Kalmarit ny ordförande för Chalmers Börssällskap

Christoffer Axelsson, du är ny ordförande för Chalmers Börssällskap. Berätta?

I många år har jag varit intresserad av att engagera mig i Unga Aktiesparare, men av olika anledningar har den möjligheten inte gått att genomföra. När jag sedan började studera på Chalmers fick jag upp ögonen för just Chalmers Börssällskap, eftersom jag tyckte att det som Börssällskapet ägnade sig åt lät mycket intressant. Efter att ha medverkat på Börssällskapets studieresa till Stockholm tidigare i vår bestämde jag mig för att kandidera till ordförandeposten. Efter en intervju blev jag nominerad av valberedningen och senare vald till ordförande på årsmötet.

Vad gör Chalmers Börssällskap?

Börssällskapet grundades 1993 av tre studenter som delade intresset för börsen. Grundarna trodde att intresset för föreningen skulle vara rätt lågt eftersom Sverige vid den tiden var på väg att ta sig ur en lågkonjunktur. Grundarna hade fel och redan efter första mötet hade börssällskapet 100 betalande medlemmar. Nu är börssällskapet Chalmers största förening med över 1000 betalande medlemmar varje år.

Börssällskapet ger inga tips på vilka aktier medlemmarna ska köpa – vårat syfte är mycket bredare än så. Att inspirera våra medlemmar till att intressera sig för ekonomi, börsen, affärer och entreprenörskap är det som driver föreningen år efter år. Under ett verksamhetsår anordnar styrelsen aktieskolor, entreprenörskvällar, afterbörs-träffar, studieresa till Stockholm samt ca 14 lunchföreläsningar med bl.a några av näringslivet mest framgångsrika företagare.

Ett axplock av föreläsare som gästat börssällskapet under åren är: Carl Bildt, Marcus Wallenberg, Stefan Ingves, Christina Stenbeck, Håkan Samuelsson, Anna Kindberg Batra och Günter Mårder.

Hur startade ditt intresse för aktier?

Mina första minnen av börsen och aktier återfinns redan i sexårsåldern när pappa avbröt mitt Disneydags-tittande genom att slå över till text-tv sid. 202. Då var min entusiasm inte lika stor som den är idag. Intresset startade ett årtionde senare men även då genom pappa som började låta mig vara med och investera och diskutera vilka fonder och aktier som jag skulle köpa. Efter det har intresset bara växt sig större och större i takt med att jag blivit äldre.

Vad ska man tänka på som nybörjare?

Det kanske låter lite klyschigt men jag tror ändå det viktigaste som nybörjare är att investera i bolag man förstår sig på. Bolag som har en verksamhet som man finner intressant. Jag tror också det är mycket viktigt att man förstår att ingen kan veta exakt hur marknaden eller en enskild aktie kommer utveckla sig över tid och därför ska man aldrig lita helt på vad som skrivs i media eller på olika forum på nätet. Det finns inga genvägar för att hitta de bästa bolagen. Att läsa på om de bolag som man ska investera i är nyckeln till framgång.

Hur placerar du dina egna pengar?

Min investeringsstrategi är ganska enkel. Hälften av mitt kapital är investerat i stora bolag med spridning i olika branscher. Den andra hälften har investerats i medelstora och mindre bolag för krydda till portföljen med risk. Jag är student utan bostadslån som är benägen att ta relativ hög risk eftersom jag inte behöver använda mina besparingar de närmsta åren.

Från ”loser” till framtidshopp – möt Ibrahim Ksia

Det var i början av 2016 som jag fick en vänförfrågan på Facebook av en viss Ibrahim Ksia. Det var starten på en fascinerande vänskap. ”Ibbe”, som han gärna vill bli kallad, hade då gått drygt ett halvår på Hotell- och turismprogrammet på Jenny Nyströmskolan.

