44 dagar till Rio

Hej på er alla läsare 🙂

Då är det bara 44 dagar kvar till sommarens stora händelse.. Dom Olympiska spelen i Rio de Janeiro. Jag börjar märka det väldigt tydligt framför allt på att det massmediala irresset har ökat markant… Men det är väl naturligt att det blir mer och mer desto närmare vi börja komma tävlingarna. Jag märker också en ganska stor skillnad i förhållande till mina andra Olympiska spel jag varit med på. Det är betydligt fler tidningar och annat som hör av sig och självklart har det väldigt mycket och göra med att jag har blivit mamma och fött Vincent.

För några dagar sedan blev jag filmad på Bråhögsbadet under regniga förhållande. Det är ”GARANTERAT” inte alltid lika glamoröst som vi hade det i Turkiet. Inslaget handlade om att göra en OS satsning med de familje förhållande jag har nu i förhållande till hur det var förr. Vincent fick visa sig lite på styva linan i vattnet. Dock valde han att bara använda sig av en puff. Han ville inte riktigt simma utan puffar helt.

Filmstjärnan Vincent
Filmstjärnan Vincent

Men självklart börjar nerverna också att laddas upp. Jag har aldrig tidigare känt ett sådant sug på att få simma SNABBT… Jag är riktigt motiverad och det spelbar sig på min träning eftersom jag simmar på tider jag inte gjort innan… Så det ska bli otroligt ”KUL”. Men framför allt också så känner jag att sammanhållningen mellan tjejerna i OS-laget är bättre än de andra gånger jag varit med. jag känner verkligen att vi är ett TEAM.

Ganska komiskt eftersom jag i bakgrunden har EM låten i fotboll där dom åtskilliga gånger uppretar odet TEAM…! Kanske inte alla som vet att det är en förkortning på något som jag bygger hela min träningsfilosofi på.

T – TOGETHER

E – EVERYONE

A – ACHIEVES

M – MORE

 

Sen har det inte bara handlat om simning den sista tiden… Vincent har fyllt tre år och det skulle självklart firas. Vi har haft hans tidigare kalas nere hos mina föräldrar som bor nere i Simermarken precis vid havet. Självklart gjorde vi det i år också och självklart var det Sebbe som var grillmästaren.

Sebbe är alltid grillmästaren på våra tillställningar.
Sebbe är alltid grillmästaren på våra tillställningar.

Den skjortan Sebbe har på bilden köpte han i under OS i Peking 2008. På något sätt sammanfattar den hela hans sätt att klä sig.. 🙂 kanske inte riktigt min favorit skjorta men på något sätt är det bara SEBBE. På bilden ser vi också Mujo… En av sebbes bästa kompisar som också simmat. Himla kul är att jag och Mujo deltog på Ungdoms OS i Esberg, tror det var 1999.

Killen i centrum mådde självklart som fisken i vattnet… Massor av presenter och sötsaker så det fanns inget att klaga på.

Gudmor Veronika fångade en jätte bra bild på Vincent under hans födelsedags kalas.
Gudmor Veronika fångade en jätte bra bild på Vincent under hans födelsedags kalas.

 

Sebbe har växt upp tillsammans med Mujo och en annan kompis Max. Och idag är det deras söner som regerar på kalasen. Längst till vänster sitter Evin som är lite äldre än Vincent och sen har vi Leo som är Max son, han är något år äldre. Sen kommer Vincent och en av favorit kusinerna Algot.

Vincents kompisar. Evin, Leo, Vincent och kusinen Algot.
Vincents kompisar.
Evin, Leo, Vincent och kusinen Algot.

 

Fram över är det träning som står på schemat Både på land och i vattnet. Nu på fredag åker Sebbe iväg på Danska mästerskapen i Herning. Sen när han kommer hem så åker jag och Vincent till Norrköping för att jag ska simma SM. Så det blir en hel del tid som vi spenderar ifrån varandra. Men vi får helt enkelt optimera den tiden vi verkligen spenderar tillsammans. också får vi möjligheten att sakna varandra 🙂

Får avsluta med en bild på lilleman där han känner sig som den coolaste killen i världen…

Vincent känner sig extra cool i pappas solglasögon
Vincent känner sig extra cool i pappas solglasögon

 

OCH KÄRA MALMÖBOR! Vart vi än befinner oss i världen så vet vi att himlen aldrig är så himmelsblå som den är i MALMÖ

Sista dagen i Turkiet…!

Hejsan på er alla….!

Då är sista dagen i Turkiet kommen… Vincent och min mamma åkte hem förra veckan vilket kändes jätte jobbigt. Men det har gått förvånansvärt bra ändå och min träning har flutit på riktigt bra. Vi är på ett av dom bästa ”träningsställen” jag någonsin har varit på. Allt från anläggningen, till maten, till hotellet är toppklass. Styrkerummet är något av det största jag har sett… Dom har princip allt man kan tänka sig.

