Bankernas bolåneräntor just nu

Bankernas snitträntor för mars månad är släppta. Vi kan konstatera att det inte har skett några sensationella höjningar eller sänkningar hos bankerna på våra bolåneräntor.

Och några dramatiska höjningar på våra bolåneräntor är heller inte att vänta. I dag kom nämligen inflationssiffror som knappast föll Riksbanken och Stefan Ingves i smaken. Framförallt var det prisutvecklingen på kläder, el, bränsle och flygresor som inte tillfredsställde.

De långa marknadsräntorna ligger dessutom kvar på ungefär samma nivåer som vid årets början.

Som jag skrivit tidigare är min tro att bolåneräntorna har nått botten, men att det kommer ta tid innan de höjs. Därför behöver det inte vara någon stress att rusa till bankerna och binda sina bolån. Har man marginal i sin hushållsbudget kan man gott och väl ligga kvar med en rörlig ränta – det har i princip alltid varit fördelaktigt.

Om man däremot lever på marginalen idag, när vår styrränta är negativ, bör man se över sin ekonomi och börja amortera på sin skuld.

***

Vi kommer sannolikt att fortsätta förlänga 2/5 av våra bolån till en tremånadersränta när nuvarande avtal löper ut i början av maj. Övriga tre femtedelar är bundna, två femtedelar på 3 år och 1 femtedel på 5 år. Anledningen till att vi band två femtedelar på 3 år var på grund att vi fick en lägre ränta där än den rörliga, samt min tro att bolåneräntorna nått botten.

Ska du förhandla om din bolåneränta? Ring upp och bestäm möte med Swedbank och SEB – de har bäst snitträntor bland storbankerna för tillfället!

Skärmavbild 2017-04-11 kl. 20.08.13

Skärmavbild 2017-04-11 kl. 20.08.22

Skärmavbild 2017-04-11 kl. 20.08.33

Källa snitträntorna: compricer.se

Räntefunderingar & Privatrådgivare

Efter Brexit var analytikerkåren samstämmiga om att Stefan Ingves skulle låta reporäntan vara oförändrad, på rekordlåga -0,5 %, vid julibeskedet förra veckan. Mycket riktigt blev det också så.

Sedan vi skrev på papperna för vårt hus har jag följt utvecklingen och framtidsprognoserna för reporäntan närmare än tidigare. Varken jag eller Elin har ägt en bostad innan och har således inte berörts nämnvärt av reporäntan och dess påverkan på bolåneräntorna.

Men nu är förutsättningarna annorlunda och sedan ett par månader tillbaka betalar vi redan ränta på vårt hus – trots att vi ännu inte flyttat in.

Som jag har skrivit om tidigare har både Elin och jag Handelsbanken som husbank för tillfället. Vi är mycket nöjda med banken och vår privatrådgivare där. Det betyder däremot inte per automatik att vi kommer vara kvar hos Handelsbanken. Vår enskilt största månadskostnad framöver kommer att vara att betala ränta på våra bolån – då vore det korkat att inte konkurrensutsätta räntan.

Jag är övertygad om att gemene man skulle kunna spara tusentals kronor varje år om man jämför räntan mellan olika banker.

***

Sedan betyder inte lägst ränta allt. Vilka andra kostnader medför ett byte av bank? Tar banken ut avgifter för kort, internet och så vidare? Dessutom värdesätter jag relationen med vår privatrådgivare. Jag vill att hen ska förstå sig på oss och gärna ha grundläggande kunskaper om aktier – och inte bara avfärda aktier som skyhög risk, som man har hört skräckexempel om.

När det kommer till valet av rörlig eller bunden ränta kommer vi sannolikt välja en kombination. Jag har sneglat både en och två gånger på att binda en del av vårt lån på 10 år. Faktum är att vi skulle kunna binda hela vårt lån på 10 år och bo billigare än vad vi gjorde i vår hyrestrea. Det säger en del om hur sjukt låg räntan är för tillfället.

