Det är skillnad på Ryssland och Ryssland

Vägen in i Ryssland

Ni som hängt med i bloggen vet att jag plockade in Ryssland i mitt pensionssparande efter strax efter Rysslands annektering av Krimhalvön i mars 2014. Osäkerheten var stor och risken skyhög. Ingen ville ta i Ryssland – det gjorde mig intresserad. Som jag också har nämnt tidigare lever mina pensionspengar sitt egna liv. Jag har möjligheten att ta hög risk med mitt pensionskapital.

Ambitionen är nämligen att vända upp-och-ner på pensionspyramiden, det vill säga att jag inte ska behöva vara beroende av mina pensionspengar. Grunden till min pension kommer bestå av privat sparande. Min egen aktieportfölj. Mitt företag.

***

De första månaderna efter min initiala placering i Ryssland återhämtade marknaden i rask takt och jag kommer ihåg att jag var nöjd med att träffat botten. Det var i alla fall vad jag trodde att jag hade gjort.

Men det är farligt att bli för självsäker.

I december 2014 var det återigen fritt fall på aktiemarknaden i Ryssland. Då var jag inte lika kaxig längre. Jag tog då beslutet att öka min Rysslandsexponering. De nya PPM-pengarna som årligen trillar in i december månad gick mestadels till landet i öst. Det har visat sig vara ett bra beslut.

Handelsbanken Rysslandsfond. Bild: Avanza
Handelsbanken Rysslandsfond. Bild: Avanza

 

Ryssland har alltså sedan mars 2014 varit ett stående inslag i pensionsportföljerna. Jag har både minskat och ökat exponeringen under tiden. Under 2016 minskade jag exempelvis i juli månad och ökade igen i november månad när det stod klart att Donald Trump vann presidentvalet i USA.

Handelsbanken bäst & Carnegie sämst

Jag har i dag, och har sedan 2014 haft, två stycken olika Rysslandsfonder. I PPM äger jag Carnegie Rysslandsfond och i min tjänstepension äger jag Handelsbanken Rysslandsfond.

Handelsbankens Rysslandsfond valde jag på grund av att det är där jag har min tjänstepension. Det är den fonden du måste välja bland fonderna i tjänstepensionsurvalet om du vill ha exponering mot Ryssland. Det är knappast någon slump – bankerna tjänar såklart mest pengar när kunderna väljer deras egna fonder.

Carnegie valde jag eftersom jag gillar deras investeringsfilosofi. Deras fondförvaltare Simon Blecher och Viktor Henriksson är två favoriter. Nu har de två herrarna visserligen inget med deras Rysslandsfond att göra, men på lång sikt låg/ligger deras Rysslandsfond också i toppen bland samtliga Rysslandsfonder. Den är också belönad med 5 stjärnor av Morningstar.

***

Det handlar om aktiv förvaltning i båda fonderna. Det innebär att det sannolikt kommer skilja i avkastning för fonderna.

Tittar vi på hur Rysslandsfonderna har utvecklat sig under året kan man snabbt konstatera att det har varit riktigt bra att placera sina pengar i Ryssland under 2016. Tittar vi lite närmare kan man urskilja en förvaltare som lyckats klart sämre än övriga. Många skulle säkert vara nöjda med +50 %, men när man ligger så många procentenheter efter konkurrenterna kan betyget ändå inte bli godkänt. Vad har hänt i år, Carnegie?

Lyckligtvis har jag också prickat in den Rysslandsförvaltare som presterat bäst under 2016. Det är bra med riskspridning!

Bäst i klassen: Handelsbanken Rysslandsfond

Sämst i klassen: Carnegie Rysslandsfond

 

Skärmavbild 2016-12-19 kl. 18.16.04
Rysslandsfonderna. Bild: Avanza

Stressa inte, storbanker!

Det var sannolikt flera svenska banktoppar som pustade ut strax efter det att Europeiska bantillsynsmyndigheten presenterade resultatet av det stresstest som genomförts på 51 st europeiska banker.

