Den perfekta julklappen!

Eftersom jag avstått aktieköp sedan i augusti i år anser jag mig gjort förtjänt av att köpa några aktier till mig själv i julklapp. Och vad kan då passa bättre än att köpa Kalle Anka på julafton?

ankeborg

Köp: Walt Disney

Aktien

Aktien något dyrare än vad jag egentligen vill betala (P/E 21,7). Dessutom är direktavkastningen i det snålaste laget (1,3 %). Men bolaget har en fin utdelningstillväxt och en låg utdelningsandel, vilket tilltalar. Utdelningen har höjts i sex år i rad och jag både tror och hoppas att vi har en framtida utdelningsaristokrat här.

Aktien har fallit en del från sitt årshögsta, vilket till stor del beror på marknadens osäkerhet kring ESPN och kundtappet man haft där. I fredags kom det även ut en säljrekommendation som pressade ner aktien några procent till. Där och då bestämde jag mig för att köpa mig ett gäng aktier i Walt Disney. I går slog jag till och betalade 105,85 USD/aktie. Ett okej pris. Jag har inga problem med om aktien fortsätter falla ner under Benjamin Franklin-sedeln, då köper jag gärna mer (om kassan tillåter).

När jag slår på Kalle Anka och hans vänner klockan 15 på julafton ska jag njuta extra mycket i år – jag är numera delägare i Walt Disney!

Från oss alla till er alla – en riktigt god jul!

kalleankajul

Därför vill jag äga Disney!

I den sjuka Star Wars-hets som råder tänkte jag skriva några rader om ägarna till dessa filmer, nämligen The Walt Disney Company.

Bolaget grundades 1923 av Walter Elias Disney och är knappt 100 år senare en internationell storspelare inom underhållning och media. I dag har The Walt Disney Company ett börsvärde på ca 185 miljarder dollar.

Walter Elias Disney med sin första stora karaktär, Musse Pigg.
Walter Elias Disney med sin första stora karaktär, Musse Pigg.
Bolaget är indelat i fem segment:

Media Networks (ca 45 % av omsättningen)
Här hittar vi bland annat produktion och sändningar inom radio och tv. ESPN, Disney Channel och ABC, är några tv- och radiostationer.

Park & Resorts (ca 31 % av omsättningen)
Walt Disney äger och driver nöjesparker, hotell, restauranger, konferensanläggningar, campingplatser, vattenland.

Studio Entertainment (ca 13 % av omsättningen)
Producerar och förvärvar filmer. Walt Disney Pictures, Touchstone Pictures, Pixar, Marvel, Lucasfilm med mera.

Consumer Products (ca 10 % av omsättningen)
Konsumentprodukter. Licensierar varumärkena och via återförsäljare säljer produkterna världen över. Bedriver detaljhandel och distribution av produkter genom Disney Store och Disneystore.com

Interactive Media (ca 2 % av omsättningen)
Utveckling av spel via konsol, online och mobila spel.

disneyland

Därför vill jag äga Walt Disney:

– Varumärket. Jag är svag för starka varumärken och Disney faller definitivt in i den kategorin.

– Live-TV! Disneys ägarandel i ESPN ger dig det bästa sportutbudet i hela USA. Och sport ser man live. Det är inte som filmer/serier som du kan se i efterhand. Sport är en färskvara – och det betalar vi för! Lite som Viasats sändningar här hemma i Sverige, fast i storlek XXL.

– Nöjesparkerna och allt runt omkring. Till våren öppnas det ett nytt i Shanghai. Nya Star Wars-parker är också på gång.

– Filmerna. Hitta Nemo, Lejonkungen, Pirates of the Caribbean, Pretty Woman, Toy Story, Frost, Iron Man, Star Wars med flera. Supersuccéer. Och det bara kommer fler och fler.

– Leksakerna/spel mm. I samband med att storfilmerna släpps så kommer leksakskaraktärerna som ett brev på posten. Barnen blir fullkomligt besatta i produkterna.

filmer

Välkommen JNJ!

johnson-and-johnson-logo

I går köpte jag mina första aktier i Johnson & Johnson (JNJ). Jag har skrivit om bolaget vid ett par tillfällen tidigare men inte tryckt på köpknappen – förrän nu.

Johnson & Johnson forskar, utvecklar och marknadsför olika produkter inom hälso- och sjukvårdssegmentet. För närvarande är det världens största och mest diversifierade hälsobolag med verksamhet i 60 länder.