– När jag var yngre så åkte vi alltid på bussresor med familjen. Jag tyckte att reseledarna verkade ha ett roligt jobb och tänkte att det skulle passa mig, berättar Ibbe.

Han förstod dock ganska snabbt att programmet inte riktigt passade honom. I dag är intresset istället ekonomi, finans och företagande.

– Jag är beredd att gå all-in på det, säger Ibbe målmedvetet.

Uppväxten

Jag möter upp Ibbe på Jenny Nyströmskolan.

– Vi kan sätta oss här inne, säger han, och pekar på elevkårens mötesrum. Jag är ekonomiansvarig för kåren, fortsätter han.

Ibbe beskriver sin uppväxt som annorlunda. Han har växt upp med sin fosterfamilj i Högsby, ca 8 mil norr om Kalmar.

– Jag har aldrig haft så många kompisar. Åren i grundskolan har jag inga bra minnen ifrån. Jag var mobbad större delen av tiden, berättar Ibbe.

Han säger att han har känt sig väldigt ensam under uppväxten och att det har påverkat honom till den han är i dag.

Ibbe bor fortfarande kvar i Högsby med sin fostermamma. Han pendlar 16 mil varje dag till Kalmar för att gå i skolan. Efter skolan har han en del åtaganden innan han kan göra läxorna, såsom att städa rummet, laga mat, tvätta och stryka sina kläder.

Efter att han gått ut grundskolan i Högsby hade kanske det naturliga valet varit att välja gymnasiet i Oskarshamn, men där var han rädd för att bli påmind om tiden i grundskolan.

– Jag var supernervös första dagen här på Jenny. Men jag visste att jag ville börja om på en ny kula, säger Ibbe.

I Kalmar har det blivit en nystart. Det är ingen mer mobbning och han har fått bra vänner här.

Drivet

Trots att han fyllde blott 18 år så sent som i mars i år har Ibbe hunnit med väldigt mycket. Han vill hela tiden framåt och lära sig nya saker. På fritiden läser han mycket, främst böcker om ekonomi, finans och företagande.

– Man kan väldigt lite egentligen. Och varje gång jag läser känner jag att jag kan ännu mindre, och då läser jag ännu mer för att bli smartare. Men man måste vara koncentrerad när man läser, annars så ger det ingenting. Känner jag mig inte tillräckligt koncentrerad så kollar jag på ett YouTube-kilpp inom samma ämne. Sedan har jag en ordlista bredvid mig där jag i efterhand kollar upp de ord som jag inte kan, berättar Ibbe.

Just ett YouTube-klipp med företagaren Tai Lopez inspirerade honom extra mycket. Budskapet i klippet var att man inte behövde uppleva allt för att bli smartare, utan att man istället skulle skaffa sig mentorer som man kan lära sig av.

– Tai Lopez sa i klippet att han hade letat upp sina mentorer genom att slå i Gula Sidorna så det gjorde jag också, säger Ibbe.

Det första namnet som dök upp i Gula Sidorna var Global Invest i Kalmar.

– Jag gick dit en dag efter skolan och var supernervös. Tyvärr hade de jobb upp över öronen men de sa att jag skulle komma långt med den inställningen jag hade. Det tog jag med mig, säger Ibbe.

Många hade säkert gett upp där och då. Men istället för att fokusera på det negativa valde han att ta med sig det beröm han fick för sin inställning. Ibbe testade sedan lyckan hos ytterligare ett par företag i Kalmar, men även då utan framgång.

– Men jag gav inte upp. Jag läste något om Jenny Nyströmskolan på 24kalmar och såg att de hade en affärsdel. Jag såg din blogg och du verkade ju veta vad du snackade om, så jag letade upp dig på Facebook och la till dig som vän. Sedan dess har vi träffats ett par gånger, du har varit på skolan och berättat om det du kan, vi har diskuterat ekonomiböcker och du har introducerat mig för en annan av mina mentorer, berättar Ibbe.

