Påskäventyr i Alperna!

Det är något speciellt med Alperna under våren. Kanske för att jag spenderat åtskilliga påsklov här sedan barnsben.

Skidresor är bland det bästa jag vet. Speciellt i mars månad då kylan inte får mina tår att vilja avlägsna sig från de hårda pjäxorna, eller mina fingrar från att tappa känseln. En aktiv semester med frisk luft och gudomliga vyer över snöklädda bergstoppar. Kan det bli bättre?

Enda sen min familj blev medbjudna på en visningsresa hit på 80-talet, har den lilla österrikiska byn Matrei i Osttirol, varit vår absoluta favorit. Skidorten Kaprun och Zell am See ligger i närheten, nordost om Matrei och har varit några av utflyktsmålen genom åren. Även italienska Cortina lämpar sig för en dagsutflykt.

I mars och april går det inte åka skidor ända ner till byn, som ändå ligger på knappa 1000m höjd. Men, när vi kommit upp till liftsystemets högsta topp 2450m, har vi många timmars bra åkning tills solen värmt upp snön kring tidig eftermiddag. Härifrån ser vi också Grossglockner som med sina 3798 meter, är Österrikes högsta berg.

Vi som var först upp i liften strax före kl 9 varje morgon, kunde njuta av nypistade backar i världsklass. Självklart hjälper det till när solen strålar på oss och vi några dagar kan sitta i linne och låta d-vitaminet fylla våra vinterbleka kroppar.

Det blev en nostalgitripp då vi förutom våra fem söner, hade mina föräldrar med på resan, precis som förr. Dessutom var min bästa barndomsvän och hela hennes familj med, då de varit Matrei troget under alla år. Förr körde vi alltid bil hit men, i år med alla sönerna kändes det smidigast att flyga. Vi valde att flyga till München som är knappa 3h bilresa från Matrei.

Trots många år på samma ställe, har jag hunnit med att testa både italienska och franska alperna samt varit i Aspen, Colorado. Den sistnämnda var så speciellt att den har en egen plats i mitt hjärta men, i Europa måste jag säga att jag absolut tycker bäst om Österrike. Det är något speciellt med det genuina folket, naturen och bebyggelsen som känns så äkta. Lilla Matrei har sett likadant ut i över 30 år och jag älskar denna plats på jorden.

Äventyr i Indiska Oceanen!

Maldiverna i all ära men, när du tröttnat på att snorkla finns det betydligt mer att göra på Seychellerna.

Indiska oceanen har mängder med fina öar. Republiken Seychellerna är en av dem. Ca 90 öar består landet av med huvudön Mahe där de flesta av de ca 90 000 invånarna bor. Övriga länder/öar i Indiska Oceanen är t ex Maldiverna, Madagaskar och Mauritius.

Skillnaden mellan t ex Maldiverna och Seychellerna är ganska stor. Du hittar samma paradisstränder men, på Maldiverna finner du i princip ingen lokalbefolkning utan du och ditt hotell är oftast de enda på ön. Att runda ”din” ö i ytterkant tar oftast mindre än 15 minuter.

På Seychellernas huvudö, ligger hotellen blandat med befolkningens hus. Grönskan är slående med tät och prunkande växtlighet. Klippor och berg är formade av vind och vatten till de mjukaste former jag någonsin skådat.

Till min förvåning är Seychellernas invånare svarta och talar Kreol. Engelska och franska funkar också utmärkt. Stundtals känns det som om jag är i Karibien, kanske Jamaica med tanke på flertalet personer med dreadlocks och Bob Marley-t-shirts.

Lokalbefolkningen är stolta även om det är väldigt dyrt för dem att leva här. När man frågar om hur allt fungerar, får vi dessvärre höra att det är korrupt och att staten bl a ger ut land till investerare medan invånarna får betala höga skatter.