Sverigescenariot såg ut enligt följande:

Skärmavbild 2016-08-03 kl. 10.09.06 Skärmavbild 2016-08-03 kl. 10.08.54

I krisscenariot ingår dessutom en försämrad utveckling av bland annat KPI, arbetslöshet och räntor.
***

I jämförelse med den europeiska konkurrensens står sig de svenska storbankerna bra. Väldigt bra, faktiskt. Samtliga kvalar in på topp-10. Tillståndet ser allra sämst ut för den italienska banken Monte dei Paschi di Siena.

Skärmavbild 2016-08-03 kl. 10.04.58

 

Om de svenska bankerna imponerade i stresstestet, så har de gjort det motsatta på börsen. Senaste årets aktieprisutveckling i de fyra svenska storbankerna:

Nordea: -30 %

Handelsbanken: – 23 %

Swedbank: -11 %

SEB: -30 %

Kursfallen har bidragit till att direktavkastningen för svenska banker har skjutit i höjden. Förutsatt att bankerna behåller nuvarande utdelning ger bankerna en direktavkastning mellan 5,7 och 8,0 procent.

***

Jag har tog en inledande position i Nordea tidigare i år och jag planerar att öka min exponering mot svenska banker med tiden.

Rapporter, Orosmoln & Självkritik

Det är drygt en månad sedan invånarna på Storbritannien röstade för en Brexit. Efter omröstningen rekordstraffades börsen och flera, inklusive mig själv, trodde att resan söderut bara hade börjat.

Men börsen har återhämtat sig och mer därtill. Just nu handlas börsen inklusive utdelningar kring +-0 för året och Brexit tycks vara bortglömt.

***

Delårsrapporterna tuggar in en efter en och snart har alla storbolag visat upp böckerna. Majoriteten har kommit in bättre än förväntat, och där kanske bankerna sticker ut då alla slog analytikerna på fingrarna.

Även om Brexit försvunnit från näthinnan saknas det inte orosmoln.

Vi går strax in i augusti och september som statistiskt sett är usla börsmånader. Statistik är statistik, men ändå…

Vi har också ett stundande presidentval i USA som kan röra om i grytan. Clinton vs. Trump kommer bli höstens följetång. Enligt vissa undersökningar leder Trump just nu racet om att bli världens mäktigaste (?) person. Andra undersökningar samt bettingsidorna har dock en annan uppfattning och menar på att Clinton är i förarsätet.

Bettingsidorna bör dock ha ett sargat självförtroende sedan den rejäla oddsfelsättningen vid Brexit-omröstningen.

Hur som helst. Börsen är inget fan av osäkerhet. Det finns det en uppenbar risk att vi kommer få.

***

Jag har hunnit med att fylla år. För 28:e gången i ordningen. Jag hade tänkt ge mig själv några aktier i Handelsbanken i födelsedagspresent. Jag satt och fiskade i A-aktien kring 91-92 kr men det visade sig att jag la mig några tiotals ören för lågt hela tiden.

Det är något psykologiskt med att försöka tajma inköpen på dagslägsta. Vad spelar några kronor hit eller dit på inköpskursen för roll om 30 år? Jag vet så väl om svaret, men ändå ska jag försöka att köpa kring dagslägsta. Bara för att känna en kortsiktig tillfredställelse med att ”få en bra start”. Skärpning!

***

En annan sak jag kommer behöva bli bättre på är att snitta upp mig. Vi kan ta ett bolag som Johnson & Johnson som exempel. Jag tog en inledande position runt 95 usd, med avsikt att köpa på mig fler aktier i bolaget. Sedan dess pekar kursgrafen snett uppåt.

Även om Johnson & Johnson hela tiden tjänar mer pengar (kanonrapport senast) och förtjänar ett högre aktiepris, känns det tungt att snitta upp sig alltför mycket.

Johnson & Johnson är ett bolag som gärna får väga bland de tyngre i min väska. Men jag måste våga köpa fler aktier i bolaget även om det innebär att min genomsnittliga inköpskurs höjs.