Efter vårt första möte har Ibbe bland annat medverkat på Linnéuniversitetets InvESSt Day, berättat om sina framtidsplaner i radion och gjort flera studiebesök hos olika företag.

Han berättar om ett av sina knep:

– Istället för att gå och kolla i marken när jag går inne i stan, brukar jag kolla på husens fasader och på företagsnamnen. Jag vill se hur många jag känner till. På det sättet kom jag i kontakt med Plain Capital. Jag bestämde mig bara en dag för att gå in. Vi kom överens om en dag då jag skulle få komma in och se hur de arbetade, säger Ibbe.

Framtiden

Ibbe drömmer sig iväg stort och brett när han tänker på vad han ska göra efter gymnasiet. Att han blir kvar i Högsby någon längre tid är inte trolig. Blickarna riktas istället mot varmare breddgrader.

– Frankrike lockar. Jag vill lära mig franska så jag kan prata med mina släktingar i Tunisien, säger Ibbe.

Något direkt drömyrke verkar Ibbe inte ha. Han har så många saker han vill göra i livet och vill inte fastna på ett ställe. Entreprenörsdrömmar finns såklart. Men enligt honom själv behöver han lära sig mer om sälj innan han tar nästa steg.

– Det kräver mycket jobb, det vet jag av erfarenhet med vårt UF-företag. Dessutom har jag inte bemästrat färdigheten att sälja ännu. Kan man inte göra det som företagare då kan man lika gärna lägga ner. Säljet är det viktigaste i hela organisationen. Det är säljet som får in pengarna, säger Ibbe.

Han har nu fullbordat två år på Jenny Nyströmskolan och i höst går han in på det tredje och sista läsåret i skolbänken. Några planer på att plugga vidare efter studenten 2018 finns inte.

– Jag ska absolut inte plugga vidare efter studenten. Informationen som man får där blir snabbt gammal och man utbildas för en specifik position. Jag vill bli en fri spelare, säger Ibbe.

– Jag tycker att en mentor som har hållit på med någonting i typ 20 år är mer värd än en högskoleutbildning – alla dagar i veckan. Min största uppgift är att hitta mentorer inom olika områden som jag kan ha nytta av i framtiden. Ett område som jag definitivt vill förbättra är säljet. Där måste jag hitta någon att lära mig av, berättar Ibbe.

Avslutningsvis frågar jag vad som motiverar honom att hela tiden vilja utvecklas.

– I Högsby kände jag mig som en ”loser”. Folk ville att jag skulle anpassa mig och vara på ett visst sätt. Jag vill bli fri från det och skaffa mig valmöjligheter. Pengar fanns inte alltid där när jag växte upp och jag vill inte att mina barn ska ha det så.

 

Röster om Ibbe

 

Det händer väldigt sällan, trots att jag har stort socialt kontaktnät och möter massor av folk, att jag möter en människa med så stor energi och målfokusering som Ibbe. Han imponerar djupt på mig med sin nyfikenhet, driftighet och berör mig med sitt varma hjärta och omtänksamhet. Vi kommer att få se en stor entreprenör i Ibbe, och det är en sann glädje att följa honom på den resan. Tanken var kanske från början att jag skulle vara hans mentor, men med tiden har jag insett att det är tvärtom, det är Ibbe som är min mentor. – Jessica Bergsjö, Firman AB

 

På vårt första möte berättade Ibbe bland annat om Global Invest och hur han genom att söka i telefonkatalogen ringt upp dem och bokat möte. Jag blev så imponerad. Efter lite snack eller ska jag säga livliga diskussioner drog Ibbe vidare till skolan. Jag kunde efteråt inte annat än le. Han kändes mer som en hungrig 30-åring på Wall Street med skyhöga drömmar än en kille som gick i gymnasiet och bodde i Högsby. Ibbe inspirerar mig och jag ser fram emot att följa honom. – Martin Rosén, Visions By Rosén AB 

Finanschefen om CellaVision: ”Ett intressant case”

CellaVision är en ledande aktör inom global digitalisering och automatisering av blodanalyser.