Handvikterna
Handvikterna
Delar av Cardio området
Delar av Cardio området

Nu är jag ingen idrottsfantast och framför allt inte någon fotbollsfanatiker. Jag har väll koll på Zlatan, sen stoppar det nog där. Men det Turkiska fotbollslandslaget tränar på samma hotell som vi bor på. Dom förbereder sig för EM i sommar. Det är i sådana här läge man verkligen förstår hur stort fotboll egentligen är. Spelarna är väldigt populära och omringade av livvakter hela tiden. Många av spelarna har velat ta bilder tillsammans med Vincent. Framför allt när han har sin Barcelona tröja på sig där det står Vincent på ryggen. Den fick han av Sebbe efter att han kommit hem från Mare Nostrum för några år sedan.

Vincent med en Turkist fotbollspelare
Vincent med en Turkist fotbollspelare

 

Annars är det inte så speciellt mycket som händer. Vi har det otroligt kul tillsammans hela gänget. Jag känner verkligen att vi har en otroligt bra sammanhållning….

Här får ni lite bilder som jag har tagit under lägret.. Och om ni vill se fler bilder kan ni gå in på min instagram: ida.markovarga

 

Erik får massage :)
Erik får massage 🙂
Jag och Sara
Jag och Sara

 

Jag och Stina
Jag och Stina
Jag, Sara och lilleman
Jag, Sara och lilleman
Vincent och Mormor
Vincent och Mormor
Det blev många pussar på Vinnie :)
Det blev många pussar på Vinnie 🙂
Bättre simlärare får man leta efter....
Bättre simlärare får man leta efter….
Skåningarna i Turkiet...!
Skåningarna i Turkiet…!

Skåningarna i Turkiet

Före kvällsmaten...
Före kvällsmaten…

Träningsläger i Turkiet

Hej på er alla…!

I skrivandets stund befinner jag, Vincent och min mamma Åse oss nere i Turkiet. Vi flög i måndags morse och har nu varit här i 3 dagar. Än så länge är det något av det absolut bästa jag har varit på. En otroligt fin anläggning med väldigt bra faciliteter. Sen kan man inte klaga på vädret som ligger runt 30 grader, även om det är lite molnigt just idag.

Vincent storm trivs nere i värmen...
Vincent storm trivs nere i värmen…
Här sitter jag och Vincent vid poolen efter dagens träning...
Här sitter jag och Vincent vid poolen efter dagens träning…

Innan avresan till Turkiet hann jag med nöd och näppe hem från EM i London för att i princip packa om min väska. Jag valde som sagt att åka hem tidigare från London för att få lite tid hemma innan träningslägret.

EM i London var ett av mina bästa ”otippade” tävlingar. Även om jag innerst inne vet om att jag är otoppad så är det mentalt svårt, framför allt också när andra simmare runt om kring en är toppade och simmar jätte bra. Jag är en person som verkligen kan glädjas åt andras framgångar men samtidigt vill man själv prestera. Där är det himla tur att jag har Sebbe där hemma som stöttar mig. Han är väldigt bra på att, som han själv kallar det, leva i verkligheten :)… Jag har en förmåga att ibland vara lite väl självkritisk. Och då är det bra med Sebbe eftersom han har sjävklart koll på alla mina tider och min statistik, så ibland när jag i mitt eget huvud fabricerar fram mina egna sanningar så finns han där och rättar tillbaka mig till verkligheten. I det hela är jag vådligt nöjd med mina dagar i London… Och självklart är det alltid jätte kul med internationella medaljer.

Brons på 4x100 frisim
Brons på 4×100 frisim
Minuterna innan start på 4x200 frisim
Minuterna innan start på 4×200 frisim
Jag fick starten i försöken på 4x200. i finalen slutade vi på en 6:e plats där jag avslutade på efterlängtade 1.59 :)
Jag fick starten i försöken på 4×200.
i finalen slutade vi på en 6:e plats där jag avslutade på efterlängtade 1.59 🙂

Efter min hemkomst från London så hade Sebbe självklart bjudit hem halva Malmö till oss på lördagen för att grilla… 🙂 Det var en jätte trevlig kväll där alla andra drack goda drinkar. Själv nöjde jag mig med alkoholfria Mojitos.

En standard Sebbe grillbricka...
En standard Sebbe grillbricka…

Nu har jag min lille Vincent och min mamma hos mig i en vecka till. Dom åker hem den 1 Juni och efter det så kommer jag själv hem den 8 Juni…

Jag hörde från Sebbe att vädret är fantastisk i Malmö. Så då kan jag utan att överdriva säga att

Vi alla Malmöbor vet att det finns ingen himmel som är så himmelsblå som den i MALMÖ 

PS: Jag har ju självklart fått med mig vilka som är SERIELEDARE!!! 🙂

 

Europeiska Mästerskapen i London…!

Det var återigen ett tag sedan sist jag skrev här på min blogg…

Mycket har hänt den sista tiden… Mycket inspirerande och roliga saker.

För ca två veckor sedan flög jag upp till Stockholm under dagen för att fotografera till Coca Cola. Det var en jätte trevlig dag och självklar jätte kul att bli fotograferad av riktiga proffs. Det var första dagen av två dagar som vi kommer att fotograferas. Förutom mig själv är det också Simon Sjödin, Erik Persson och Stina Gardell som är med.