Räntefunderingar & Privatrådgivare

Efter Brexit var analytikerkåren samstämmiga om att Stefan Ingves skulle låta reporäntan vara oförändrad, på rekordlåga -0,5 %, vid julibeskedet förra veckan. Mycket riktigt blev det också så.

Sedan vi skrev på papperna för vårt hus har jag följt utvecklingen och framtidsprognoserna för reporäntan närmare än tidigare. Varken jag eller Elin har ägt en bostad innan och har således inte berörts nämnvärt av reporäntan och dess påverkan på bolåneräntorna.

Men nu är förutsättningarna annorlunda och sedan ett par månader tillbaka betalar vi redan ränta på vårt hus – trots att vi ännu inte flyttat in.

Som jag har skrivit om tidigare har både Elin och jag Handelsbanken som husbank för tillfället. Vi är mycket nöjda med banken och vår privatrådgivare där. Det betyder däremot inte per automatik att vi kommer vara kvar hos Handelsbanken. Vår enskilt största månadskostnad framöver kommer att vara att betala ränta på våra bolån – då vore det korkat att inte konkurrensutsätta räntan.

Jag är övertygad om att gemene man skulle kunna spara tusentals kronor varje år om man jämför räntan mellan olika banker.

***

Sedan betyder inte lägst ränta allt. Vilka andra kostnader medför ett byte av bank? Tar banken ut avgifter för kort, internet och så vidare? Dessutom värdesätter jag relationen med vår privatrådgivare. Jag vill att hen ska förstå sig på oss och gärna ha grundläggande kunskaper om aktier – och inte bara avfärda aktier som skyhög risk, som man har hört skräckexempel om.

När det kommer till valet av rörlig eller bunden ränta kommer vi sannolikt välja en kombination. Jag har sneglat både en och två gånger på att binda en del av vårt lån på 10 år. Faktum är att vi skulle kunna binda hela vårt lån på 10 år och bo billigare än vad vi gjorde i vår hyrestrea. Det säger en del om hur sjukt låg räntan är för tillfället.

Ska man tro Riksbankens prognos för reporäntan så kommer räntan förbli låg under många år framöver. I samband med förra veckans räntebeslut meddelade man nämligen att man justerar räntebanan och skjuter nästa räntehöjning på framtiden. Ännu en gång.

Jag litar dock inte på våra främsta nationalekonomers bästa gissningar för reporäntan. Bilden nedan säger egentligen allt. Vad räntan står i om 5 år har vi ingen aning om.

***

Väljer vi att binda en del av räntan på 10 år blir valet av privatrådgivare ännu viktigare.

Mardrömsscenariot skulle vara att få en privatrådgivare som vi är nöjda och känner förtroende för. Vi väljer då att binda räntan på olika löptider, varav 10 år är en del. Kort därefter slutar privatrådgivaren och vi blir tilldelad en ny privatrådgivare. En ny privatrådgivare som inte har samma syn som oss. Och när det är dags att förhandla om delar av lånen är det helt andra spelregler att förhålla sig till. Då sitter vi där med många år kvar av vår bindningstid på tioåringen och är ”fast” i banken.

 

Bild:
Riksbankens prognos för reporäntan. Bild: Nordea Markets

Äg banken

Det börjar bli dags för mig och Elin att ta lån till huset. I dagsläget har både jag och Elin Handelsbanken som husbank och vi trivs väldigt bra med både banken och vår privatrådgivare där.

Men naturligtvis kommer vi höra oss för med andra banker om vad de kan erbjuda oss. Och jag tänker då framförallt på boräntan. För även om man ska se till helheten så är boräntan mest betydelsefull för oss som kunder. Det är där de allra flesta kan spara in mest pengar.

Så förutom Handelsbanken kommer vi försöka träffa två eller tre banker till.

I urvalsprocessen kommer vi kolla på bankernas snittränta och ta kontakt med de banker som har lägst snittränta och sedan höra vad de kan erbjuda oss.