I redovisningen delar bolaget upp sin försäljning i läkemedel (43 %), medicintekniska produkter (37 %) samt konsumentprodukter (20 %). För räkenskapsåret 2014 kom 70 % av försäljningen från där deras marknadsställning antingen är nummer 1 eller 2. De har 24 produkter som genererar med än 1 miljard dollar i omsättning vardera. Varumärken som Natusan, Compeed, Listerine och Nicorette tillhör exempelvis Johnson & Johnson.

Johnson & Johnson är ett av endast tre bolag (Exxon Mobil och Microsoft är de övriga) i USA som har kreditbetyget AAA av Standard & Poor´s. I början av 1980-talet var det över 60 bolag som hade den åtråvärda statusen. År 2008 var det bara sex stycken. Sedan dess har General Electric, Pfizer och ADP fallit bort.

Jag har tidigare nämnt de demografiska utmaningarna som världen står inför. Det är Johnson & Johnson väl positionerade för. Sjukvårdsutgifter kommer sannolikt bara att öka med tiden eftersom antal människor på jorden ökar, vi blir äldre och vi blir rikare.

Deras utdelningshistorik är en av de finaste som finns – 53 år i rad har de höjt sin utdelning till sina ägare. Utdelningstillväxten jämfört med förra året ligger på 7,1 %, och under de senaste 5 åren har utdelningstillväxten i genomsnitt varit 7,4 %. Utdelningsandelen är och har de senaste åren varit på behagliga nivåer.

För närvarande är direktavkastningen ca 3,25 %, vilket är strax över femårsgenomsnittet.

Bild från longrundata.com
Bild från longrundata.com

13,88 % årligen sedan år 1988

Som en kul grej brukar jag gå in på www.longrundata.com och kolla den årliga snittavkastningen för en aktie. Finns en hel del fina bolag som man i efterhand kan tycka att föräldrarna borde satsat en slant i. Men framförallt ser man kraften av ränta-på-ränta-effekten!

 

Från när jag föddes fram till i dag.
Från när jag föddes fram till i dag. Bild från longrundata.com

Köp x2

Som jag skrev i halvtidsvilan kommer det sannolikt bli en del mindre köp varje månad. Jag är tillfreds med min kassa och kommer börja ackumulera aktier i de aktier jag vill äga framöver varje månad. Skulle en dipp komma kan dels storleken på köpen öka men det kan också bli flera köp varje månad.

Northwest Healthcare

Jag fyller på med några aktier i Northwest Healthcare. Bolaget har sjuk- och vårdfastigheter i fem länder. Caset i stora drag är att vi har en demografisk utmaning framöver, i och med den växande och åldrande befolkningen. Northwest tillhandahåller fastigheter som kommer gynnas av detta.

Efter en kursmässigt tung period, har det kommit ett par positiva nyheter. Det har beslutats om ett nytt aktieåterköpsprogram samt att det har genomförts ett insiderköp den 14 juli. Och det är inte vilket insiderköp som helst. Paul Dalla Lana, grundare, styrelseordförande och vd för Northwest Healthcare har ökat sitt innehav med 42 100 aktier.

Bolaget släpper sin Q2:a den 12 augusti.

Kursen ligger ungefär på samma nivå som när jag tog min inledande position i början av juli. I väntan på att kursen förhoppningsvis ska återhämta sig till ”gamla” nivåer får vi en fin utdelning varje månad. Direktavkastningen ligger i runda slängar på 10 % till nuvarande kurs.

Northwest Healthcare kommer aldrig utgöra stommen  i min aktieportfölj. Men det är en rolig krydda, som har en hög direktavkastning och ger mig ett trevligt kassaflöde varje månad.

Chevron Corporation

Det svarta guldet som jag har skrivit om (här, och här) är återigen på tapeten. Den som trodde att oljan lämnat < 50 nivåer för gott, får tänka om. Oljepriset påverkar såklart aktiekurserna på de bolag jag kan tänka mig i oljesektorn: Exxon Mobil & Chevron. Best in class vs Runner up.

Jag har bestämt mig för att köra på Chevron. Chevron handlas över 30 % under 1-årslägsta. Har en direktavkastning på nuvarande kurs på 4,6 %, vilket är i paritet med direktavkastningen under finanskrisen. Chevron är en utdelningsaristokrat som höjt utdelningen i 27 år i rad.

