förslaget och tycker det är sunt. Det är bra att ämnet angående amortering nu diskuteras och lyfts i debatten.

När du ska låna till ditt boende är det viktigt att du har en god insikt om din ekonomiska situation, vilka möjligheter du har att amortera och hur detta kommer påverka dig i framtiden. En amortering kan ses som ett sparande och även det är viktigt att se över. Hur den individuella situationen är tar vi reda på i rådgivningsmötet med våra kunder.

2. För oss det är viktigt att du som lånar pengar till ditt boende känner dig trygg med din ekonomiska situation och med det sätt som du amorterar. I våra rådgivningsmöten diskuteras detta innan du som kund lånar till bostad.

Vi har redan nu, innan förslaget trätt i kraft, anpassat vårt kreditregelverk. Vi har även infört att alla våra bankrådgivare är bolånelicensierade för att säkerställa att våra kunder får de allra bästa råden.

Nicklas Fröding, Swedbank

1. Jag är positiv till det. Jag tror det behövs och i grunden är det bra. Sen går det alltid att diskutera detaljer men att amortera ner till 70 % är jag jättepositiv till.

2. Kunderna har förstått att man behöver amortera och alltfler vill göra det i dag. Som kund är man lite stolt över att säga att man amorterar. Det har blivit ”inne” att amortera.

Malin Collman, Handelsbanken

1. Då förväntningarna om framtida prisnivåer på bostäder inte är riktigt lika höga, tycker vi det är bra med en sundare amorteringskultur. Det är viktigt att låntagaren ser amortering som ett alternativt sparande och inte som en kostnad. Med dagens låga räntor ges det bra möjligheter att införa utökat amorteringskrav.

2. Vi har alltid fört en dialog med våra kunder om vikten av att amortera och vår uppfattning är att våra kunder uppskattar detta. Amortering möjliggör låneutrymme för framtida investeringar i bostaden.

Maria Davidsson, Danske Bank

1. Danske Bank delar regeringens och myndigheternas syn att vi behöver en sundare amorteringskultur i Sverige. En ökad amortering är viktig eftersom det gör hushållen mindre känsliga i det fall den egna ekonomin skulle förändras, vilken den kan göra i händelse av till exempel arbetslöshet eller sjukdom.

2. Amorteringskravet gäller för nya bolån. Redan idag amorterar nästan alla våra nya bolånekunder ner till 70 procent och därefter amorterar de flesta även ner till 50 procent. Med andra ord sker amortering idag i enlighet med det kommande lagkravet.

Jonas Sandin, SEB

1. Ett formellt krav har ju varit på väg under en längre tid så att det nu beslutats är bra, det blir tydligt vad som kommer att gälla för alla.

2. Inom SEB har vi arbetat med amorteringskrav ganska länge, så detta blir ingen nyhet. Grunden för vårt arbete är att ju att erbjuda god privatekonomisk rådgivning till våra kunder och att man amorterar på sina bolån tycker jag är just det; god rådgivning.

Smygtitt på Hjortvägen

Huset & Shopping

I fredags fick jag och Elin en förhandsvisning i huset som står uppe på Hjortvägen. Det är det första av sex stycken hus som ska byggas. Vårt hus är sist ut och kommer vara klart för inflyttning under tredje kvartalet.

Även om det inte var vårt hus vi besökte så fick vi en bättre bild av hur vårt hus kommer att se ut. Det skiljer nämligen inte speciellt mycket mellan de olika husen. Och eftersom vi ska köpa en hel del nya möbler kan vi nu planera inköpen bättre.

***

Hade det inte varit för Elin så tror jag att vi hade köpt in det mesta nu i januari. När jag  har identifierat ett behov och ser värde>pris tenderar jag att vilja köpa direkt. Elin vill gärna se hur allt ser ut när det är klart innan hon kan bestämma sig.

Januari är min absoluta favoritshoppingmånad. Jag brukar sätta av en stor shoppingpåse med pengar som jag kan spendera under månadens alla dagar.

Prislapparna blir rödare och rödare och ju närmare den 25 januari vi kommer, desto färre människor är i butikerna. Det är också i slutet av januari alla tidningar brukar köra sin stående artikel ”Årets fattigaste vecka”.

Hittills i januari har jag inhandlat 2 st vinterskor, löparskor, jacka, jeans, halsduk, mössa, handskar, t-shirts och kalsonger.

Dessutom har vi börjat shoppat en del till huset. Jag har fått tillåtelse av Elin att inhandla saker till sovrum, badrum och julen. Det har resulterat i nya lakan, underlakan, örngott, kuddar, handdukar med mera som sparas tills vi flyttar in. Skönt att sådant nytt och fräscht! Dessutom har vi börjat köpa på oss julinredning.