Genom distributörer säljer CellaVision både hård- och mjukvara till sjukhus. Tanken med produkterna är att effektivisera en metod som annars sker manuellt.

Eftersom man tar bort den mänskliga delen i blodanalysen menar CellaVision på att man får en jämnare kvalité i analysen. Sjukhuspersonal är ofta tröttare efter en lång arbetsdag, vilket kan påverka kvalitén och effektiviteten i blodanalyserna. Medan CellaVisions produkter håller samma höga kvalité hela tiden.

Dessutom slipper sjukhusen lönekostnader för personal som annars varit tvungen att analysera blodet.

Först och främst riktar CellaVision in sig på större sjukhus och generellt brukar sjukhusen kunna räkna hem sin investering efter ett år.

Intervju med Magnus Blixt CFO CellaVision

Just nu kombinerar ni en väldigt fin tillväxt samtidigt som ni har en god lönsamhet. Men vad är viktigast för er i den fasen ni befinner er i? Tillväxt eller lönsamhet?

Jag skulle säga att tillväxten är vårt viktigaste mål just nu. Sen har vi en affärsmodell med hävstång i, vilket innebär att om vi bara får till den översta raden – så löser sig lönsamheten också. Men vår huvudfokus är tillväxt just nu.

Vilka är era viktigaste tillväxtdrivare?

Tillväxtdrivarna är främst makrofaktorer. Den demografiska trenden runt om i världen gör att vi lever lite längre och vi har ett ökat välstånd. Det medför ett ökat behov av sjukvård. Man konsumerar mer sjukvård.

Sen lite mer konkret har vi fortfarande en del vita fläckar på kartan. Vi har lyckats väl i Europa och Nordamerika och på ett par marknader i Asien. Men det finns som sagt många vita fläckar kvar, och där vill vi också finnas.

Ni verkar ha en bra produkt som uppskattas av marknaden, en skalbar affärsmodell och ni ligger rätt i den demografiska utvecklingen. Finns det en chans/risk att ett större bolag lägger ett bud på CellaVision?

Ja, det där vet man ju aldrig. Det är inget som vi kan styra över och inget som vi tänker på i vardagen. Vår uppgift är att sprida den här tekniken på ett så bra sätt som möjligt. Vi sneglar också på vart man kan använda vår teknik på ett angränsande område. Det ser vi som ett framtidsscenario för oss.

Hur beroende är ni av era distributörer?

Vi kallar dem för våra partners. Vi har ju valt en indirekt affärsmodell där vi har outsourcat både vårt säljled och vår produktion. För oss är det viktigt att nå ut och då vill vi ha de bästa partners som finns där ute. Sen har vi en organisation som kan stötta dem, så de blir framgångsrika med att sälja våra grejer.

Som aktieägare i CellaVision har man fått vara med på en fantastisk aktieresa de senaste åren. Tittar man på de vanliga värderingsmultiplarna så kan man argumentera för att värderingen är hög för tillfället. Varför ska man äga CellaVision framöver?

Jag har själv aktier i CellaVision som jag gärna behåller. Jag tror det finns stora möjligheter. Vi har bara skrapat på ytan när det gäller digitala analyser av blodprover. Vi har tagit 16 % av marknaden där. Det finns många drivkrafter som gör att det är ett intressant case – men det är upp till var och en att göra en egen analys.

Kursutveckling CellaVision. Bild: Avanza
Kursutveckling CellaVision. Bild: Avanza

Intervju med Anneli Sjöstedt (Electra Gruppen)

Om Dig

Namn: Anneli Sjöstedt
Ålder: Fyller 55 år
Familj: Gift och två utflugna barn
Bor: Björkudden, Östra Norrliden
Intressen: Träning, Friskis & Svettis, Golf (hcp 18), Skidåkning, Resor, Litteratur
Drömresemål: Sydafrika
Kör: Volvo XC60
Jobbat Electra: Sedan 2002 (vd sedan 2012)
Lön: Tjänar bra!