Den försiktige väljer Exxon och den djärva (nåja) väljer Chevron.

Chevron släpper sin Q2:a den 31:e juli. I samband med den ska bolaget också deklarera sin utdelning för det tredje kvartalet. Det är inte omöjligt att det blir en utdelningshöjning då, vilket kan betyda att direktavkastningen börjar närma sig 5 %.

Köp: Akelius Pref.

Nyöppnad portfölj

Efter ett par dagars mejlande med Nordnet har jag slutligen fått Unga Aktiesparares villkor för handel i min nyöppnade kapitalförsäkring. Eller min nya preffportfölj/kassaflödesportfölj, jag har inte riktigt bestämt mig än för vad jag ska kalla den.

Anledningen till att jag valde att öppna en kapitalförsäkring och inte ett ISK var att jag kan tänka mig att investera i utländska preferensaktier. Och som jag har skrivit om tidigare är kapitalförsäkringen att föredra då, sett ur ett skatteperspektiv.

Hur som helst så blev det ett köp i dag. Valet föll, som jag var inne på i helgen, på Akelius.

Akelius

Akelius Pref.

Enligt Wikipedia är Akelius Sveriges största privata bostadsbolag med närmre 300 anställda och ca 50 000 hyreslägenheter i Sverige, Tyskland, Kanada, England och Frankrike.

Att ha ett fastighetsbestånd som i princip endast inriktar sig på bostadsfastigheter i större städer (Berlin, Hamburg, London, Paris, New York, Toronto, Montreal, Stockholm, Göteborg och Öresundsregionen) är att betrakta som den lägsta risken inom fastighetssegmentet.

Utöver ett solitt fastighetsbestånd har Akelius tillgång till kapital, som andra bolag saknar. Man bedriver även en inlåningsverksamhet (Akelius Spar). Det ser jag som positivt för Akelius. Om kapitalanskaffningen någon gång skulle tryta, så kan man få in kapital på annat håll.

Priset jag betalade för en aktie var 320 kronor och 50 öre. Det bör ställas i jämförelse till de inlösenkurser som finns för Akelius Residential Pref (AKEL PREF).

För Akelius gäller det att ha koll på tre inlösenkurser:

– 375 kr till maj år 2019.

– 345 kr till maj år 2024.

– Därefter är inlösenkursen 330 kr.

Eftersom kursen kan pressas av andra orsaker är det sunt att köpa under den lägsta inlösenkursen. Förutsatt att det inte händer något oväntat i bolaget kan jag alltså inte få någon kursförlust.

Utdelning

Utdelningen är 20 kr/år, som är uppdelat på fyra tillfällen (5 kr vid varje tillfälle).

Avstämnings- och utdelningsmånader är februari, maj, augusti och november.

Direktavkastningen på min inköpskurs är 6,24 %.

Risker i preferensaktier är visserligen lägre än för en vanlig stamaktie, men samtidigt mycket högre än i en räntefond. Det är också värt att poängtera att om/när räntorna höjs kommer det slå hårt mot de fastighetsbolag som är högt belånade. Ett scenario där de mindre finansiellt starka fastighetsbolagen kan få det tufft då, är inte otänkbart.

Finansiellt ser Akelius relativt stabilt ut i dag. Men det är inga garantier för framtiden. Däremot anser jag att risk/reward i det här caset är lockande, vilket har resulterat i att jag har köpt på mig en post.

Första nyförvärvet till kassaflödesportföljen (ja, så får det bli), blir alltså Akelius Pref.

Snabbanalys – The Bank of Nova Scotia

Grundat: 1832
Antal anställda: 83 900 st
VD: Brian J. Porter, sedan 1981.
Börsvärde: 75 miljarder CAD (Ca 500 miljarder SEK)
Omsättning: 23 604 000 CAD
Noterad: NYSE & TSX

Bank of Nova Scotia, eller Scotiabank, är en mycket diversifierad bank, som erbjuder ett gediget utbud av finansiella produkter och tjänster till privata-, kommersiella- och företagskunder till över 21 miljoner kunder i sammanlagt 55 olika länder. Verksamheten är uppdelad i fyra segment: Canadian Banking, International Banking, Global Banking and Markets och Global Wealth and Insurance.