På inköpslistan står även:

-2 st soffor
-2 st fåtöljer
-Soffbord
-Köksbord + stolar
-Belysning
-Mattor

Dessa saker är inte hundraprocentigt bestämda ännu. Men förhoppningsvis kommer vi överens medan prislapparna fortfarande är röda.

 

Inspekterar vardagsrummet på nedervåningen.
Inspekterar vardagsrummet på nedervåningen.
Sovrum med balkong.
Sovrum med balkong.
Arbetet är i full gång.
Arbetet är i full gång och går enligt plan.
Hus 1 av 6 på Hjortvägen.
Hus 1 av 6 på Hjortvägen. 
Jag hade vägarna förbi Hjortvägen även i kväll och stannade till en stund för att se när hus nummer två sattes upp. Härligt att se området växa fram!
Jag hade vägarna förbi Hjortvägen även i kväll och stannade till en stund för att se när hus nummer två sattes upp. Härligt att se området växa fram!

IMG_1113

Ekonomiskt bakbunden

Det var ett tag sedan jag skrev om aktiemarknaden. Mitt fokus har av förklarliga skäl legat på vårt hus den senaste tiden. Ett hus som i stor utsträckning också kommer begränsa mina aktieaffärer.

Till de som frågat mig hur jag kommer agera på aktiemarknaden fram till och med tillträdesdatumet, så brukar jag svara att jag är ekonomiskt bakbunden. Med det menar jag att alla ”nya” pengar som jag tjänar kommer i princip att gå till huset. Vi kommer att försöka spara ihop en hel del pengar fram till inflytt, för att få ner belåningsgraden så lågt som möjligt.

Men helt bakbunden är jag givetvis inte. Jag har avsatt en liten krigskassa som jag får använda när, som världens första dollarmiljonär, John D. Rockefeller så kallt uttryckte det, blodet rinner på gatorna.

Hade det rullat på som vanligt och ett husköp inte fanns med på radarn så hade jag köpt på mig en del aktier de senaste månaderna. Jag hade tagit positioner i Telia Sonera, Wal-Mart, Chevron och Johnson & Johnson. Sannolikt hade jag även börjat kika närmare på Skanska som kommit ner en bit efter deras vinstvarning.

Men nu har jag en begränsad kassa att förfoga över, vilket innebär att jag måste välja mina tillfällen extremt noga.

Och även om vi kommit ner en bit sedan 27 april i år, så vittrar jag inget blodvite ännu.

Astrid Lindgren & Telia

Telia Sonera har verkligen hamnat i rampljuset den senaste veckan. Jag har lite noggrannare än vanligt följt aktiekursen och de rekommendationer som publicerats av diverse institut. Jag finner det intressant att hur en aktie kan, på bara ett par månader, gå från omtyckt till att vara helt iskall.

För tre månader sedan stod aktiekursen i 53 kronor och ansågs vara ett bra ankare i varje portfölj. Det pratades gott om deras fibersatsningar som väntades ge frukt framåt.

I dag har aktiekursen backat med 20 % (ca 3 års utdelningar) och det det pratas om att aktien ska ner till under 30 kronor. Det är hedgefonden Muddy Waters, som anser att en Telia Sonera-aktie endast ska vara värd 1 och ½ Astrid Lindgren.

För att ytterligare strö salt i Telia-såren kom SvD-reporten Patricia Hedelius nyligen ut med boken ”Telia – Alliansregeringen och korruptionen”.

Problemen i Eurasien är kända och den pressade situationen där kan försämra möjligheterna att få en respektabel peng för verksamheten där som ska säljas.

Hur pressad situationen är får vi en fingervisning om i Q3-rapporten som släpps 20 oktober (i morgon ). 

3480768_2048_1152

Det kostar pengar att köpa hus

Tomt och lagfart

Vi köper tomten separat. På köpeskillingen för det beloppet tillkommer en lagfartskostnad på 1,5 %. Förutom kostnaden för lagfarten (även kallad stämpelskatt) tillkommer en expeditionsavgift på 825 kronor. Expeditionsavgiften ska täcka kostnaderna för hanteringen av registreringen samt underhållet av fastighetsregistret.

Känns spontant att Lantmäteriet, som sköter hanteringen, har fina marginaler på den expeditionsavgiften.

Totalentreprenad och tillval

I totalentreprenaden som vi tecknat med byggbolaget ingår allt som man behöver. Arbete, material, gräsmatta, häckar, anslutningskostnader för vatten- och avlopp, el, fjärrvärme och fiber mm.

Standardvalen håller god kvalité, men samtidigt när det ändå ska göras från grunden vill man få det prefekt in i minsta detalj. Vi kommer därför att uppgradera till det bästa köksvitvarorna. Vi kommer sannolikt också att slå ut en vägg och välja bort en walk-in-closet för att istället få ett stort badrum. Därtill funderar vi på några andra subjektiva förbättringar såsom spotlights, elektrisk handdukstork mm.