Stan Gardell, Jag, Simon Sjödin och Erik Persson gör en klassisk reklam "pose" :)
Stan Gardell, Jag, Simon Sjödin och Erik Persson gör en klassisk reklam ”pose” 🙂

Fotograferingen för Coca Cola var på torsdagen. Och sedan på Lördagmorgon körde jag och Sebbe upp till Göteborg för att vara med på Olympia travet på Åby Travstadion. Det är så att ATG sponsrar Sveriges Olympiska kommitté och därför bjuder dom in alla Olympier till Olympia travet.

Lite speciell ska man väl få känna sig ibland ... :)
Lite speciell ska man väl få känna sig ibland … 🙂

Dagen började med att anlända till hotellet där vi sedan blev körda i bussar vidare ut till travbanan. När vi anlänt till travbanan fick då alla Olympiers respektive gå direkt upp till VIP logen. Olympierna fick stanna kvar nere på travbana för att vara med på invigningen av traveftermiddagen. Det gjorde vi med en inmarsch framför all publik. Förutom Olympierna var det också andra föreningar som var med.

Alla olika förringar fick varsin ballong med de Olympiska färgerna. Vi Olympier fick de gula.
Alla olika föreningar fick varsin ballong med de Olympiska färgerna. Vi Olympier fick de gula.

Det stora loppet var självklart finalen i Olympia travet. Och självklart skulle Sebbe satsa på några av hästarna i finalen utan att ha en aning om vem eller vad han satsade på. Hästen han satsade på var väldigt nära att vinna men slutade så klart på en andra plats… Min kommentar ”nära sjuktet ingen hare” var inte speciellt uppskattad. Jag tror han ska fortsätta hålla sig till simträning och poker och undvika hästsporten i framtiden 🙂 Under prisutdelningarna till dom olika kuskarna och hästägarna så var vi med och hjälpte till som prisutdelare. Vi var uppdelade så alla fick hjälpa till under olika tävlingslopp. Men under finalen var alla Olympier med vid prisutdelningen. Sebbe var uppe i logen under loppet där också hästägana satt. Han berättade att ägarna till hästen som vann kom från Norge och dom blev totalt galna när deras häst vann… Glädje tårar från allihopa… Det kan jag verkligen relatera till. Att lyckas med något efter att ha investerat så extremt mycket av sig själv är en fantastisk känsla.

Senare på kvällen var det middag och bankett för alla. Det var jätte god mat och extremt trevligt. Jag och Sebbe hamnade vid ett bord med Magda och hennes kille Patrik. Vi hade också pingis ”legenden” Jörgen Persson och OS-guldmedaljören i 4×10 KM stafett (längdskidor) Anders Södergren. Jag anser mig själv vara en relativt blyg person. Därför är det så skönt att ha med mig Sebbe eftersom han är raka motsatsen… Men det är alltid jättekul att träffa andra idrottare som håller på med andra idrotter på hög internationell nivå.

Anders Södergren, jag och Magda
Anders Södergren, jag och Magda

Under tiden jag och Sebbe var i Göteborg så fick Vincent stanna hemma hos min syster och hans kusiner. Jättekul för honom eftersom min bror var också där. Så både moster, morbror och alla kusinerna var samlade. Och om det är något Vincent älskar så är det att få leka med sina kusiner.

Ebbe, Alcott, Johan, Vincent och Ada
Ebbe, Alcott, Johan, Vincent och Ada (Han ser lite skrämd ut, måste bero på Valborgs bålen 🙂

 

Nu på fredag flyger jag till London för att simma EM, tävlingarna startar på måndag. Det ska bli väldigt skönt att komma dit några dagar innan och får komma in i ”competition MODE”. I och med att jag redan har blivit uttagen till OS i Rio så är det där mitt fulla fokus ligger och jag har inte toppat fullt ut till EM. Självklart är jag jätte taggad inför EM och tycker samtidigt att det ska bli jätte kul. Jag tycker också på något sätt att det ska bli väldigt skönt att kunna få tävla på så hög nivå utan att ha så extremt hög press på mig själv.

För mig har det självklart varit viktigt att kvala med till OS men jag har alltid i min simkarriär haft fokus på att prestera på topp där det gäller. Min målsättning har aldrig varit att kvala med… Utan alltid att kvala med för att sedan prestera på topp.Det har också gjort att på nästan alla mina internationella mästerskap så har jan antingen slagit personbästa eller säsongsbästa.

Jag har valt att endast vara med på EM fram till torsdagskvällen. Det har jag valt eftersom på måndagen efter EM åker jag på ett 2,5 veckors träningsläger till Turkiet. Det ska bli jätte skönt att få komma iväg och träna riktigt hårt. Denna gången ska min mamma följa med och hjälpa mig med Vincent, dom är med på lägret i 10 dagar och åker sedan hem. Så jag kommer endast vara borta från min lilla Vinnie under dagarna på EM och sista delen av träningslägret.

VINNIE en VINNARE
VINNIE en VINNARE

 

Helt sjukt vilket sommar väder vi har haft i Malmö… Helt fantastiskt.