Canadian Banking tillhandahåller en heltäckande uppsättning av finansiell rådgivning och banklösningar till privat- och företagskunder i hela Kanada.

International Banking omfattar bankverksamheten i bland annat Latinamerika, Karibien, Centralamerika och Asien.

Global Banking and Markets står för företagsutlåning, rådgivning samt kapitalmarknadsprodukter och tjänster.

Global Wealth and Insurance står för förmögenhetsförvaltning och försäkringsverksamheten.

scotiabank

 

Kanadensiska banker

Kanada, som är den tionde största ekonomin i världen, har alltid haft ett starkt internationellt rykte för politisk och ekonomisk stabilitet. Det kanadensiska banksystemet har blivit utsett till världens starkaste i sju år i rad av The World Economic Forum. De höga inträdesbarriärerna som råder för banker i landet har medfört en oligopolliknande situation där ”The Big five” (The Royal Bank of Canada, Toronto-Dominion Bank, The Bank of Nova Scotia, The Bank of Montreal och The Canadian Imperial Bank of Commerce) dominerar marknaden. Kanadensare har genom åren haft invändningar på deras låga inlåningsräntor och svårförklarade avgifter på bankomatuttag banker emellan. Men kritikerna tystade efter den senaste finanskrisen när de kanadensiska bankerna, tack vare deras exceptionella sundhet och försiktighet, klarade sig förhållandevis bra och erhöll beröm från toppekonomer, politiska ledare och finansinstitut. Under finanskrisen 2008-2009 behövde ingen av ”The Big five” lösas ut. Samtliga stod kvar och fortsatte dela ut pengar till sina aktieägare, medan de amerikanska och internationella bankerna fick sänka eller strama åt helt, och i vissa fall, till och med få statlig hjälp.

Scotiabank

Scotiabank är Kanadas tredje största bank, efter The Royal Bank of Canada och Toronto-Dominion Bank. På sin hemsida marknadsför man både sig själva och Kanada där det går att läsa: ” With the financial strength of Canada and Scotiabank, you can rest assured our business is strong, growing, and grounded in a conservative approach to balancing earnings and risk management.” Scotiabank är medvetna om Kanadas goda rykte och ingjuter förtroende hos kunderna med det argumentet.

Scotiabank är Kanadas mest internationella bank med verksamheter i bland annat Centralamerika, Latinamerika, Europa, Asien och Australien. Detta är något som man också vill förmedla. Förstasidan på årsrapporten för 2014 pryds med de länder där man finns representerade.

The Bank of Nova Scotia

Finanserna i Bank of Nova Scotia ser bra ut. Moody’s och Standard & Poor ger kreditbetygen Aa2 respektive A+, vilket indikerar på en väldigt liten kreditrisk. Det ska dock tilläggas att man relativt nyligen ändrat sin syn från ”Stable” till ”Negative”. Morningstar ger Bank of Nova Scotia A+ i kreditbetyg. Räntetäckningsgraden är 2.3, vilket är varken utmärker sig positivt eller negativt i branschen.

Vinsten per aktie har som ni kan se i grafen en stigande trend de senaste tio åren.

VPA BNS

Utdelning

Scotiabank har en minst sagt en imponerande utdelningshistorik. Varje år sedan 1833 har aktieägare i Scotiabank fått ta del av vinsten. Sedan dess har två världskrig, den stora depressionen 1929 och den senaste finanskrisen passerat, men utdelning har alltid delats ut. Det är 182 år i rad. Dessutom har man lyckat höja sin utdelning under 42 av de senaste 45 åren.

Under senaste finanskrisen valde man att behålla sin utdelning, vilket ni kan se i grafen. Den årliga utdelningstillväxten ligger på 9,4 % de senaste tio åren. Utdelningsandelen ligger på 45 %. Det är också där i närheten som utdelningsandelen har legat de senaste tio åren, bortsett från 2008-2010 då den som mest uppgick till 63 %.

UTD BNS

 

Risker

Aktien var i juli uppe och nosade på nivåer kring 70 USD. Nu har alltså aktien fallit tillbaka till ca 50 USD på ett halvår. Vad beror då detta på? Generellt är kanadensiska banker exponerade mot oljebranschen och Bank of Nova Scotia är inget undantag. Utlåning till den hårt ansträngda oljebranschen, och kanske framförallt den kanadensiska oljesanden, har fått investerare att bli nervösa. Detta är helt klart en risk. Frågan är om vi har sett det värsta av den pågående oljekrisen?