IMG_1195

Berätta om din bakgrund och hur du hamnade på Electra?

Jag började plugga på Handels i Göteborg, där jag gick civilekonomprogrammet. Efter examen jobbade jag som revisor i Göteborg. Det var också i Göteborg som jag träffade min man och vi fick vårt första barn där.

Men folk i Kalmar började rycka i både mig och min man. Eftersom det inte fanns någon Högskola i Kalmar på den tiden, var det svårt att hitta personal med rätt utbildning. Vi satt i köket och räknade för- och nackdelar med att flytta hem och kom tillslut överens om att flytta hem och känna på det ett tag.

Så blev det, och jag började som revisor i Kalmar. Men jag blev inte långvarig på det jobbet. RIFA sökte nämligen en controller och jag anmälde mitt intresse och fick jobbet. Då hade vi också fått vårt andra barn.

Jag har alltid gillat att jobba och i början av föräldralivet blev det mycket pusslande fram och tillbaka för att få livet att gå ihop. Senare blev finansdirektörsrollen ledig på RIFA och jag hade visat framfötterna och fick jobbet. I den rollen blev det väldigt mycket resande eftersom RIFA nästan finns över hela världen. Innan jag slutade på RIFA hann jag vara med om att sätta koncernen på finska börsen.

Men barnen var fortfarande ganska små och jobbet tog mycket energi. Jag kände att det inte kan vara meningen att jobba så här mycket. När jag och min man satt med almanackan gick pusslet inte ihop tillslut.

Det var ett jätteroligt jobb men jag fick det lite fel i tiden.

Man kan säga att jag tog ett par sabbatsår och jobbade två år med personalledning, head hunting och lite sådana saker. Jag lärde mig väldigt mycket om människor under de åren. Det var kul men samtidigt saknade jag företagspulsen.

När jobbet på Electra kom ut 2002 sökte jag det och har varit trogen Electra sedan dess. Jag är en lojal människa.

Det är dock ett helt annat företag i dag än var det var då. Då var vi 45 anställda och omsatte knappt 800 miljoner, så det har ju mer än dubblerats i dag. Jag har också satt bolaget på börsen två gånger, dels på First North och sedan på Small Cap. Det har varit en häftig resa att vara med på!

Du har en del andra engagemang. Styrelseuppdrag i Swedbank (lokal bank Kalmar), Royal Design och Kalmar Hamn till exempel. Hur hinner du med allt?

Planering. Det handlar om planering och man får lägga en hel del tid på kvällar och helger.

Har det varit ett extra hektiskt år med tanke på Robur-härvan, en eventuell börsnotering samt Linnéuniversitetets bygge?

Ja, det har de varit. Dessutom har jag varit engagerad en del i höghastighetsbanan.

Jag är sådan som person att jag vill inte sitta med i någon styrelse där jag inte känner att jag kan bidra med något, i så fall får det vara.

I Royal Designs fall kan jag bidra eftersom jag har varit med och satt bolag på börsen. Sedan får tiden utvisa om det blir någon börsnotering eller ej för Royal Design. Just nu har man bestämt sig för att avvakta.

Om Electra

I förra årsredovisningen menade du på att Electra var relativt okända, även på hemmaplan, och ni skulle arbeta mer på att synas 2015. Hur har det arbetet gått?

Jag tycker att vi har försökt jobba på att synas mer sedan jag tillträdde som vd. Nu har vi inte så mycket kunder här i Kalmar. För oss handlar det mer om att synas för att vi som företag ska få ett gott rykte, och att locka ungdomar till att söka jobb här.

Jag är ute en del på gymnasieskolor, men framförallt jobbar jag nära med Linnéuniversitetet. Vi har en kurs varje år som studenterna gör här i våra lokaler. De får ett riktigt uppdrag och gör ett arbete på det.