Ska man tro Riksbankens prognos för reporäntan så kommer räntan förbli låg under många år framöver. I samband med förra veckans räntebeslut meddelade man nämligen att man justerar räntebanan och skjuter nästa räntehöjning på framtiden. Ännu en gång.

Jag litar dock inte på våra främsta nationalekonomers bästa gissningar för reporäntan. Bilden nedan säger egentligen allt. Vad räntan står i om 5 år har vi ingen aning om.

***

Väljer vi att binda en del av räntan på 10 år blir valet av privatrådgivare ännu viktigare.

Mardrömsscenariot skulle vara att få en privatrådgivare som vi är nöjda och känner förtroende för. Vi väljer då att binda räntan på olika löptider, varav 10 år är en del. Kort därefter slutar privatrådgivaren och vi blir tilldelad en ny privatrådgivare. En ny privatrådgivare som inte har samma syn som oss. Och när det är dags att förhandla om delar av lånen är det helt andra spelregler att förhålla sig till. Då sitter vi där med många år kvar av vår bindningstid på tioåringen och är ”fast” i banken.

 

Bild:
Riksbankens prognos för reporäntan. Bild: Nordea Markets

Så slutar börsen 2016

”Hur tror du att börsen kommer gå i år?”

Det är en vardaglig fråga i början av januari månad. Det är också en fråga där svaret står skrivet i stjärnorna.

Hur ska man bemöta frågan?

ALTERNATIV 1

Här vågar man inte sticka ut hakan. Man gissar på vad börsen statistiskt sett avkastat genom åren. Detta trots att börsen historiskt sett sällan slutat på snittavkastningen. Vill man vara extra försiktig gissar man att börsen slutar inom ett intervall.

Börsgissning: 3-7 % exklusive utdelningar.

Används ofta av: Bankrådgivare.

ALTERNATIV 2

Gissningen är inte påverkad av något annat än vad man själv tror på. Risken för att gissningen är helt snett ute är oftast större om man väljer det här alternativet.

börsgissning

Min gissning

Förra året trodde jag att börsen skulle backa tvåsiffrigt, men Ingves och Draghi satte igång sedelpressen och börsen steg i princip oavbrutet fram till 27 april. Den uppgången var avgörande för att börsen skulle sluta på plussidan när vi gjorde bokslut för 2015.

Jag kommer fortsätta att ha en negativ syn till börsen även under 2016 (skam den som ger sig). Jag kommer få rätt tillslut, så enkelt är det. Min börsgissning för 2016 blir att SIXRX går – 19,17 %.

Att tänka på

Det är ingen som har den blekaste aning om hur börsen ska gå inom en sådan kort tidsram som endast ett år. Zoomar vi däremot ut, är det enklare att anta att börsen kommer gå uppåt på lång sikt, säg 5-10 år.

Pengar som du ska ha i närtid hör inte hemma på börsen. De pengar som du däremot kan avvara på längre sikt och inte är i behov av, kan du gladeligen placera på börsen. Investera regelbundet och sprid ut dina inköp, så spelar alla börsgissningar mindre roll.

Låt pengarna jobba för dig. Inte tvärtom.

Om våra (bo)räntor: Då, nu och i framtiden

Historiska räntor

Källa: Riksbanken
Diskontoränta, marginalränta och reporänta. Källa: Riksbanken

Diagrammet visar styrräntan sedan 1907. Vi kan konstatera att medelvärdet för styrräntan är cirka 5 %. Det är dock tydligt att det på senare tid varit större svängningar ifrån medelvärdet än första halvan av 1900-talet.

Medelvärdet för styrräntan blir faktiskt ännu högre om man börjar räkna från 1970-talet. Och det är kanske närmare sanningen, i och med Bretton Woods-avtalet. Den förre detta amerikanska presidenten Richard Nixon släppte dollarns koppling till guldet år 1971. Det fick en stor inverkan på den svenska kronan, eftersom det fanns en tydlig koppling mellan den svenska kronan och dollarn fram till dess.