En annan risk förutspådde Kanadas centralbank för drygt ett år sedan. Då sa man att konsumenternas ökade skulder som avspeglas på husmarknaden var bankernas största hot.

En tredje sak jag ogillar är trenden i antalet aktier. Den har ökat sedan 2009, även om den har avtagit markant de sista åren och ser ut att ha stabiliserats. Detta handlande är inte unikt för Bank of Nova Scotia, utan andra kanadensiska banker gjorde samma sak under finanskrisen. Däremot har konkurrenten och branschkollegan, Royal Bank of Canada, annonserat ett återköpsprogram. Bank of Nova Scotia har ännu inte kommunicerat något sådant. Det är något som jag gärna skulle vilja se i närtid.

BNS eller BNS.TO?

Aktien är noterad både på NYSE och TSX. Jag har köpt (i min KF) genom NYSE på grund av billigare courtage. Som jag har förstått det växlas utdelningen om från CAD till USD vid köp av BNS på NYSE, vilket innebär att utdelningen i USD kan variera något beroende på valutaförhållandet mellan CAD/USD. Det kan tyckas komplicerat och onödigt att vara beroende av flera valutor och jag kan tills viss del hålla med om det. Men samtidigt tror jag att på lång sikt att valutavinster/förluster jämnar ut sig med tiden. Det är trots allt bolaget jag investerar i.

Avslutande tankar

I oljans fotspår har vi fått se aktiekursen dala sedan i somras, från ca 70 USD till dagens nästan 50 USD. Och visst, Bank of Nova Scotias utlåning till oljerelaterade bolag oroar en del. Framförallt om de sitter tungt i kanadensiska oljesandsbolag, som det ryktas om kommer få det tuffast med de låga oljepriserna. Men samtidigt har banken rett ut värre stormar genom åren.

Oligopolsituationen som finns på Kanadas bankmarknad, på grund av de hårda regleringar och höga inträdesbarriärer, gillar jag som aktieägare. Andra saker som tilltalar mig är deras tydliga utdelningsfokus och fantastiska utdelningskultur. Sedan 2012 har man höjt utdelningen två gånger per år!

Aktien har de senaste fem åren handlats till ett genomsnittligt P/E-tal på 12,3 och i dag kan vi köpa aktien till ett P/E-tal under 11. Rabatt får vi även vi jämför P/B, P/S och direktavkastning de senaste fem åren.

Addera framväxande kanadensiska konsumenter, internationell tillväxtpotential och en trevlig direktavkastning på ca 4,5 % till en låg utdelningsandel, så har ni några anledningar till varför jag är delägare i The Bank of Nova Scotia.

Nytt inköp: Global X SuperIncome Preferred ETF

Jag öppnade en ny kapitalförsäkring i veckan och i dag kom det första inköpet i det nya ”skalet”. Som rubriken avslöjar är det en ETF-fond jag har köpt. ETF står för Exchange Traded Fund, men i Sverige brukar vi kalla det för börshandlade fonder. Precis som det låter är det en fond som handlas över börsen, i likhet med en aktie. En annan likhet är att courtageavgifter vanligtvis utgår vid köp/sälj. (Nordnet har ett begränsat utbud med ETF-fonder där ingen courtageavgift utgår om du månadssparar i de utvalda ETF:erna.)

Jag har tidigare i år deltagit i ETF-SM med fiktiva pengar. Men det är första gången jag inhandlar en ETF med mina egna pengar, vilket känns spännande i sig. Jag hoppas såklart att investeringen ska bli framgångsrik men jag ser det också som ett tillfälle att lära mig mer om ETF:er.

Global X SuperIncome Preferred ETF (ticker: SPFF) är alltså mitt nya köp. Bara namnet låter extremt frestande. Men vad döljer sig bakom det attraktiva namnet? Jo, runt 50 stycken finanspreferensaktier som finns tillgängliga på de amerikanska börserna. Vi hittar bland annat preferensaktier från bolag som Wells Fargo, Lloyds Banking, HSBC, JP Morgan, Citigroup, Merrill Lynch, Barclays Bank och Morgan Stanley, för att nämna några. Fonden har en förvaltningsavgift på 0,58 %, vilket jag tycker är okej för denna typ av fond.