Så mer än någonsin vet vi Malmöbor att ingen himmel är så himmelsblå som den i MALMÖ

Tillbaka till ”VARDAGEN” igen…

Förra veckan var det, som jag skrev i mitt förra inlägg, landslagsläger här i Malmö. Under torsdag var hela landslaget med tränare inbjudna till Malmös rådhus på en middag. Vi hade alla klätt upp oss jätte fint. Självklart är det skönt att av och till slippa gå runt i mjukiskläder….

 

Så här valde jag att se ut på festmiddagen
Så här valde jag att se ut på festmiddagen

 

Mina bordsdamer under kvällen. Stina Gardell och Magdalena Kuras
Mina bordsdamer under kvällen. Stina Gardell och Magdalena Kuras
Kvällens Meny
Kvällens Meny

 

Det var ett jättetrevligt initiativ av Malmöstad tycker jag. Vad jag vet, eller på de träningsläger jag har varit med på i olika städer i Sverige har man aldrig gjort så förr.

Under träningslägret i Malmö kom Sydsvenskan förbi för att göra en intervju.

http://www.sydsvenskan.se/sport/mamman-med-medaljdrommar/

Den kan ni läsa på länken ovan… 🙂

 

Veckan fortsatte sedan lite i festligheternas tecken med en jätte trevlig fest på lördagen. Sebbes bror Christoffer har nämligen fyllt 30 och det firades ordentligt…

 

En gruppbild på alla som var med på festen...
En gruppbild på alla som var med på festen…

 

Då var jag igång igen med hårdträningen (IGEN)…. Idag torsdag har jag redan kört totalt 9 träningspass, 3 styrkepass och 6 simpass, och jag avslutar dagen självklart med ett simpass så jag kommer upp i totalt 10 träningspass.

 

Så brukar det inte riktigt se ut för mig. Men imorgon ska jag flyga upp till Stockholm för att bli fotograferad till en av simförbundets sponsorer Coca Cola. Jag flyger tidigt på morgonen och kommer hem sent på kvällen…. Så det blir bara en snabb visit.

På lördag sen ska jag köra upp tidigt med Sebbe till Göteborg. Jag har blivit inbjuden till Olympia travet. Så jag ska upp och spela lite på hästar… 🙂

 

Nästa vecka börjar det som alla anda veckor med en måndag… På tisdag åker jag och min svärfar till Ungern efterkom jag hjälper honom med lite inredning/design i en lägenhet. Men även det blir en kort visit. Jag flyger hem redan på Onsdagen sen på kvällen. Det är ett annat stort intresse jag har… Inredning, jag älskar att få inreda.

Dock hann jag med en runda på stan i tisdags med en god lunch inne på Epicure. Vincent var också med och självklart ska han ha på sig sin egen ryggsäck med alla sina bilar i.

 

Vincent med fjällräven

 

Trotts att vädret inte har varit på topp denna veckan så vet vi alla Malmöbor att himlen som gömmer sig bakom molnen aldrig är så himmelsblå som den är i Mlamö

EM läger i MALMÖ

Responsen jag har fått efter att det blev klart med min uttagning till OS har varit helt fantastisk! Helt otroligt hur många som har hört av sig och gratulerat mig. Det gör att man blir, om möjligt, ännu mer motiverad och sporrad för att träna hårt nu mot OS.

Dessa blommor fick jag av mina goda vänner från Danmark, Bente och Stig
Dessa blommor fick jag av mina goda vänner från Danmark, Bente och Stig

 

Just nu befinner sig landslaget i Malmö för en veckas träningsläger på Hylliebadet inför EM i London som simmas senare i mitten på maj, närmare bestämt 16-22 Maj. I måndags hade jag alla landslags tjejerna hemma hos mig på kvällen för en fika och lite gott snack. Killarna var på drottningtorget hos tidigare VM simmaren Ola Fagerstrand som idag är gourmé kock och driver Rent a Chef. Killarna fick en genomgång i matlagning där dom delade upp förrätt, huvudrätt och efterrätt. Ola har varit en stor del av hela min uppväxt eftersom han och min bror Johan var bästa kompisar. Så Ola har följt mig genom hela livet ända sen jag var ca 10 år gammal. Och under mitt och Sebbes bröllop i Ungern var han toastmaster….!

 

Ola lite till höger i VITT med landslagskillarna...
Ola lite till höger i VITT med landslagskillarna…

Jag, pappa (som också är min tränare) och Sebbe hade ett jätte bra möte i början på veckan med förbundskapten Ulrika Sandmark. Det är en hel del som ska planeras och pratas igenom inför OS i Rio. Det kommer att bli en hel del resande framöver och de gånger jag har varit iväg för lång tid ifrån lilleman har inte känts bra. Så vi försöker att pussla ihop allt så bra som det bara går. Därför för min egen del har jag valt att delta på EM tävlingarna fram till Fredagen den 20 Maj för att sedan flyga hem till min lille Vincent… Men som Sebbe sa under mötet så är våran styrka som en liten familj vår egenskap till att vara flexibla. Och det är något jag verkligen har behövt att vara sedan jag började simma och hade Vincent. Förr hade jag bara mig själv att tänka på, jo Sebbe ibland också :)… Men nu är det viktigaste av allt att Vincent har det bra.