Sedan sponsrar vi bland annat Kalmar FF och FBC Kalmarsund (dam och herr) samt IronMan och Wings for Life. Vi har inga jättebra marginaler, så vi kan inte jobba så mycket som vi hade velat med sponsring. Det är mest för våra anställdas skull som vi sponsrar.

På en riktigt tuff marknad lyckas ni ändå ta marknadsandelar. Kommentar till det?

Inför året hade vi satt upp ett högre omsättningsmål och det lyckas vi inte riktigt leva upp till, vilket givetvis är tråkigt.  Framförallt är det TV-försäljningen som går ner, men det positiva är att vi inte tappar lika mycket som marknaden gör. Där vet vi att vi tagit marknadsandelar.

Däremot ökar marknaden för Telecom och där är vi väldigt stora.  Det känns extra bra eftersom vår känsla är att det är framtiden. Men det är tufft, helt klart.

I förra kvartalsrapporten blev det en del fokus på Apple och deras senarelagda lansering av iPhone. Blev försäljningen som ni förväntat er i fjärde kvartalet?

Ja, försäljningen var bra. Men det är lite synd att det inte alltid kommer i samma kvartal, för marknaden hänger inte med på det. Det är en periodiseringsgrej som det inte går att göra någonting åt. Det är svårförklarat för marknaden.

Sen är det ju så att förra årets iPhone-släpp var mycket större eftersom då kom en ny iPhone-serie (iPhone 6) ut, nu senast var det bara iPhone 6s. Då blir det inte samma volymer. 2014 var helt fantastiskt!

Ni har under året bland annat förvärvat 45 procent av Euronics Danmark och etablerat er i Danmark. Det innebär ett ökat internationellt engagemang. Vilka möjligheter ser ni med det samarbetet? Utmaningar? Kulturkrockar?

Möjligheterna är att vi får en ny marknad att sälja till. Vi har en bil som går från Kalmar till Danmark varje dag med hemelektronikprodukter.

Det vi vill och kan göra är att sälja mer utan att anställa någon. Vi har hela set-upen, vi har alla fasta kostnader och vi har tjänstemän som kan göra lite till. Det spelar ingen större roll om vi köper in 100 eller 200 st TV-apparater. Vi har redan kostnaderna och då kan vi öka omsättningen utan att anställa någon personal.

Det handlar hela tiden om att växa och det här är ett sätt att växa.

Vi tror också att det är bra om det är en dansk huvudägare och därför har vi valt att bara förvärva 45 % av Euronics Danmark. Vi kan inte den marknaden tillräckligt bra än.

Jag har fått höra flera gånger från folk att jag ska akta mig för danskarna. Men alla som jag har träffat har varit hur trevliga som helst. Vi träffas ofta. Och det är så man lär känna varandra i början – genom att träffas och utbyta erfarenheter.

Ni pratar om en nordisk vision. Kan du berätta lite mer om den?

Det gjorde vi redan innan vi gick in i Danmark. Vi vill växa ihop med leverantörerna. Leverantörerna i Asien ser hela Skandinavien som ett land. De vill ha en chef att prata med. Panasonic, Samsung, Sony och så vidare har en chef. Det är viktigt att visa att vi också kan leverera över hela Skandinavien. Det ger oss fler uppdrag och vi kan växa.

En annan del är att vi får in fler kunder.

Sen kan man fråga sig om det är smart att lägga sin verksamhet i lilla Kalmar för att växa i Norden? Vi tycker det. Ur transportsynpunkt är det mycket inleveranser hit men inte så mycket utleveranser. I dag har Kalmar mycket handel men inte så mycket tillverkning. Så därför går det många bilar härifrån som vi kan använda oss av. Det innebär att vi har enkelt att få fraktavtal.

Ni har tappat en viktig kund i teleoperatören 3. Jobbar ni aktivt för att få in nya kunder? Kan vi förvänta oss någon ny samarbetspartner i år?

