Den snabbaste växande sporten!

Varje år sedan starten 2013 körs Toughest Race på Ribersborg i Malmö. Förra året var det cirka 30 000 åskådare som hejade på Toughest deltagarna genom hinderbanan. Att loppet hålls vid havet men fortfarande är nära stadskärnan är ett par av de element som gör Toughest Race till en av Malmös största publikfester.

Hinderbanelopp eller OCR (Obstacle Course Racing) är från grunden inspirerat av militär hinderbanor och militär övningar. Toughest grundare är från början inspirerade av två hinderbanelopp från England: Tough Guy och Tough Mudder. Där Tough Guy är mer chock-artat med elektricitet och is-hinder medan Tough Mudder är en stor tävling med många deltagare som körs utan tid och fokuserar på att bygga upp lagkänslan.
Toughest har därför inspirerats av båda dessa och byggt upp ett tävlingslopp som ska passa alla. Man har försökt att skapa en tävling som är mätbar med fokus på tidtagning och att utveckla hinderbanelöpning till en sport. Loppet är tänkt passa alla oavsett om man vill springa Toughest som elitidrottare för att kvala in till OCRWC (Obstacle Course Racing World Championship) eller bara är sugen att delta för att se hur många hinder man kan klara av. Man har bland annat byggt upp loppet med fast-lanes och straffrundor för att alla ska kunna ta sig igenom även om man inte klarar alla hinder.

toughest lab (6)

 

Toughest har sitt huvudkontor i Malmö och har nyligen öppnat Toughest LAB.
Detta betyder att Malmöiter har möjlighet att köra allt från Toughest Race på Ribban, Toughest gruppträningspass utomhus eller på labbet tillsammans med Toughest instruktörer, prova på Toughest event på Mobilia. Dessutom körs Toughest första träningsläger i Marbella om bara ett par veckor! Andreas som bland annat står som arrangör av Toughest Race kommer naturligtvis att även vara på träningsresan i Marbella för att instruera tillsammans några av OCR världsmästarna.

 

15.08.01_Toughest (95)

Jag har träffat Andreas för att få en inblick i vad Toughest är och vad han kan ge för träningstips till alla som är sugna att testa på Toughest Race eller behöver motivation för att starta sin träningsresa.

 

toughest lab (2)

Toughest och Toughest-träningar är utformade för att nyttja det som finns i närheten. Naturen i parkerna, det man har hemma eller hinderbanan på labbet. Toughest Lab är bland annat uppbyggt för att spegla det som finns på banan. Så självklart detta det perfekta stället att öva inför Toughest Race eller helt enkelt en möjlighet för vem som helst att testa på denna typen av träningsform. Labbet fungerar även som ett laboratorium för att testa fram nya hinder som både deltagare och personalen testar på i labbet. För vissa hinder från på Toughest-banan går inte att öva på utomhus, så som hopp från höga höjder under kontrollerade former.

toughest lab (4)

Det finns ett par komponenter inom träning som ligger Andreas extra varmt om hjärtat och som han alltid utgår ifrån när han utformar sina pass:

”Vissa tycker om att träna själva, vissa tycker om att träna i grupp eller i par. Att få en mix där man ger järnet och har kul, där man får hög energi och bra avslutning som ramar in allting – är ett enkelt recept för ett bra pass!”

toughest lab (7)

”Helt enkelt ett moment där man kör individuellt, ett moment där man kör i par eller i grupp och en episk avslutning!”

toughest lab (3)

”Man är aldrig bra på någonting i början. Det är klart att det ser svårt ut innan man har testat det innan. Det är som att lära sig att cykla första gången, man måste helt enkelt bara börja.”

15.08.01_Toughest (48)

 

Något av det viktigaste med träning är att ha ett mål. Har man inget mål tappar man lätt fokus. Att man inte har något kämpa för är ofta det som får folk att sluta träna. Det Toughest kan bidra med för att få vem som helst att träna är ett tidsbestämt mål, säger Andreas.
Det finns i princip alltid ett Toughest-lopp i närheten där man bor. Toughest kan därför vara en perfekt motivations mål för träningen. Man kan ha som mål att man ska klara sig igenom loppet, att man ska klara loppet utan straffrundor eller att vinna. Det är upp till var och en.

 

15.08.01_Toughest (68)

 

”Det är bara att börja. Börja att springa. Alla steg räknas!”, säger Andreas.