 

Så här kan det se ut när jag och Vincent sitter och lyssnar på tränarens genomgång :)
Så här kan det se ut när jag och Vincent sitter och lyssnar på tränarens genomgång 🙂
Det är viktigt att vara fokuserade....
Det är viktigt att vara fokuserade…. Och att man har sina bilar med sig!

Jag och Sebbe har kom överens om att det blev bäst för lilleman att stanna hemma denna gången under EM. Mycket också eftersom landslags truppen är så betydligt mycket större än vad den var under VM i Kazan. Nu på EM i London är det ca 30 simmare som är uttagna…

Som det ser ut nu blir det så att jag på måndagen efter EM alltså den 23 Maj åker på ett 2 veckor träningsläger till Turkiet som troligast avslutas med en tävling i Franska Canet 8-9 juni.

Jag hoppas kunna lösa det på bästa sätt så att min mamma följer med mig ca 1,5 vecka på träningslägret och ta hand om Vincent under tiden jag tränar. Det gör att det inte bli så lång tid som vi är ifrån varandra…. Men som sagt det är inte lätt att pussla ihop en OS satsning med en liten 3 åring, men det är oerhört utmanande och inspirerande och det är en himla tur för att jag älskar utmaningar.

 

Jag måste erkänna att det är väldigt skönt att träningslägret är i Malmö… Så ikväll flyttar jag in på Malmö Arena Hotell och på luncherna får njuta av Percys goda husmanskost.

Och idag har himlen varit exakt så himmelsblå som den bara kan vara i MALMÖ

 

Av någon konstig anledning ska det vara så otroligt varmt i simhallarna runt om i landet.  Men det stör inte Vincent :)
Av någon konstig anledning ska det vara så otroligt varmt i simhallarna runt om i landet.
Men det stör inte Vincent 🙂

RIO DE JANEIRO… HERE I COME :)

Hej på er alla…!

 

Får börja med att be om ursäkt för att jag inte uppdaterat bloggen på ett tag. De sista par veckor efter tävlingen i Stockholm har gått  i ”väntans” tecken. Tävlingarna var som sagt inte bara uttagningar till EM i London som simmas i mitten på Maj, utan det var också en uttagningstävling till dom Olympiska spelen i sommar….

Så äntligen på fredagsförmiddag kom det besked jag väntat på!

JAG ÄR KLAR FÖR DOM OLYMPISKA SPELEN I RIO DE JANEIRO 2016!!!!

 

Vilken fantastisk känsla…

 

Detta kommer att bli mitt fjärde OS i rad… Aten 2004, Peking 2008, London 2012 och nu Rio 2016…

 

Det är så svårt att sätta ord på hur jag känner mig just nu… Men på något sätt är denna kvalifikation den jag uppskattar absolut mest av alla mina kvalifikationer.

Sommaren 2014 simmade jag SM i Borås utan att egentligen ha tränat så mycket. Jag åkte mest med för att stötta och hjälpa klubben i lagkapper. Jag och Sebbe skulle åka till Kalifornien tätt efter tävlingarna. Utan förväntningar eller förhoppningar simmade jag så pass snabbt att jag kvalade med till EM i Berlin. Självklart fick jag tacka NEJ på grund av vår resa men det var på något sätt startskottet för min ”nya” satsning…

 

Efter en hel del velande från min sida och inte ett 100% engagemang valde jag att åka med på kortbane VM i Doha. Det blev inte riktigt den upplevelsen jag hade hoppats på. Efta det att jag hade kommit hem blev det många och långa samtal med Sebbe om hur jag skulle göra med ”simkarriären”. Oförpliktigande fortsatte jag utan att egentligen riktigt satsa på något… Jag hade självklart OS någonstans i bakhuvudet…

Jag lyckades kvala med i lagkapp till VM i Kazan, Ryssland, som simmades förra året…

 

Innan avresa för pre-camp till VM åkte jag och Sebbe på semester ner till Ungern med några vänner… Vi hade kommit överens om att försöka leva ett så ”normalt” liv som möjligt till trotts att jag skulle simma VM. Kompromissen blev då att jag och sebbe åkte in till Budapest varje morgon för att träna (Styrka och simning) så fick vi hjälp av farmor och farfar med Lilleman.

 

Två veckor innan jag skulle åka iväg till Ryssland med Vincent åkte jag på en matförgiftning och låg i sängen i 5 dygn med upp mot 40 graders feber. Vi kom överens om att sätta en deadline för om jag skulle avböja att åka med på VM på grund av sjukdom. Som tur är tillfrisknade jag och lyckades komma i vattnet igen. Men jag märkte snabbt att kroppen var dränerad på all energi…! Trotts allt runt om kring kom vi tillslut iväg till Ryssland och Vincent älskade verkligen varje sekund…

Alla får e
Alla får en ackreditering till VM. Den gör att du kommer in på tävlingarna och ner på POOL-DECK. Vincent var garanterat den Yngste deltagaren under VM i KAZAN 🙂

 

Oturligt nog råkade Vincent ut för en allergi reaktion i sin ena testikel under vår vistelse i Ryssland. Det slutade med en ambulans färd in till sjukhuset för en snabb undersökning… FY F#N vad hemskt det var… Efer mycket om och men, översättningar från Ryska till engelska, visade det sig att det bara var en allergisk reaktion och jag kunde slappna av… Jag kom återigen tillbaka till hotellet 01.30 och skulle simma 200 fjäril nästa dag. Det blev långt ifrån den bästa uppladdningen men till trotts det simmade jag en Godkänd 200 fjäril.