Topp tre i mars månad (rörlig ränta): Danske Bank (1,47 %), Swedbank (1,52 %) och SEB (1,54 %).

Köp: Nordea

Den marginal bankerna har på bolånen är en lukrativ intäktskälla – och nu när vi ska ta bolån så vill jag vara med och ta del av kakan.

Med det sagt så har jag hela tiden tänkt att utöka portföljen med minst en svensk storbank.

***

I dag kunde jag inte blunda för Nordea längre och tog in ett gäng aktier för 73,35 kr/st. Aktien har haft motvind det senaste året och fallit med ca 30 %. Nordea är också den svenska bank som verkar vara mest inblandad i Panamapapperna som läckts ut. Det är knappast den publicitet Björn Wahlroos vill ha just nu. Hans bank fick så sent som ifjol en böteslapp på 50 miljoner kronor för brister i hanteringen av penningtvätt.

Både motvind och uppförsbacke med andra ord.

Det är dock väldigt oklart om de brutit mot några lagar/regler i Panamahärvan, även om det såklart är besvärande att nämnas i sådana här sammanhang.

Det ska bli intressant att höra Finansinspektionens uttalande.

Aktien handlas på förra årets utdelning med en direktavkastning på över 8 % (!). Det är galet bra. Dessutom införde Nordea i år en ny utdelningspolicy som innebär att de ska höja utdelningen varje år framöver – det gillar jag skarpt. Det ska mycket till för att införa en sådan policy och sedan bryta den året efter. Och det spelar ingen roll om de höjer utdelningen med 1 %, 5 % eller 10 % nästa år. Direktavkastningen är galet bra ändå. Speciellt i en tid med negativa räntor.

***

Handelsbanken är annars förstavalet i sektorn. Men som sagt, direktavkastningen i Nordea var för frestande.

Kanske blir det fler svenska banker än Nordea i portföljen.

Visst, bankerna står inför flera utmaningar de närmaste åren och kurserna har pressats. En eventuell bankskatt (kommer skjutas över på oss kunder), tunga IT-investeringar och tuffare regleringar, är saker som måste hanteras. Men det är knappast några nyheter för banktopparna och det finns naturligtvis med i beräkningarna.

Jag vill inte bara vara kund i banken. Jag vill äga den också.

IMG_1560

Novembersummering, skatt och CSN

Solen lyste i november

När börsklockan ringde för stängning i går, så kunde vi lägga november börsmånad till handlingarna. Visuellt har solen varit väldigt frånvarande under den här månaden, men den har definitivt lyst på flera av mina innehav. Sammanfattningsvis levererade mina svenska och amerikanska bolag, samtidigt som de norska bolagen hamnade i skuggan. Investeringssparkontot, där jag har mina aktier, gick upp 6,57 % under månaden. Starkt bidragande till den uppgången var Mekonomen, som efter rapporten i november rusade hela vägen upp till 192 kr. Nu har dock aktien korrigerats ned lite och stängde i går på 182 kr. Efter rapporten publicerats var jag inne på att vi skulle få se ändrade rekommendationer och höjda riktkurser. Jag hade trott på flera, men nu blev det i alla fall ett institut som justerade sina estimat. Handelsbanken reviderade sin rekommendation från minska till öka, samtidigt som riktkursen höjdes till 200 kr.

Klövern har under november månad genomfört en nyemission av preferensaktier. Nyemissionen övertecknades rejält och 12 500 000 st nya preferensaktier ska ut på marknaden. Klöverns stamaktie har också varit eftertraktad och stängde i går på 42 kr, vilket innebär en månadsuppgång på drygt 11 %.

Industrivärden finns inte så mycket att säga om. Hade det varit en tävling att försöka prestera som index, hade Industrivärden varit en guldkandidat. Aktien är en indexkramare utav rang och vägrar släppa greppet.