Det som tilltalar mig att investera i den här fonden är de månadsvisa utdelningarna. Under 2014 har månadsutdelningen legat stabilt på $0,0825/månad. Men som ni kan se i länken kan man förvänta sig en högre utdelning den avslutande månaden varje år. Vid nuvarande kurs får man en direktavkastning på runt 7 %.

Jag fick upp ögonen för fonden på Nordnets nya tjänst Shareville, där den kunnige spararen ”tegelviken” uppmärksammade mig om investeringsmöjligheten. Jag läste på en del och nu är köpet ett faktum.
SPFF

Min syn på preferensaktier

Jag har varit, och är nog fortfarande, negativt inställd till att köpa preferensaktier i enskilda bolag. Anledningen till min skepsis är att preferensaktier inte får ta del av ett bolags framtida vinster och är bunden till sin förutbestämda utdelning. Sen har jag ständigt frågat mig om varför ett bolag väljer att emittera preferensaktier, vill inte banken ge bolaget ett lån till bättre villkor?

Det finns såklart fördelar också, en av fördelarna är att preferensaktierna vanligen ger en högre ränta än ditt bankkonto. Sen ska, enligt teorin, inte preferensaktier följa med nedåt vid börsras eftersom de i princip endast värderas efter sin utdelning. De ger dessutom förtur till utdelningar kontra vanliga aktier.

Men det gäller att vara vaksam vid köp av preferensaktier. Alla preferensaktier lever sitt eget liv, och vad jag menar med det är att villkoren kan skilja sig. Vad som gäller för den ena, gäller inte alltid för den andre. Så kontrollera vad som gäller och läs igenom villkoren innan du köper en preferensaktie.

Det är möjligt att jag är sen på bollen med att investera i preferensaktier, men det jag får i Global X SuperIncome Preferred ETF är en stor korg av preferensaktier, vilket innebär betydligt lägre risk än att köpa en enskild preferensaktie. Valutarisken som jag tar, ser jag snarare som en valutapotential. Även om dollarn har gått upp 15 % gentemot den svenska kronan i år, så tror jag, om jag ska spekulera, mer på ett scenario där dollarn rör sig mot 8 kr snarare än 6 kr. Fonden har en attraktiv avkastning på cirka 7 % och ger utdelningar varje månad, och det känns inte så dumt i dagens nollränteläge.

Jag har köpt en post och gör en utvärdering om 6-12 månader.

Snabbanalys Mekonomen

Om bolaget
Mekonomen AB grundades år 1973 och omsätter 5 740 miljoner SEK. Mekonomen Group driver Meca, Mekonomen Norden och Sørensen og Balchen och har ca 2 500 anställda. Mekonomen är en bilkedja med egen grossistverksamhet och har service både på webben och i butik. Deras affärsidé lyder:

Mekonomen ska med innovativa koncept, hög kvalitet och en effektiv logistikkedja erbjuda konsumenter och företag lösningar för ett enklare BilLiv.

Ägare och ledning
Största aktieägare är Antonia Ax:son Johnson. Hon har genom sitt bolag över 26 % av rösterna i Mekonomen, vilket jag känner mig bekväm med. Hon har även stort inflytande i Axstores (Åhléns, Kicks, Lagerhaus) och Axfood (Willys, Hemköp, Tempo, Direkten) för att nämna några andra  bolag.

VD för Mekonomen är sedan 2007 Håkan Lundstedt. Han har nu under hösten, tillsammans med andra insynspersoner, ökat sitt innehav i Mekonomen och Håkan äger i skrivande stund 53 100 st aktier. Jag gillar när VD:n själv äger aktier i bolaget som man leder, och när man dessutom köper fler aktier efter att kursen tagit stryk ett tag gör mig riktigt intresserad.

Börsvärde
Generellt ser jag gärna att börsvärdet överstiger 5 miljarder SEK, vilket Mekonomen klarar med nöd och näppe. Aktien är noterad på stockholmsbörsens Mid Cap-lista.

Vinst
Vinsten per aktie är 9,82 kr/år sett över en 5-års period, 10,25 kr/år de senaste 3 åren. År 2013 blev vinsten 8,56 kr/aktie. Även om bolaget har visat en positiv vinst de senaste 5 åren är vinsttillväxten inne i en negativ trend.