 

Landslagets egna lilla maskot... Här leker han med Sara.. :)
Landslagets egna lilla maskot… Här leker han med Sara.. 🙂

För att avrunda allt fick jag frågan inför finalen i 4×200 frisim om var jag stod… Jag svarade att jag kunde simma allt mellan 2.00-2.02… Landslagsledningen valde att ge mig chansen… Och jag fick avsluta lagkappen… Till trotts för allt SKIT lyckades jag pressa mig ner under 2.01 och avslutade lagkappen på 2.00.85 vilket var en av mina bästa tider på väldigt länge.. Tyvärr var jag inte stark nog för att simma hem bronset, 1,14 sekunder ifrån….

 

Men personligen fick jag den avslutningen jag behövde för att hitta den Indre motivationen till att göra en ”RIKTIG” OS satsning. Om jag kunde simma på 2.00.85 med en velande satsning och samtidigt att ha legat magsjuk i Ungern och haft min 2 åriga son på sjukhuset kvällen innan…

 

TÄNK DÅ OM JAG GER 100%…!?

 

Efter många samtal med Sebbe om hur det skulle kunna komma att se ut… Så valde vi att ge det verkligen 100%. Ända förväntningen Sebbe hade på mig var att vi skulle ha KUL under resans gång…

 

Idag 16 April 2016 är jag klar för OS i Rio.. Och jag kan lova er… Jag har aldrig någonsin under min 18 åriga elitsimmare karriär varit mer motiverad än vad jag är nu… Inte en chans i världen att jag släpper förbi någon på sista sträckan IGEN!

 

Samtidigt är det otroligt skönt att inte behöva oroa sig för var man ska ha ”semester”…. 🙂

 

Men som vi alla malmöbor vet finns det ingen himmel som är så himmelsblå som Malmös

 

På Pree-camp i Sicilien inför OS i London 2012
På Pree-camp på Sicilien inför OS i London 2012
Utanför det Svenska "Headquarters" under OS i Peking 2008... :)
Utanför det Svenska ”Headquarters” under OS i London 2012.. 🙂

 

London ”HERE I COME”…!

Då var tävlingarna i Stockholm över för denna gången. Om jag skulle summera tävlingarnas insats från min egen sida så skulle det med ett ord beskrivas som:

GODKÄNT

 

Det är väldigt intressant hur kroppen kontra huvudet kan reagera. Trotts all min erfarenhet blev jag väldigt nervös inför mina lopp. Fysiskt kände jag fullt förberedd. Tyvärr så ville inte huvudet riktigt som min kropp ville. Detta gjorde att jag inte fick ut maximalt av min potential. Samtidigt kan jag då konstatera att det finns massor av utrymme till förbättringar.

 

Jag hade räknat med att simma snabbare än vad jag gjorde men samtidigt var tiderna jag gjorde i Stockholm ”EFTER VINCENT personbästa” och inte speciellt långt ifrån mina ”INNAN VINCENT personbästa”. Men det är enormt frustrerande att känna sig fysiskt förberedd och sedan spänna sig lite för mycket på grund av nervositet.

 

Målet med tävlingen var självklart att simma så pass snabbt så att jag direkt kvalar mig med till OS i Rio. Det återstår att se… Dock räckte mina insatser till att kvala med mig till Europeiska mästerskapen i London som simmas i mitten på Maj månad.

 

Loppen jag har kvalat in mig till EM är:

50 frisim (För första gången i min sim karriär)

100 frisim

200 frisim

200 fjäril

 

Arrangemanget i Stockholm var helt fantastiskt. Väldigt proffsigt och dessutom var det första upplagan någonsin. Otroligt hög nivå med många internationella stornamn på plats. Det gjorde att jag också blev extra nöjd i och med att jag tog medalj i allt jag simmade utom 50m frisim.

 

Idag känner jag mig väldigt trött och sliten. Fysiskt har det inte varit så påfrestande för min kropp som jag annars kan vara van vid. Men mentalt har det varit 4 väldigt intensiva tävlingsdagar. Att ladda upp inför varje lopp tar väldigt på krafterna.

 

Därför var det extra skönt att komma hem till Malmö igår och en förväntansfull liten kille. Vi är väldigt lyckligt lottade som har mor och far föräldrar som ställer upp och hjälper till med lilleman när vi behöver det. Det har varit jätte skönt att ringa hem på kvällarna och prata med Vincent. Trotts all den enorma press jag har utsatt mig själv för under dessa dagar så har det handlat om BILAR…! Och återigen BILAR. Att mamma ska försöka kvala till OS är absolut inget intressant… På något sätt får det mig att kunna slappna av. Vincents historier om sina bilar är självklart mycket viktigare än mammas nervositet innan sina tävlingslopp.