För dem som funderar på eller ska springa Toughest har Andreas några enkla träningstips:

– Börja med intervall träning. Spring mellan lyktstolpar! Kör långdistans träning, få in distansen i kroppen och varva med intervall träning. I Malmö finns det extremt många bra platser att löpträna på säger Andreas! Hobbit-backarna vid amfiteatern i Malmö är Andreas personliga favorit. ”Man känner sig som en hobbit på speed när man springer där!”, säger Andreas. Tallriken är klockren för intervall träning.

– Häng-träna. Häng i trädgrenar, dörrkarmar, trappor! Utmana dig själv och se hur länge du orkar hålla. Kör reps gånger tre exempelvis.

– Öva på pullups. Använd gärna gummiband för assistera dina pullups och få in fler reps eller låt en kompis hjälpa dig med att hålla i benen medan du hänger. Man kan också köra excentriskt genom att hoppa upp och hålla emot på vägen ner för att bygga upp överkroppsstyrka.

– Bålträning! Är alltid bra till allt man håller på med. Det kommer bland annat i löpningen. Men det är alltid bra att träna bål genom klassiska övningar som situps, plankan eller knäuppdrag när man hänger från en trädgren.

 

”Det handlar egentligen om att göra träningen rolig! Att inte se sig själv som ett misslyckande. För det är ju aldrig roligt! Har man lyckats ta ett steg ur soffan är ju bara det en vinst i sig”, säger Anderas!

 

15.08.01_Toughest (142)

 

Andreas tipsar om att försöka förändra sin mentalitet från att vara självdestruktiv, vilket många faktiskt är! Man trycker ner sig själv genom att tänka att man är alldeles för dålig, att man är i dålig form eller helt enkelt inte kan.

”Det hjälper ju ingen! Dom tankarna är bara slöseri med energi!Om man kan vända det och börjar tänka att ”varje steg jag tar är i rätt riktning” då kommer man vinna jätte mycket på det!”

För er som vill starta sin träning eller behöver komma igång igen – detta tipsar Andreas om att ni kan göra under påsk:

”Under påsk kommer det finns det gott om tid eftersom alla är lediga. Alla kommer förmodligen att äta lite extra och då kommer man förhoppningsvis känna att det hade varit gott att röra på sig.

– Ta en lång tur och lyssna på fågelkvittret eller en podkast. Oavsett vilken nivå du ligger på. Kanske rent av ta en löprunda. Se hur det känns att få lite distans i kroppen.

– Släng in lite kroppsviktsträning efter promenaden eller löprundan. Kanske utmana sig själv och se hur många armhävningar man kan göra på 2 minuter. Eller dela upp det och kör med en kompis, se hur många armhävningar ni kan göra gemensamt på 2 minuters tid.

15.08.01_Toughest (23)

 

Imorgon kl. 15:00 kommer Musse, en av grundarna till träningsformen Ruffie, till Toughest Lab och håller ett GRATIS träningspass. Det är självklart ett pass öppet för alla så passa på och kika in på labbet!

 

BE BOLD, BE THERE!
 /S

framtid, dåtid, trend?

För att kunna förutspå framtiden och vart dagens utveckling är det viktigt att se tillbaka på hur vi egentligen har kommit dit vi är idag (Mills, 1959). Den gånga tiden kan ge oss ett tummått för vad vi kan förvänta oss i framtiden, vad som inte har fungerat och vad som faktiskt gjorde det. Men det blir många gånger bortglömt att titta på det som existerar här och nu. Vilka förändringar är det som vi upplever just precis idag?

Vi lever i ett modernare, snabbare och mer teknologiskt samhälle idag. Men det är inte enbart inom samhället som denna utveckling har skett (Nixon, 2016). Med avancerad teknik kan vi nu mäta exakt hur mycket extra näringsämnen en elitidrottare behöver för att kunna bli lite snabbare, lite starkare och helt enkelt lite bättre. Vi mäter 100-meters lopp på hundradelars sekunder. Simmare använder sig av specialtillverkade simdräkter för att minska friktionen i vattnet. Gymnaster har tumbling-mattor med extra studs för att kunna få högre höjd i sina volter, allt för att kunna göra fler och svårare trick. I vårt postmodernistiska samhälle ser vi med kritiska ögon på allt runtomkring oss och tänker: ”kan det förbättras?”.