På kort tid har den norska kronan tappat köpkraft gentemot den svenska. Det har medfört att mina norska bolag, Gjensidige Forsikring och Yara International, minskat i värde på grund av det. För en månad sedan stod en NOK i 1,11 kr, i dag står den i 1,06 kr. Norge som är ett otroligt oljeberoende land har påverkats av de fallande råoljepriserna. Enkelt förklarat beror prisfallet på olja att det produceras mer olja just nu än vad som görs av med. Klassiska utbud och efterfrågan, alltså. Yara hade dessutom en tung avslutning av börshandeln i går. Efter kl 15 började aktien handlas ned och stängde hela 4,33 % ned.

En vecka med Coca-Cola

Mina amerikanska jättar har gått urstarkt den senaste månaden. Starbucks tuggar på och har passerat 81 dollar. Starbucks har redan i dag några kaféer i Sverige, men snart kanske vi kan dricka Starbuckskaffe i fler städer än Stockholm, Malmö eller Göteborg? The Coca-Cola Company har återhämtat sig rejält efter rapportmissen i oktober. Aktien handlas nu nära 45 dollar. Jag utlovade efter deras Q3-rapport ett inlägg om min syn på deras verksamhet. Det är på gång. Jag ville invänta den traditionsenliga julreklamen från Coca-Cola innan jag publicerade mina tankar. Reklamen såg jag för första gången i går. Så håll utkik på bloggen under nästa vecka, då blir det Coca-Cola för hela slanten. 

Novembersummering

Skatt och CSN

I veckan blev det klart. Skatten för investeringssparkonton och kapitalförsäkringar, som baseras på statslåneräntan, blir rekordlåg. Statslåneräntan per den 30 november 2014 är satt till 0,9 %, vilket innebär att avkastningsskatten för 2015 är fastställd till 0,27 % (0,9*30 %). Det betyder att för varje 100 000 kr får vi skatta 270 kr, vilket är fantastiskt fördelaktigt. Grattis till alla ISK- och KF-innehavare.

Grattis säger vi också till alla med CSN-lån. Räntan sänks från 1,2 % till 1 %. Att kunna låna, utan säkerhet, till 1 % i ränta, kan i flera fall vara en mycket god idé. En disciplinerad sparare kan dra stora fördelar av detta. Det kan vara värt ett inlägg så småningom på bloggen.

 

Nordnet på turné

Och turen hade kommit till Kalmar i kväll. Tillsammans med Handelsbanken, Commerzbank och Didner & Gerge anordnade Nordnet en spara- och placerakväll i Kalmarsalen inför 150 sparintresserade personer. Günther Mårder var så pedagogisk och informativ som bara han kan vara, det är alltid ett nöje att lyssna på honom. Han presenterade Småland & Östgötaportföljen och visade upp en formidabel avkastning i fonden de senaste 5 åren. Här vill jag dock höja en varningsflagga. Att visa avkastningen de senaste 5 åren kan bli väldigt missvisande. Hela finanskrisens nedgång blir som bortblåst!

Commerzbank marknadsförde sina mini futures och mini futures best, och Handelsbanken slog ett slag för sina färska spreadcertifikat. För att hålla mig kort kan jag väl säga att jag knappast kommer köpa varken någon mini future eller något spreadcertifikat.

Didner & Gerge hade skickat en sympatisk herre vars syfte var att marknadsföra deras nya fond Didner & Gerge Small & Microcap. Även om deras strategi och investeringsprocess, till den fonden, inte passar min investeringsfilosofi tyckte jag ändå att han höll en intressant genomgång och resonerade klokt.

Mackor, vin och mingel i pausen
Mackor, vin och mingel i pausen

 

Som avslutning kom kvällens behållning, Günther Mårder, in i bilden igen. Han tog tempen på börsen och visade upp sin privata portfölj på Shareville. Det var idel positiva tongångar bland åhörarna när vi skulle bege oss hem. En mycket bra kväll, helt enkelt.

Börsveckan har varit lika illa som vädret är i kväll” – Günther Mårder

 

Bekanta ansikten på plats
Bekanta ansikten på plats