 

Och så var det måndag igen! Nu ska jag snart bege mig till Atleticum i Malmö för att köra veckans första styrkepass.

 

Självklart blev jag väl informerad om MFFs seger i lördags! Jag är tyvärr måttligt intresserad av fotboll, men med en Malmö MAN i hemmet så är det oundvikligt att få med sig allt som händer!

 

Så oavsett var vi befinner oss i världen så vet vi Malmöbor att himlen är aldrig så himmelsblå som den är i MALMÖ

 

Det blev en tredjeplats på 100 meter frisim och ett av mina bättre lopp på distansen.
Det blev en tredjeplats på 100 meter frisim och ett av mina bättre lopp på distansen.
Det blev en andra plats på 200m fjäril. Väldigt tight efter min 100m frisim. Hade en otrolig syra i kroppen den sista 50:ian!
Det blev en andra plats på 200m fjäril. Väldigt tight efter min 100m frisim. Hade en otrolig syra i kroppen den sista 50:ian!
SEBBE OCH BEBBE MIN MAN OCH MIN PAPPA
BEBBE OCH SEBBE
MIN PAPPA OCH MIN MAN
Lite udda öppettider i Stockholm.. :)
Lite udda öppettider i Stockholm.. 🙂

Swim Open Stockholm

Hej på er alla…

 

Just nu befinner jag mig i Stockholm för att försöka OS kvala… Vilken fantastisk tävling vi i Sverige har lyckats skrapa ihop. Otroligt… Himla tur är att vi som land har en hel del erfarenhet från stora internationella tävlingar. En hel del Malmö bor kanske kommer ihåg att världscupen i simning gick på Aq-va-kul i 10 år i sträck. Den var ansedd som en av dom absolut bästa tävlingarna i World Cup cirkusen eftersom simhallen var så himla kompakt och trycket var enormt.

 

För min egen del har det gått BRA. Jag vill inte sägaa att det har gått efter förväntan. Men jag är ändå

nöjd med min egen instats. Jag kvalade vidare från försöken på 200m frisim till A-finalen. I finalen sen simmade jag inte på personbästa… Men jag simmade på personbästa efter att ha fött Vincent 🙂 Tiden slutade på 2,00,27… Jag känner att jag har en tid klart under två minuter i min kropp. Men trotts all min erfarenhet var jag väldigt nervös innan mitt lopp… Och det har ju också sin charm.

 

Nu ska jag hoppa i säng och lägga mig. På lördag är det dags för 100m frisim och där skall det dundras loss så det ryker om det…

 

Jag vet att Stockholm är Sveriges huvudstad.

 

Men alla vi Malmöbor vet om att vart vi än befinner oss i världen så är himlen aldrig så himmelsblå som den är i Malmö

IDA

 

Intervju efter mitt lopp med några journalister.
Intervju efter mitt lopp med några journalister.
Presentationen innan loppet
Presentationen innan loppet
Jag slutade på en tredjeplats
Jag slutade på en tredjeplats
Så var jag startklar...
Så var jag startklar…

Simmaren Ida eller Ida som simmar….?

Det var väl ganska självklart att det skulle bli simning för min del. Jag är uppvuxen i vad jag ändå skulle vilja kalla en simmar familj.

Min mamma Åse har varit med och tagit SM medalj i lagkapp (stafett).

Min bror Johan har tagit flertalet Junior och Senior medaljer på SM. Han simmade också VM 1997 när det gick i Göteborg.

Min syster Petra har ett antal medaljer från Svenska Ungdomsmästerskapen.

Den som saknar medaljer i familjen är min pappa Bebbe…. Jag tror det grämer honom lite, men å andra sidan har han varit landslagstränare i många år med allt från kortbane EM och VM samt långbane EM och VM på CVt. Det han saknar på sin meritlista är det ädlaste av allt och det är att få vara tränare på ett Olympiskt spel. Med 40 års erfarenhet är han mer än välförtjänt av det.

 

Min egen sim karriär startade på Bråhögsbadet i Staffanstorp. Med pappa som chefstränare i simklubben Triton som håller till i Staffanstorp blev Bråhögsbadet mitt dagis. Flera gånger i veckan följde jag med min pappa på ”jobb” och lekte i bassängerna medans han var tränare. Detta resulterade i åtskilliga timmar i vattnet… Vattenvanan och vattenkänslan har jag på det sättet nästan fått gratis. När jag var 2,5 år simmade jag 200 meter, det tog sin lilla tid och pappa Bebbe stod tålmodigt på kanten och hejade på.

 

1993 när jag var åtta år gammal var jag reserv till Svenska Ungdomsmästerskapen i Söderhamn på 100 meter fjäril. Jag fick aldrig simma loppet men hade en jätte rolig resa som jag faktiskt fortfarande kommer ihåg. I och med att jag inte fick tävla så lekte jag i äventyrsbadet under hela helgen.