Utdelning
Utdelningen har varit 7 eller 8 kr/aktie sedan 2009. Utdelningsandelen var 81,8 % senast, vilket är högt.

Finansiell styrka
Under den analyserande perioden har balanslikviditeten legat stabilt över 1,5, allra helst vill jag se ett tal över 2, alltså att de kan betala sina kortfristiga skulder två gånger om, men ett tal över 1,5 är mycket bra. Under 1 och det bör ifrågasättas. Kassalikviditeten har också varit stabil och legat på en acceptabel nivå.

Soliditeten har sjunkit och skuldsättningsgraden ökat under de analyserade åren, vilket kan härledas till förvärven av MECA och Sørensen og Balchen som de genomförde under 2011 och 2012.

Det fria kassaflödet
Som jag nämnde redovisade Mekonomen en vinst på 8,56 kr/aktie för helåret 2013, vilket inte är speciellt märkvärdigt. Men om vi tittar på det fria kassaflödet ser vi att det var hela 14,01 kr/aktie. En betydande del av det fria kassaflödet har gått till amorteringar, närmare bestämt 5,82 kr/aktie. Amorteringarna är till stor del av skulder som man tog i samband med förvärven av MECA och Sørensen og Balchen. I och med det starka kassaflödet ser jag ingen uppenbar risk att Mekonomen ska sänka sin utdelning. Däremot vill jag tro, att när skulderna når en mer lämplig nivå, finns det utrymme för utdelningshöjningar.

P/E-tal
Runt 16,3 på föregående års vinst. P/E(5) är ca 14,3.

Direktavkastning
Nära 5 % vid nuvarande kurs. Ponera en utdelningshöjning till 7,5 kr/aktie och vi får en direktavkastning runt 5,3 %.

Siffrorna är baserade från Mekonomen AB årsredovisningar 2009-2013.


Några kommentarer

-Verksamheten i Danmark (10 % av omsättningen) är helt klart ett sorgebarn och har varit det under en tid. Jag vill gärna se tecken på förbättringar i nästa delårsrapport om inte det kommer kanske ledningen bör fundera på att avveckla verksamheten där.

-Förvärven har MECA och Sørensen og Balchen har bidragit till en ökad omsättning med 83 % mellan åren 2009-2013. Jag anser att det räcker med förvärv i dagsläget och tycker man ska fokusera mer på den organiska tillväxten.

-Minus för den stora goodwill-posten.

-Konkurrens i form av danska Autobutler ska in på marknaden och pressa, den redan hårt utsatta, lönsamheten i branschen. De har sedan 2010 huserat på den danska marknaden. Uppenbarligen har deras affärsmodell satt käppar i hjulet för Mekonomens verksamhet där eftersom man redovisar förlust i Danmark.

-Insiderköpen är positivt, det kan indikera på att de tror på en uppvärdering.

-Enligt senaste årsredovisningen förfaller en betydande del av banklånen under 2015. En chockhöjning av räntan i närtid skulle kunna medföra högre räntekostnader som inte är inprisat av marknaden.

-Jag ser fram emot att följa framfarten av Mekonomens egna märke ProMeister.

-Det grymt starka kassaflödet som man har, är en stor del av det mitt case bygger på. Om Mekonomen kan bibehålla eller öka sitt starka kassaflöde så kommer vi få se en högre vinst om ett par år, och då kommer antagligen aktiekursen följa med därefter. I väntan på att det ska ske får vi en fin utdelning varje år.


Slutdiskussion

Kursen har rört sig söderut under en längre tid. Hårdare konkurrens och mindre lyckade satsningar är en del av förklaringen. En annan förklaring som jag har är att folk tittar mycket på VPA och ser svagare tillväxtutsikter, men glömmer helt bort att analysera kassaflödet. Mekonomen har stabila kassaflöden och förväntas ha det även i framtiden. Bilar går sönder och behöver underhållas, både i låg- och högkonjunktur.

Aktiekursen har tagit stryk, alltför hårt enligt mig. På kort sikt kan såklart kursen fortsätta nedåt, men då tror jag snarare att det beror på makroekonomiska orsaker än bolagskvalitativa egenskaper. Jag anser att en direktavkastning kring 5 % för Mekonomen är alldeles för attraktivt för att avstå.

Jag är extremt långsiktig och kommer behålla min position såvida inte någon ny information når marknaden som påverkar Mekonomens långsiktiga intjäningsförmåga.