Pantbrev

Det här är en klar nackdel med att köpa helt nytt. Eftersom huset blir helt nytt finns det inga pantbrev uttagna. Enligt Wikipedia är pantbrevens syfte följande: Pantbrevet utfärdas som bevis för att en inteckning av en fastighet har gjorts i fastighetsboken, ägararkivet, hos Lantmäteriets fastighetsinskrivning. Om låntagaren inte kan betala sitt lån och fastigheten måste säljas, kommer den som har pantbrevet att få pengar i första hand. En inteckning i form av ett pantbrev är därför en säkerhet för banken eller utlånaren.

Det är återigen Lantmäteriet som hanterar pantbreven men administrationen utförs vanligtvis av bankerna. Avgiften är 2 % av pantbrevsbeloppet. Det innebär för varje miljon som du lånar, och det inte finns uttagna pantbrev, kostar dig 20 000 kronor.

Snacka om att slänga pengar i sjön…

Även här tillkommer en fast expeditionsavgift. Lantmäteriets avgift ligger på 375 kronor, men det är inte ovanligt att bankerna tar ut ännu högre avgifter.

Fastighetsavgiften

En positiv nyhet som jag inte hade räknat med är fastighetsavgiften. Jag hade missat ändringen att nybyggda bostäder från 2012 och senare är avgiftsbefriade i 15 år. Tidigare gällde avgiftsbefriade i 5 år och halv avgift mellan åren 5-10. En klar förbättring med andra ord.

Avgiften ligger för närvarande (inkomståret 2015) på 7 262 kronor men ökar till 7 412 nästa år (inkomståret 2016).

En parantes. Skulle 0,75 % av taxeringsvärdet understiga takbeloppet, betalar du det istället. Fastighetens taxeringsvärde ska alltså vara knappt 970 000 kronor för att du ska dra fördel av den parentesen.

Om vi antar att avgiften växer i ungefär samma takt som tidigare besparar det oss ca 135 000 kronor under 15 år att bo i nybyggt, i jämförelse med om vi inte hade kunnat dra nytta av avgiftsbefrielsen.


Jag skickar med en bakläxa till ALLA (?) banker att dubbelkolla sina hemsidor och kalkylerberäkningar. Folk som går in för att ”räkna på ditt boende” via Hemnet får fel värden i sina beräkningar eftersom det inte är uppdaterat med de nya ändringarna i fastighetsavgiften, som alltså verkställdes år 2012.

Det börjar hända grejer...
Det börjar hända grejer…

Finansiering av vårt hus

Jag avslöjade för några inlägg sedan att jag och sambon har köpt ett hus. Jag nämnde också att priset på huset var dyrare än vad vi har kollat på tidigare. Men efter en helhetsbedömning var det ändå inget snack om saken. Tidigare sagt att jag inte har tänkt sälja några aktier för att finansiera ett boende. Där har jag fått tänka om. Ett drömhus kostar pengar – då får man vara beredd att offra vissa saker, även om det svider.

Det kapital som är/var placerat (sålt av en del till handpenningen) i Spiltan Räntefond Sverige kommer helt och hållet gå till för att finansiera huset, precis enligt plan. Utöver det kapitalet så har jag alltså fått sälja av/minska några aktieinnehav.

Även om jag inte behöver alla pengar på en gång så valde jag att sälja av de aktier som jag tänkt direkt. Pengar som man behöver inom ett år hör inte hemma på aktiemarknaden, så enkelt är det!

Läs: Tid, risk & avkastning?

De aktier som jag valde att sälja (försäljningarna genomfördes i början av september) var: NorthWest Healthcare, Akelius Pref., Klövern Pref., Klövern B samt en minskning i Mekonomen .

Tanken är att jag ska behålla de aktier som jag har kvar.

Motivering av försäljningarna

Hela min nystartade (öppnades upp i maj) kassaflödesportfölj fick åka ut, vilket var en självklarhet när jag började fundera på vilka aktier som skulle få tacka för sig. Den förväntade totalavkastningen var inte lika hög i den portföljen som i mina ”renodlade” aktier.

Klövern B åkte ut eftersom jag inte hade köpt Klövern igen om jag hade börjat om med min portfölj. Jag hade istället för Klövern valt Hufvudstaden eller Castellum i fastighetssektorn, som har en bättre utdelningshistorik. Hufvudstaden, som är grundat av en viss Ivar Kreuger, har lägst risk i fastighetssektorn och har ett väldigt attraktivt fastighetsbestånd.

Därtill mer än halverade jag innehavet i Mekonomen. Mekonomen var bloggens första köp på strax över 140 kr och sedan dess har det varit en god resa. Jag tror fortfarande på bolaget men av alternativen som jag hade fick det bli en avhyvling i Mekonomeninnehavet.