Vi människor i dagens samhälle är helt enkelt aldrig nöjda. Vi ser det inte bara i den idrottsliga kontexten utan även i våra privatliv. Skilsmässor är mer vanliga idag än någonsin. Allt fler barn blir diagnostiserade med utbrändhet redan så tidigt som vid sex års ålder. Trots att vi ständigt gör nya medicinska framsteg ökar också procentandelen individer med hälsoproblem. Vi vill gärna vända oss till dessa individuella människor och påpeka individuella misslyckanden eller rent av avsaknad av karaktär. De måste helt enkelt inte ha varit starka nog för att lyckas. Eller var de verkligen individerna som var problemet? 

Ibland kan det vara bra att ta ett steg tillbaka. Den mänskliga kroppen är gjord för rörelse, för ett liv på jakt och för att fly från omgivande faror. Att pressa sig själv till sin yttersta gräns så som elitidrottare måste göra för att kunna bli en idrottstalang, gärna varje träningspass och varje tävling, det är inte hållbart eller hälsosamt för kroppen. Kroppen behöver vila för att kunna stärkas och byggas upp inför nya utmaningar. Det finns en biologisk funktion som hindrar oss från att ta oss an för mycket, eller rättare sagt det brukade göra det. Idag pensioneras de flesta idrottsstjärnor vid en ålder av 35, eller 25 om man är gymnast. Deras kroppar orkar helt enkelt inte med längre och de flesta av dem får leva med dagliga smärtor resten av livet, som en ständig påminnelse av den forna karriären. Kroppen är byggd för rörelse, men inte för den rörelse elitidrottare utsätter sig själva för med dagens avancerade idrottsutrustning. Det är helt enkelt inte naturligt för kroppen att hoppa fyra meter upp i luften, göra en dubbel volt med 3½-skruv och sedan landa på fötterna helt blickstilla. Kanske borde vi fundera över hur bra dagens idrott verkligen är för individen och vad som kunde göras annorlunda?

oxieåsånt (78)

Detta gäller naturligtvis inte enbart elitidrottare. I och med teknikutveckling blir vi ständigt mer och mer stillasittande i vår vardag. Vi har gått från att vara ett bondesamhälle till ett industrisamhälle och verkar vara på väg i en riktning mot tjänstemannasamhälle. Dagligen spenderar vi längre och längre tid i kroppsligt onaturliga ställningar. Skrivandes vid datorn, sittandes framför tv:n i soffan eller med nacken framåtböjd över mobilskärmen i knät med krokig rygg. Det VI borde fundera över är kanske, vad skulle vi kunna göra annorlunda i vår vardag?

yogabrygga

Måndagens tre korta för att starta veckan på ett fantastiskt sätt!

⇒ njut av solen – ta vara på vårvädret genom att väcka endorfinerna i kroppen och starta veckan med ett leende.
⇒ välj vitt istället för rött – fågel, fisk och skaldjur är ”smalare”-kött.
⇒ drick vatten! många gånger äter vi trots att vi egentligen inte riktigt är hungringa. Småsugen? Det kan vara så att kroppen är en aning uttorkad. Drick ett glas vatten innan maten.

 

 

Ny vecka, nya tag & en ny möjlighet att följa dina drömmar!
Kan det bli bättre?
/S

One breath at a time


Efter en relativt kritiserande vecka så tänkte jag påbörja denna veckan med kärlek. Förhoppningsvis får detta citat från Kino dig lika glad som det fick mig:

”Someone asked me yesterday on Periscope if I like Muslims. My response: why do you ask? I like good people. I don’t care what color your skin is, what your religious faith is, how much or how little is in your bank account, what sexual orientation you feel most comfortable with, whether you’re liberal or conservative or whatever. I won’t make you wrong if I disagree, I will try to understand where you’re coming from and respect our differences. I will do my best to meet you on common ground. I will do this because #ibelieveinlove
Yogis are held to a higher standard of accountability. And I think that’s fair enough. To sit at the helm of an ancient spiritual tradition built on the promise of lasting peace isn’t something to be taken lightly. It means something to practice yoga and to live the yogi’s life. I appreciate every time someone called me out for being out of my integrity because I’ve learned from it. We aren’t perfect and we need the mirror of a loving community strong enough to offer constructive criticism in the effort of expansion and evolution. We need the support of one another to venture into new territories and create a more peaceful world. The yogi’s path is laid with the bricks of forgiveness, patience and tolerance. If we devolve into name-calling tirades aimed at convincing people to be peaceful then we betray the spiritual heart of the practice. Besides, the least effective way to change someone’s mind is by yelling at them. Win their trust rather by your example, by the steadfast faith expressed in your actions, by your calm even temper, and by your tenacious spirit. Rant and rave and it gets us nowhere. History has shown us that to stand up to the biggest bullies we need the power of peace, not more war.
I believe in love. Love is enlightened action. Love is reaching across hard lines to understand where we are coming from. Love is a sense of community and togetherness. Love is healing, teaching and kindness. Love is patient, hopeful and eternal.
#ibelieveinlove
.
How about you?”