 

1994 kvalade jag med till SUM-SIM på 100 meter fjäril och slutade på en fjärdeplats mot dem som var två år äldre än mig själv. Under den tävlingen var lilla sportspegeln på plats och följde mig. Jag kommer ihåg att jag tyckte det var jätte jobbigt. Jag har sett inslagen från det reportaget och jag kan verkligen se hur obekväm jag känner mig.

 

1998 kom det riktigt stora genombrottet för mig. Jag vann (som yngsta deltagare någonsin) Svenska Senior mästerskapen på 400m och 200m frisim. Det var även det året jag kvalde in i det Svenska Senior landslaget.

 

Idag, 18 år efter mitt stora genombrott, är jag en 31 årig ”ung” mamma som satsar mot sitt ”FJÄRDE OS” och jag simmar snabbare än någonsin!

 

Som ni kan se saknas det en för att det ska bli enhetligt :)...
Som ni kan se saknas det en för att det ska bli enhetligt :)… För övrigt är det Sebbe Kompis som ritat tavlorna till mig. Tack Felipe…!

Min simkarriär har kantats av många framgångar och fantastiska upplevelser, men jag har också varit med om åtskilliga motgångar.

 

Jag får ofta frågan från släktingar och vänner: Hur orkar du IDA, vad motiverar dig….?

 

Om jag ska vara helt ärlig har jag ställt mig själv den frågan miljontals gånger…!

 

Vad är det som gör att jag går upp tidigt på mornarna för att sedan utsätta min kropp för diverse påfrestningar för att sedan åka hem och vila för att på eftermiddagen göra nästan det samma igen.

 

Det är väldigt svårt att beskriva för andra. Men den känslan man får i sin kropp när man sätter handen i kacklet och tittar upp på tavlan och ser att man har slagit personbästa eller nått sitt mål. Den känslan är obeskrivlig! Och allt blod, svett, tårar och timmar man har ”investerat” är då bara en självklarhet. Personligen kan den ultimativa känslan endast uppnås på tävlingar, men också som små nyanser på träningar.

 

Spelplanen har förändrats väldigt mycket sedan jag fick Vincent. Men bara till det bättre. Min satsning mot OS i London präglades faktiskt en hel del av ångest och motivationssvårigheter. Det fortsatte till trotts att jag väldigt tidigt fick klartecken från SOK (Sveriges Olympiska Kommittee). Så här sett i backspegeln är jag övertygad om att det handlade om tilltron till mig själv och mina egenskaper. Det spelade tyvärr ingen roll hur alla i min omgivning peppade eller försökte motivera mig eftersom jag inte hade den 100% tron inne i mig själv på att jag var duktig nog. OS i London blev tyvärr lite av ett antiklimax för mig. Resan mot OS och under OS uppnådde inte alls de förväntningarna jag hade, varken sportslig eller mentalt.

 

Jag valde därför att sluta simma efter OS i London 2012. Jag och Sebbe hade haft planer på att komma iväg och resa. Sebbe älskar att surfa så självklart var våra rese destinationer noga utvalda…! Det blev inte riktigt som planerat eftersom lilleman (som vi kalla Vincent ibland) hade andra planer 🙂

 

Jag höll mig väldigt aktiv under min graviditet med Vincent. Jag försökte simma 3-4 gånger i veckan men bara för att få motion. Det är väldigt skonsamt för kroppen eftersom du i princip nästan är viktlös i vattnet. Det visade sig att jag fortfarande var ganska snabb på träningarna. Ett år efter att Vincent hade fötts så jag blev ombedd av min tränare som i sin tur då också är min pappa att ställa upp för klubben och simma lagkapp på SM. Jag valde att också simma 200m fjäril… Jag vet… vem simmar 200 fjäril frivilligt?, men så blev det. Jag simmade så snabbt att jag vann mitt lopp överlägset och kvalade med till långbane EM som skulle gå några veckor senare i Berlin. Jag valde dock att avstå eftersom vi skulle åka iväg på vår omtalade resa… Så istället för EM i Berlin blev det 5 veckor bilsemester i Kalifornien, som för övrigt är min absolut bästa resa någonsin.

 

Resultatet på SM kom väldigt oväntat och det var inget varken jag eller Sebbe hade förberett oss på. Så under vår underbara resa i Kaliforninen kom vi fram till att jag kanske endå inte var riktigt färdig med min simning.

 

Idag är jag i fullgång i min satsning mot OS i Rio som kan komma att bli mitt fjärde. Med 18 ÅR i den internationella toppeliten är det först nu jag känner att jag har hittat harmoni i mig själv. Jag har något som är viktigare än allt annat och det är min underbara son Vincent. Han varken bryr eller förstår sig på min simning.

 

Jag har under hela min simkarriär beskrivit mig själv till andra som Ida simmaren. Idag beskriver jag mig själv för andra att jag är: Ida som simmar. Jag är inte bara en sak utan många…

Nä nu ska jag gå och hämta Vincent på dagis. Vi har otroligt fint väder här i Malmö igen…

Som vi alla Malmöbor vet så vart vi än befinner oss i världen så är himlen aldrig så himmelsblå som den är i Malmö