Att 3 byter samarbetspartners med jämna mellanrum vet vi och det har vi anpassat oss efter. Det var andra gången som vi jobbade tillsammans med dem och vi visste att det skulle kunna hända. Samtidigt är det deppigt när de väl lämnar och man måste säga upp folk och hela den biten.

Vi jobbar hela tiden med att försöka hitta nya kunder. Vi har ofta säljmöten och är man på tio stycken kanske man får en ny kund.

Electra vill över en femårsperiod växa minst 10 % årligen. Hur stor lageryta har ni i dag? Kommer det räcka om ni vill fortsätta växa? Tittar ni på andra orter än Kalmar?

Vi har ungefär 20 000 kvm lageryta idag och det finns 10 000 kvm till lageryta här, så det finns möjlighet att växa i Kalmar. Vi tittar inte på andra orter utan styrelsen har av lojalitetsskäl sagt att vi ska vara kvar här.

Förutom tillväxtmålet har ni också två andra finansiella mål. En rörelsemarginal om lägst 3 % samt en soliditet överstigande 25 %. Soliditetsmålet klarar ni klanderfritt. Men sedan du tillträtt som vd har ni aldrig klarat av att ha en rörelsemarginal på 3 % eller högre. Är det för målet för högt ställt?

Ja, kanske det. Men jag tror att man behöver ha höga mål. Sen har vi en mix där vår Retail-del får svårt att nå upp till de marginalerna. Men beroende på hur stort 3PL-sidan blir, där redovisningssystemet Smart ingår, så kan det gå. Just nu är relationen mellan Retail-sidan och 3PL fel för att vi ska kunna klara av målet. Men målet är definitivt att vi ska upp till 3 %.

I år föreslår ni en sänkning av utdelningen. Varför gör ni det? 

Först vill jag säga att vi har samma procentuella utdelning (ca 75 % av resultatet efter skatt) som förra året.

Vi behöver en kassa till investeringar. Hade utdelningen legat kvar på samma nivå som förra året hade vi i princip fått dela ut hela vinsten. Då hade vi inte haft något utrymme kvar till investeringar och det är jag väldigt glad över att vi har nu.

Enligt utdelningspolicyn som ni har, hade ni klarat av att bibehålla utdelningen på samma nivå som tidigare. Väntar ni er tuffare tider framöver?

Nej, det är framförallt för framtida investeringar. Jag tycker att det är konstigt att dela ut allt och sedan kanske veta att man måste låna för att investera. Vi har inte likviditeten till att både dela ut allt och göra investeringar.

Om Personalen

Du pratar ofta om den familjära stämningen på Electra. Vad är hemligheten?

Även om vi omsätter 1,7 miljarder så är vi inte ett jättestort företag. Vi har drygt 140 st anställda och vi arbetar för att det ska vara trevligt att komma hit. Både lagret och vi på kontoret fikar ihop, till exempel. Visst, det är oundvikligt att det inte blir ”vi och dem” men vi försöker att minimera det. Jag tror det är unikt. Vanligtvis är lagret för sig och kontoret för sig.

Sedan sitter det kvar i väggarna att det var ett familjeföretag. Många jobbar kvar här sedan den tiden. Flertalet av de anställda känner starkt för företaget.

En sådan sak som att lära sig vad alla heter och gå ut och prata med alla. Det är småsaker egentligen. Att visa att man bryr sig, till exempel att jag som vd kan gå och sätta mig och fika med alla anställda oavsett vilken position du har på företaget.

Dina anställda nämner kick off-resor, föreläsningar, en härlig atmosfär, grymma kollegor, bra arbetstider samt möjligheten till att ”klättra”, som några av de bästa sakerna med att jobba på Electra. Hur arbetar ni för att personalen ska trivas så bra som möjligt?

Det var bra svar, tycker jag. Vi jobbar dels med personalförmåner som exempelvis fika och massage. Sedan om det går bra för företaget kan vi göra en resa tillsammans. Senast var vi i Köpenhamn. En resa knyter ihop personalen samtidigt som det är ett stort ansvar att åka iväg med en så stor grupp.