 

 

 

 

 

*Hämtat från:
https://www.instagram.com/p/BC6T91mMOkV/

Difference is empowering!

 Integration, HBTQ, jämställdhet och genusfrågor

Igår var jag på besök hos VILJAN för att prata med en oerhört inspirerande och medveten instruktör- Marco Vega. I Malmö har han bland annat varit med och startat träningsklubben Viljan, som är en av de föreningar som dagligen försöker aktivera fler människor i integrations-, HBTQ-, jämställdhets- och genusfrågor. Genom träningsklubben Viljan har Marco valt att ta en medveten ställning till dessa frågor och uppmanar alla oss andra att göra detsamma – difference is empowering!

 

På Viljan är de medvetna om fördomar. Fördomar existerar, alla har fördomar. Utan dessa fördomar hade vår vardag försvårats oerhört. Vilket bland annat kan förklaras med hjälp av utvecklingspsykologin. I utvecklingspsykologin myntade Jean Piaget begreppet kognitiva scheman, vilka Piaget förklarar är ytterst nödvändiga för människors mentala balans och behov av att förstå sin omvärld. Kognitiva scheman består av de erfarenheter och lärdomar vi har tagit in genom vår livstid. Går vi exempelvis in på ett badhus vet vi att man betalar i kassan, får en nyckel till skåpet i omklädningsrummet och byter om till sina medhavda badkläder. Detta är inprogrammerat i vårt kognitiva schema. Vi vet eller har en föreställning om hur ett besök på badhuset kommer att se ut. Det vill säga en fördom.
Piaget förklarar vidare att fördomar, eller våra kognitiva scheman, kan assimileras eller ackommoderas. Detta sker när vi utvecklar vår kunskaps vy med nya erfarenheter. Nästa gång vi kommer till badhuset kanske personalen ger oss en liten bricka som de förklarar ska blippas på dörren till omklädningsrummet för att komma in och på skåpet för att låsa in våra behörigheter. Att få en blipp-bricka istället för en nyckel är inte helt främmande från våra tidigare erfarenheter, vilket gör att denna nya kunskap kan assimileras till den gamla kunskapen, det vill säga läggas till. Om ny kunskap däremot är så pass olik alla tidigare erfarenheter kan våra gamla scheman eller fördomar behöva struktureras om helt för att få en enhetlig förklaring. Detta kallas inom utvecklingspsykologin för ackommodation.

marco

 – ”Vi arbetar med empowerment”, säger Marco. ”Vi finns till här för att stärka människor, med en fysisk ingång. Äg din kropp!”

På Viljan arbetar man med workshops, medveten marknadsföring genom sociala medier och genom att aktivt ta upp detta med alla tränande medlemmar. På viljan har man fördomar, och man har accepterat det!

Genom att acceptera sina fördomar kan man arbeta med dem och aktivt förändra sina fördomar. Fördomar behöver inte vara negativa, även om ordet ”fördom” i de flestas huvuden har en negativ klang. Att vara medveten om sina fördomar och acceptera dem gör att man aktivt kan börja arbeta med dem, och därmed bli mer accepterande. I Viljan har man medvetet valt att arbeta normkritiskt med hjälp av lust – lust till rörelse, lust till sociala sammanhang och att få känna sig som hemma på träningsklubben.

viljan (2)

– ”Instruktörer har en position att påverka! – De har en position och en situation där de kan få medlemmar att känna sig välkomna. Genom att erbjuda en välkomnade miljö kan de hjälpa medlemmar att börja växa, både som människor och till fysiskt välmående.”

viljan (3)

 

Sist men inte minst har Marco några tips för er som ännu inte har lyckats finna lusten till rörelse och träningsglädjen. Här kommer några konkreta tips till hur du kan sätta igång med din träning redan i helgen!

  1. Röj vinden

    – våren är här. Snart ska utemöblerna fram. Vinterkläderna kan packas ner och kanske behöver du plocka fram skidjackan inför påsklovet. Ett träningspass behöver inte utföras på gymmet! Du lyfter saker, går upp och ner för trappan, är i aktiv rörelse i flera timmar. Första träningspasset – DONE √ Vad kommer att vara ditt nästa träningspass?