Värt att veta är också att Seychellerna inte har några vilda djur. Inga apor, trots den fantastiska vegetationen. Enbart charmiga jättesköldpaddor och mängder med fåglar. Därtill självklart allt djurliv under vatten med gynnsamma möjligheter att se både valhaj och delfiner.

Vädret på Seychellerna är varmt och skönt året om. Dock regnar det en del här. Ihållande regn på nätterna och i vissa perioder även på dagarna. I december och januari regnar det mest men övriga året är ungefär detsamma hela tiden. Regnet bidrar såklart till den fantastiska gröna växtligheten och trots att vi åkte över nyår, fick vi bara regn dagtid ca 3-4 dagar av 11. Solen är stark här mitt ute i Indiska Oceanen, så jag hade inga problem med att sätta mig under tak, spela lite kort och sippa på en cocktail under tiden regnet drog förbi.

Vi bodde utanför huvudstaden, Victoria, på Mahe. Vi hyrde en taxibil en dag, som tog oss runt ön. Det är tveksamt om man vill hyra bil själv med tanke på vänstertrafiken och de stundtals väldigt smala och slingriga vägarna. Sydvästra kustens stränder var en av öns höjdpunkter. Folklivet man möter är avslappnat och välkomnande.

Det är smidigt att ta båt över till de andra två lite större öarna, Praslin och La Digue. De är båda värt ett besök och jag skulle rekommendera att dela upp hotellnätterna mellan två av dessa tre öar. Lilla mysiga La Digue har enbart ett 50-tal fordon och både befolkningen och turisterna susar fram på cykel. Under en dags besök har vi sett hela ön. Absolut bäst var stranden, Grand Anse, som förmodligen var den finaste strand jag någonsin sett...

Så på frågan om vilket som var bäst, Maldiverna eller Seychellerna, så är svaret Seychellerna. Jag är i och för sig ständigt nykär i min make men, om jag inte har behov av konstant horisontellt läge (tänker främst på solstolen), så finns det mer att utforska på Seychellerna än på Maldiverna.

Bröllopsäventyr!

Under min frånvaro i bloggen, har jag passat på att fylla jämnt och så har jag gift mig!

Födelsedagen, den 26 februari, firade jag med min kärlek, i Aspen Colorado. Gillar ni skidor och champange, så finns det inget bättre ställe. Amerikanarna är dessutom väldigt bra på service och vi kände oss väldigt uppassade. Se till att spara tillräckligt innan bara, för här flyger pengarna iväg…

097

Den 11 mars var det dags för bröllop. Exakt ett år sedan vår första date. Vi började redan på fredagkvällen med en ”get-together” på Ernestos övervåning, med Italienska delikatesser och mingel. Ett bra sätt att sammanföra mina och Peters vänner inför den stora dagen.

Vigseln hade vi Egby kyrka på Öland. Den sägs vara Ölands minsta och ligger intill en ladugård. Fantastiskt söt kyrka. Dagen blev precis så där magisk som vi hade önskat. Solen sken och vi kände oss avslappnade och njöt av varje sekund.

Eftersom vi båda varit gifta innan, valde jag att gå in i kyrkan med mina tre söner. Framme vid altaret stod min blivande make med sina två söner. Det blev en fin symbol för sammanförningen till en (stor) gemensam familj.

Festligheterna hölls på Halltorps Gästgiveri och alla gäster stannade över. Vi bjöds en underbar 5-rätters middag med champange genom hela middagen.

Det var så härligt att höra allt fint vår familj och våra vänner hade att säga om oss. Vilken ego-boost det är att gifta sig 😉 Som en rolig kompis sa, ”Nu har fröken Cava blivit fru Champange”. 

Eftersom vi reser så mycket, undrade alla vart vi skulle på bröllopsresa… men, den var vi faktiskt på redan i november när vi var på Maldiverna. Finns ingen mer perfekt bröllopsresa än den. Dessutom var vi ju även i Aspen två veckor innan bröllopet… det får vara någon måtta även på oss två res-galna. <3

FärgWEB-28

Foto: Ditt Ögonblick

Annorlunda äventyr!