Hur ser du på balansgången mellan att betala ut bonus till de anställda och ge aktieutdelning till aktieägarna?

Jag tycker att det är väldigt, väldigt, väldigt bra om de två går hand-i-hand. Personalen tycker att 30 miljoner är ett jättebra resultat, men i förhållande till omsättningen är det ju inte det. Det kan vara svårt att förklara ibland.

I en intervju med Svenska Dagbladet i september 2012 antydde du att en bidragande orsak till att så pass få kvinnor hade ledande positioner var på grund av att de inte ville framåt. Du tog upp Electra som exempel och menade på att många kvinnor jobbade deltid. Är det ett problem och anser du fortfarande att det är en orsak till att kvinnor inte har ledande toppositioner?

Jag har några stycken på Electra som jag försökt att pusha på. Men de tycker att det är jätteskönt och vill vara hemma med sina barn. Det respekterar jag och har verkligen full förståelse för.

Det här är komplicerat och jag har svårt att uttrycka mig utan att låta negativ. Var och en måste få välja själv och då gäller det att ge förutsättningar för att skapa en balans mellan jobb, fritid och familj. Men det är svårt att hitta den balansen.

Man måste vara villig att offra tid eller så får man vänta några år och hoppas att chansen dyker upp igen. Det är en svår fråga.

Sedan tror jag också att tjejer inte är lika bra som killar att pusha varandra.

Är du för eller emot kvotering i bolagsstyrelser?

Jag är emot.

Det är en jättefånig diskussion. Jag vill inte komma med i en styrelse bara för att jag är kvinna. Jag vill komma med för är bra på någonting.

Innan jag tillträdde satt en man på min position och fick ingen uppmärksamhet överhuvudtaget. Sedan kommer jag in och Dagens industri, Svenska Dagbladet, ja verkligen alla skulle göra ett reportage om mig. Först visste jag inte hur jag skulle hantera det. Men samtidigt skulle det vara bra publicitet för Electra och vi skulle synas i rampljuset. En väninna sa också till mig vid det tillfället att jag skulle se det som att jag var en förebild, och att fler kvinnor skulle våga ta steget.

Men det är väldigt konstigt. Jag gjorde precis samma jobb som min företrädare. Men han fick ingen uppmärksamhet, och här får jag uppmärksamhet bara för att jag är tjej.

Om Aktien

Hur pass nära följer du aktiekursen?

Haha, när jag var ny i rollen som vd kollade jag hela tiden. Nu kanske jag kollar en gång om dagen. Sen blir det flera gånger om vi släpper något pressmeddelande eller en rapport.

Vad tycker du om marknadens reaktion på rapporten (- 7,24 %)?

Jag tycker det blev för mycket fokus på utdelningen. Men det trodde man från ägarnas sida att det skulle bli.

Sedan du tillträdde har aktiekursen dock gått upp ca 100 % (exklusive utdelning). Det är bättre än index. Sedan förra året har antalet aktieägare i Electra ökat från 1 710 st till 1 930 st. Varför ska man som aktieägare fortsätta behålla Electra Gruppen i sin portfölj?

Det har varit en aktie som historiskt sett gett en bra avkastning. Sedan kan jag inte lova att det blir så även i framtiden. Målet är att ha en bra utdelning och jag tror att det kan vara en bra placering nu när räntan är så här låg.

Jag har svårt för att säga till aktieägare att man ska köpa aktier, det är lite upp till var och en. Jag vill inte lura in någon till att handla och sedan blir det inte så som jag har sagt. Men givetvis tror jag på verksamheten och jag tror på att Electra, med de framtidsvisioner som finns, ska vara en bra placering. Det vill jag givetvis tro.

Hur placerar du dina egna pengar? 

Det är blandat i aktier och fonder.

IMG_1199