  2. Vardagsrörelse!

    – ta trappan, gå ut och gå en sväng i vårsolen på lunchrasten. Du är mer aktiv än du tror! Frågan är inte hur du kan börja träna eller röra på dig, frågan är hur du kan lägga in mer rörelse i din vardag.

  3. Småbarnsförälder?

    – Perfekt! Då har du ju redan en kettlebell i handen! Som dessutom kommer att öka i vikt med tiden, helt gratis! Använd det du har hemma. Lyft, bär och rör dig tillsammans med dina barn.

  4. Rörelseglädje

    – se till att hitta lusten till rörelseglädje! Vi människor mår bra av att röra oss, vi är skapta för rörelse. För en del kan detta ha blivit ovant och kännas mer som ett tvång än glädje. Precis som allt annat är rörelse väldigt personligt, se till att finna det som gör dig glad.

 

Trevlig träningshelg till er alla!
/S

 

Sport in a changing world!

Wake-up call?

Vi lever i ett samhälle där integration och jämställdhet är A och O. Nästintill alla, om inte till och med alla, idrottsorganisationer har detta som policy eller till och med nedskrivna handlingsåtaganden i föreningsstadgarna. Hur som helst är det lätt att ta detta för givet. Att anta att alla har samma förutsättningar när det gäller sport. Anta att idrottsorganisationer ger alla samma chans oavsett kön, sexualitet, hudfärg, religion eller socioekonomisk bakgrund. Det är lätt att anta och tro att allting är som det borde vara.

 

Vi lever i ett allt mer accepterande samhälle med en ökad tolerans för homosexualitet och samkönade äktenskap, men hur ligger det egentligen till med homosexualitet inom sport? Vi måste vara försiktiga att inte överskatta mängden acceptans i dagens samhälle. Trots att vi på många områden i samhället har blivit oerhört moderna så är det faktiskt just i sport som könsdiskriminering och segregering är institutionaliserat. Frågar vi kollegan på jobbet imorgon om de såg ”matchen” kvällen innan, finns en bakomliggande självklarhet om att det är herrarnas match som vi refererar till. Denna företeelse kallas manlig hegemoni, vilket är något som vi oftast inte ens reflekterar över i samhället. Det vill säga, man utgår alltid från mannen som norm. Det är så normaliserat i vår vardag att inte ens människor med maktposition gör någonting för att ändra på det. Man antar helt enkelt att situationen är som den är för att den borde vara så. För så har det alltid varit.

 

Det är dock inte enbart kvinnor och damidrott som detta påverkar. Den manliga standaren sätter även en ribba för hur män borde vara och bete sig inom sport för att bli accepterad. Det skapar en idrottslig norm för ”vem” man får lov att vara inom den idrottsliga kontexten, vilket är en av många anledningar till varför många elitidrottare runt om i världen idag fortfarande väljer att inte vara öppna med sin sexuella läggning under idrottskarriären.

Enligt vetenskapliga åsiktsundersökningar ska länder runtom i världen ha en acceptans för homosexualitet på cirka 60-88%. (USA cirka 60%, Tyskland 87%, Spanien 88%, Storbritannien 76% och Italien 74%, enligt statistik från 2013*). För de flesta av dessa länder innebar detta en ökad acceptans med ett genomsnitt på 11% sedan 2007. Hur skulle samma typ av undersökning se ut för acceptansnivån inom sport tror du?

Intressant nog, och möjligen föga förvånande, så har Ryssland en avsevärt lägre acceptansnivå mot homosexualitet som faktiskt sjönk från 20% 2007 till 16% 2013. Detta kan bland annat förklaras med president Putins anti-gaylag som godkändes i juni 2013 och förbjuder propaganda mot icke-traditionella sexuella läggningar. Vilket blev något obekvämt eftersom lagen godkändes mindre än ett år innan Ryssland skulle stå som värd för vinter-OS i Sochi. Speciellt obekvämt blev det för IOC eftersom en anti-gay lag ställer sig i direkt konflikt med den olympiska karaktären som står emot ”alla typer av diskrimination”.

 

 

 

*statistisk data och vetenskapliga antaganden är hämtade från Nixon II: Sport in a changing world, 2016. Routledge, New York.

Dagens träningstrend – Street Workout

Street Workout?