Vi påverkas av historien

40-, 50-, 60- och 70-talisterna har upplevt de höga räntorna runt 1990-talet, vilket också påverkat deras syn på vad som är en hög respektive låg ränta. I takt med att räntorna började sjunka efter det onormalt höga ränteläget var det många som passade på att binda sina lån, till vad som i dag skulle anses vara en riktigt hög ränta.

Flera av dessa låntagare sitter säkerligen än i dag med bundna lån till en ofördelaktig ränta. Det har utvecklat sig till en dålig affär för den här gruppen av bolånetagare.

Precis som de höga räntorna runt 90-talet påverkade tidigare generationer kan det vara så att den onormalt låga räntan vi upplever i dag, kommer påverka oss 80- och 90-talister, och kanske även 00-isterna.

Det finns en risk att vår generation också kommer att göra dåliga affärer i framtiden på grund av ränteläget som råder just nu.

Binda eller inte binda räntan?

Källa: Riksbanken och Swedbank Hypotek
Källa: Riksbanken och Swedbank Hypotek

I diagrammet ovan ser vi Riksbankens styrränta och Swedbanks bolåneränta ( listränta: 3-månaders, rörliga) i samma graf. Vi kan se finns det ett tydligt samband mellan Riksbankens styrränta och de bolåneräntor bankerna erbjuder oss konsumenter.

Frågorna som alla med bolån ställer sig: Ska jag binda mina lån och därmed tryggt veta vad jag ska betala varje månad? Eller ska jag inte binda lånen eftersom det historiskt sätt lönat sig men då leva med osäkerheten?

Det korta och enkla svaret är: välj rörligt och spara mellanskillnaden (rörligt och ex. bundet på 5 år) i aktier/indexfonder.

Men sedan beror det naturligtvis på individens privatekonomiska förutsättningar. Om man exempelvis redan lever med små marginaler är det sannolikt klokt att binda i alla fall en del av sina lån.

Vart är räntan på väg?

Källa: Nordea
Källa: Nordea

Att ha en uppfattning om vart räntan är på väg blir till mångt och mycket en gissningslek. Se bara på Riksbankens prognoser och deras räntebana de senaste åren. Det är ett häpnadsväckande dåligt track record de visar upp.

Riksbankens räntebana finns givetvis med i beräkningarna hos bankrådgivaren som ger råd och rekommendationer i fall vi ska binda eller inte binda våra bolån. Jag kan bara tänka mig hur många som fått rådet att binda sina bolån de senaste åren och i efterhand insett att det var ett ogynnsamt beslut.

Omvärlden påverkar

Eftersom vi lever i en global värld och ekonomi påverkar så mycket mer än bara det som sker inom Sveriges gränser oss. Ett par exempel: När Mario Draghi och den Europeiska centralbanken håller räntan nere och pumpar ut pengar, är det självklart att det påverkar räntebesluten i Sverige. Likaså är det en angelägenhet för Riksbanken att följa Federal Reserve och deras agerande med penningpolitiken i USA.

Det blir många variabler för Stefan Ingves och Riksbanken att ta hänsyn till. Allt för många, har det visat sig.

Om vi ändå ska tro på Riksbankens räntebana så är experttipset att räntan ska höjas i början av 2017. Vi behöver alltså inte trängas i kön för att binda våra bolån, om man ska tro på det.

Men med Riksbankens mindre övertygande prognoshistorik i beaktande, vore det naivt att lita handlöst på dem nu.

För egen del är det inte dags för oss riktigt än att bestämma vilka löptider vi ska välja på våra bolån. Men jag kommer följa utvecklingen noga och göra en utvärdering vad som passar oss bäst. Det kommer därmed finnas anledning till att återkomma om räntan framöver.