Portföljen just nu

Coca-Cola
Starbucks
Bank of Nova Scotia
Industrivärden
Gjensidige
Mekonomen
Johnson & Johnson
Chevron

Skärmavbild 2015-09-14 kl. 19.47.11

Din bostad är inte din tillgång!

”Bostäder stiger alltid i värde, det är den bästa investeringen du kan göra”

Har du hört det förut? Klart du har. Föräldrar, närstående, bekanta, banken, mäklare, ja – i princip alla menar på att köpa sig ett boende är den bästa investeringen du kan göra. Men i det här inlägget ska jag argumentera för motsatsen.

Din bostad är inte DIN tillgång

Påståendet i rubriken stämmer sannolikt inte överens med vad du har fått lära dig, varken hemma eller i skolan. Men ställ dig då frågan: hur stor inkomst genererar din bostad varje månad? I de flesta fallen är svaret på den frågan givet: ingen alls. Tvärtom så har de flesta lån på sin bostad, vilket kostar dig ränta varje månad. Lägg till försäkringar, värme, vatten, skatter, underhåll, renoveringar mm.

Ditt boende kostar dig pengar varje månad och borde klassas som en skuld istället för en tillgång.

Varför har vi då alltid fått höra att det är en tillgång? Skicklig marknadsföring från dem som verkligen ser det som sin tillgång – nämligen banken. För banken är det en kanoninvestering. Du betalar kontinuerliget räntekostnader och försäkringar till banken. Det blir ännu bättre för banken när du binder dina lån eftersom du blir trögrörlig och troligen stannar som kund under en lång tid framöver. Sen om du av någon anledning inte kan betala dina räntekostnader står bankerna (genom pantbreven) först på tur att få sina pengar. Genialt.

Jag är inte ensam om att ha den här åsikten. Robert Kiyosaki, Donald Trump och lyxfällan-Charlie Söderberg har bland annat argumenterat för detta.

Enkelt förklarat: en tillgång är något som inbringar pengar och en skuld är något som kostar pengar. Ditt boende kostar dig pengar och den största delen av de pengarna går till banken.

– Vems tillgång är ditt boende?

Jag tipsade om Robert Kiyosakis bok Rich Dad, Poor Dad inför sommaren. I boken beskriver han detta fenomen och menar på att det är anledningen till att många människor inte blir rika – de förstår inte vad en tillgång är.

Den enda gången ett hus är en tillgång är om du hyr ut det och hyresintäkterna överstiger kostnaderna.

Köper du ett boende i syfte att sälja det dyrare är det spekulation.

Kassaflödet avslöjar vad som är en tillgång respektive skuld. Ditt lån kostar dig pengar och återfinns på din skuldsida. Ditt lån återfinns bland bankens tillgångar och genererar pengar till banken.
Kassaflödet avslöjar vad som är en tillgång respektive skuld. Ditt lån kostar dig pengar och återfinns på din skuldsida. Ditt lån genererar pengar till banken och återfinns på deras tillgångssida. Bild från www.richdad.com

Att köpa en bostad är ganska bra trots allt

Det här med att köpa sig ett boende kanske inte är så bra ändå? Nja, det stämmer inte riktigt heller. Jag ser inte vårt boende som en investering, utan som ett hem. Större delen av våra liv spenderar vi i våra hem. Och att då lägga pengar på ett hus där jag kommer vara större delen av mitt liv, anser jag är rationellt.

Rent kassaflödesmässigt hade det kanske varit fördelaktigare att bo kvar i vår hyres-3:a. Jag hade inte behövt binda upp kapital och jag hade sannolikt också kunnat bocka av mitt mål om att kunna leva på aktieutdelningar mycket tidigare. Men man ska aldrig tumma på livskvalitén, och med vårt husköp hoppas vi kunna åtnjuta en hög kvalité på den plats där vi kommer spendera större delen av våran tid.

En tillgång är något som genererar pengar – inte något som kostar dig pengar varje månad. När vi i framtiden ska sälja vårat hus hoppas jag såklart på värdet ökat en hel del. Men jag ställer mig tveksam till om pengarna som vi lagt ner i räntor, el, värme, underhåll osv kommer täckas av en eventuell värdestigning. Sen får vi inte glömma att vi ska ha någonstans och bo när vi sålt huset, sannolikt har nästa boende också stigit i värde och blivit ännu dyrare då.

För att belysa hela bilden bör man också ställa ett bostadsköp mot alternativen, vilket är hyresrätten. Till skillnad från att bo i en hyresrätt och betala fastighetsbolaget en hyra betalar du som husägare ”till dig själv” när du amorterar på dina lån.

Men föreställningen om att det ska vara din tillgång och den bästa investeringen man kan göra, håller jag inte alls med om.