 

micke (1)

Som jag nämnde i mitt förra inlägg är det inte första gången som träning och hälsa har blivit en samhällstrend i Sverige. För ett par hundra år sedan var Sverige faktiskt världskänd för sin idrott, rättare sagt Linggymnastiken.

Per Henrik Ling, skapare till Linggymnastiken, spred sin lära vitt och brett under början av 1800- och 1900-talet. Husmödrar, skolelever och soldater runt om i Sverige utförde dagligen sin linggymnastik med disciplin och mekaniska rörelser för att hålla kroppen i harmoni. Tydligen ska linggymnastiken ha spridits världen över och gjort Sverige berömd för sitt moderna tänk. (Man får tänka på att detta var en tid då kvinnor bar korsett och spelade tennis i högklackat och långklänning). Idag är det dock få som ens har hört talas om Linggymnastiken. Men om ni någon gång råkar passera kulturhuset i Stockholm, vilket är den ursprungliga platsen för Gymnastik- och idrottshögskolan, och springer förbi en skulptur av en gammal man ni absolut inte känner igen – då har ni hittat Per Henrik Ling, också omtalad som den svenska gymnastikens fader, glöm inte ge honom en klapp på axeln för sin gigantiska insats inom idrottsvärlden!

Sport och idrottstrender tenderar att växla aningen fortare än de gjorde under 1800-talet, men det kanske inte är så konstigt eftersom vi lever i en modernare och snabbare värld. Allting är tillgängligt dygnet runt och vi kan se på sport från alla delar av världens hörn. Enligt mig så håller gymmen en relativt bra måttstock över träningstrender. Alla minns väl när yoga blev populärt? Helt plötsligt började alla gym erbjuda gruppträningsklasser under namnen ”bodybalance”, ”poweryoga”, ”baby-yoga” och ”hot yoga”. Några år senare ramlade crossfit in som senaste trenden. Crossfit precis som yoga har självfallet funnits långt innan 2000-talet men helt plötsligt kunde man se hur crossfit-klubbar började ploppa upp lite här och var runt om i landet. Själv kommer jag ursprungligen från en småstad med cirka 40.000 invånare så en officiell crossfit-klubb startade aldrig i min stad, däremot började alla gym i staden erbjuda, som de själva kallade det – ”crossfit inspirerande träningspass”.

 

Vilket tar oss till – vad är egentligen trendigt idag?

Det senaste som jag har sett i gruppträningssalarna idag är ”kroppviktsbaserad styrketräning” eller ”boothcamp”. Kroppviktsbaserad styrketräning, eller Street Workout/Calisthenics som det vanligen kallas utanför gymmet, kanske är en nyhet för en del av er där ute, andra har hängt på trenden sedan länge. Oavsett så går det alltid att lära sig mer. Jag träffade grundaren av Barstarzz Sweden, Micke Häggström, för att höra vad han hade för tankar om träning och träningstips för dem som är nyfikna på att börja med Street Workout.

micke

 

Street Workout består av kroppviktsövningar, utvecklade för att stärka och bygga upp kroppens fysiska förmåga. Träningsformen introducerades i Sverige under 2010, med USA som största inspirationskälla. Micke förklarar själv att:

– ”Street Workout är en blandning av andra träningsformer, framförallt gymnastik, yoga, parkour och calisthenics, där man lekfullt har utvecklat alla grundövningar”.

 

micke (3)

Man använder kroppen som enda motvikt och arbetar mot gravitationslagen på marken, stänger och under movement för att skapa ”flow” mellan olika tekniker.

 

micke (2)

 

– ”Vem som helst kan träna eller börja med Street Workout”, säger Micke. ”Det är det naturliga för kroppen! Vi har alltid lärt oss att röra oss fritt, springa, klättra, trilla. Allting inom Street Workout grundar sig på din egen kropp, din styrka och din kapacitet.”

 

micke (4)

 

För den som är intresserad av att börja med Street Workout har Micke ett tips – GRUNDERNA! 

– ”Armhävningar, pull-ups, dips, planka, utfall och knäböj. Börja med grundövningarna och fundera över hur du kan utveckla grundövningar från din kapacitet. Ställ dig själv frågan: Vad är mitt mål med träningen? Utveckla sedan grundövningarna efter ditt mål”.

 

micke (5)

 

Det finns inga genvägar till framgång. Allting måste starta från grunden. Vilket är lika sant inom träning som när man bygger ett hus.

 

HAPPY WORKOUT FRIDAY EVERYONE!
/S