Sen sist har vi hunnit med en långweekend till Åre med våra fem grabbar. #familjenannorlundaifjällen  Jag har tidigare mest hållit till i Alperna för jag har inte varit så imponerad av backarna i svenska fjällen. Men, nu har jag hittat det bästa Sverige har att erbjuda och jag tycker att Åre verkligen är riktigt bra.

När man reser med 5 barn gäller det att hålla saker och ting enkla. Nyinköpt 7-sitsig bil till trots, vi tog flyget från Kalmar via Arlanda till Östersund. Lägenhet mitt i Åre nära liftar och restauranger. Frukosten blev havregrynsgröt hemma, lunchen i skidbacken och de fyra middagarna blev fyllda pastakuddar i lägenheten, hämtpizza, Werséns härliga täljstensrestaurang och till sist en burgare på ”Broken”.

Åre 038 Åre 046

Bröllopsförberedelserna är i full gång. Blivande maken friade efter sju månader tillsammans och vi kommer gifta oss på vår 1-årsdag. Skillnaden när man träffas i den lite mer mogna åldern, är att man vet vad man vill och det finns ingen anledning att vänta, när det känns så rätt.

I helgen var vi i Stockholm för att shoppa bröllopskläder. Vi intog var sitt våningsplan på NK. Efter 40 minuter fick jag ett meddelande att Peter hittat sina kläder… ytterligare 40 minuter senare kunde jag meddela detsamma. Säga vad man vill men, effektiva är vi i alla fall.

Det slår oss hur ”inne” det är att hänga i hotellbarer. Vi bodde på Scandic Grand Central och deras Teaterbar var proppfull både fredag och lördag. Några hundra meter bort ligger fräscha Scandic Haymarket där vi tog ett par drinkar innan middagen. Bra gung med dj och riktigt fina cocktails. Något som Kalmar saknar… tur att det är så enkelt att flyga till Stockholm och dess fantastiska utbud. Dock rätt skönt att komma hem till underbara Kalmar igen sen!

Ombytliga äventyr!

Utvilade, solbrända och fortfarande nykära trillar vi in i vår lägenhet i Kalmarsundsparken. Våra efterlängtade fem pojkar ramlar in dagen därpå och lugnet liksom avtog plötsligt.

Vi har inte hunnit vara sambos speciellt länge men, både vi och pojkarna trivs utomordentligt bra tillsammans. Dock finns det anledning att omgående se över rutinerna… när tre och fyra plötsligt blev sju, krävs betydligt klarare rutiner och regler än tidigare.

Detta resulterade i ett inramat schema på vem som gör vad. Sin egna tvätt tar man dessutom hand om själv och fem nya tvättkorgar (en per pojke) har inhandlats. Mina tre pojkar har visserligen tvättat sina egna kläder själva tidigare också men, nu levt ett par månaders lyxliv i nya mannens hem med enbart EN (överfull) tvättkorg.

Utvärderingen är att det fungerar alldeles ypperligt bra. Hur går det för er andra? Sliter ni också långa dagar på jobbet och kommer hem till dukat bord och middag gjord av era barn?

Om inte hoppas jag att ni inspireras av en före detta ensamstående mamma som inte hade överlevt utan sina duktiga pojkars hjälp. Dessutom tänker jag att mina framtida svärdöttrar (eller svärsöner för den delen) inte ska kunna klaga på att våra pojkar inte vet hur man lagar mat eller tvättar sina kläder.

En liten reflektion som drabbat mig och blivande maken på sista tiden, är dessvärre hur missunnsamma folk kan vara.

Vårt svar på det är: -Nej, vi kommer inte sluta njuta av livet. Det är alldeles för kort för att levas efter andras synpunkter. Dock kommer vi fortsätta glädjas åt andras lycka, innerligt från våra hjärtan.

Jag önskar er ALLA en underbar nyårshelg! 

CHAMPANGE

 

Stjärnklara äventyr!

IMG_5241[1]

I helgen gjorde min mellan-son matchdebut på en fullstor basketplan. Det var helt ljuvligt att se killarnas nervösa förtjusning. Att äntligen få spela en riktig match. Vi pratar om Kalmar Saints Pojkar 13 (födda 04-05). Den ena grabben är dubbelt så lång som den andra och passningarna lyser med sin frånvaro. Men, det viktigaste av allt, de har så kul. Ledare och anhöriga ropar uppmuntrande ord från sidan av plan.

Samma helg uppkommer en diskussion hemma med våra totalt fem söner. Den handlar om ödmjukhet och om att tex Zlatan aldrig skulle kunna bli stjärna utan hela laget på plan som stöd. Alla i laget är lika viktiga och det är inte smakfullt att säga att man är bättre än någon annan. Att uppmuntra och berömma, även om man vet att man själv gör saker och ting bättre, gör dig till en trevligare person som andra gillar att hänga med.

Samma gäller i alla lagsporter. Vi vet alla vilka ”stjärnorna” är men, det krävs mer än så för att skapa ett vinnande team. Det krävs positiv energi och uppmuntran. Det krävs laganda.

Det är därför jag tycker idrotten är extra viktig i ungdomsåren. Det är bra för barnen/ungdomarna att vara del av ett lag. Ett lag som förhoppningsvis har en bra ledare och som förhoppningsvis visar att det är bara när vi jobbar tillsammans, som vi lyckas. Det har du med dig hela livet på din arbetsplats. Att skapa negativ energi i ett arbetslag och inte fokusera på att peppa dina arbetskollegor, hindrar inte minst arbetsmiljön men också resultaten.

Jag har spelat basket i 30 år och gör så fortfarande i Kalmar Saints damlag. Dessutom coachar jag klubbens Flickor 16 (födda 01-02). Mina tjejer är nu steget innan seniorspel och det är dags att börja ”toppa” laget. Mitt sätt att göra detta, är att låta de med största engagemang och bäst inställning, få mest speltid på matcherna.

Jag råkar ha en hel himmel med lysande stjärnor i mitt flicklag, dvs positiva tjejer som gärna ger komplimanger till sina lagkamrater. Det kommer ta dem långt, inte enbart inom idrotten.

”Du kan aldrig vinna ensam när Du är del av ett team och det är aldrig enbart Din ansträngning som leder laget till vinst.”

IMG_5201[1]

 

Fotoäventyr!

Förra veckan frågade min fina vän Nina om hon fick fota mig och kärleken. Hon är en duktig fotograf och ville testa en ny teknik som hon lärt sig på en kurs. Konceptet kallas ”Beloved” och gick ut på att vi skulle känna att vi var på date. Hon ville fånga våra känslor på bild.

Nina hade flera olika uppdrag man fick välja mellan som vi skulle förbereda. Man kunde välja t ex att överraska sin partner, ta med en present osv. Vi valde att skriva varsitt kärleksbrev till varandra, som vi läste medan hon tog kort på oss.

Fa__rgWEB-56Fa__rgWEB-25

Det var viktigt att vi inte hade stressat till vår date utan att vi var avslappnade. Hon ställde frågor om hur vi träffades och vad vi tyckte var så fantastiskt med varandra. Vi fick inte så strikta direktiv utan vi busade, pussades och skrattade oss igenom fotograferingen. Verkligen en supermysig upplevelse och det var underbart att se efteråt hur hon hade fångat oss med kameran.

Ett uppdrag hon gav oss under vår date var att kramas på tio olika sätt… efter tredje kramen insåg vi att den fjärde blev en upprepning av en tidigare kram. Seriöst, försök själv komma på åtminstone fem och du kommer upptäcka att det är svårare än det låter. Tack Nina, det blev en perfekt date som vi avslutade på Tullhuset med en utsökt middag (men då fick inte fotografen följa med…)!

SVWEB-46